Falköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Falköping.

I området som utgör kommunen återfinns Västgötabergen. Kommunens berggrund utgörs bitvis av kalksten vilket bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Jordbruket har varit en viktig näring för utvecklingen av Falbygden och har senare gett upphov till arbetstillfällen inom bland annat serviceföretag och livsmedelsindustri.

Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden legat stadigt mellan cirka och personer.

Från 1974 och fram till 2008 styrdes kommunen av de borgerliga partierna. Därefter har olika blocköverskridande koalitioner styrt kommunen.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Bjurum, Bolum, Borgunda, Brismene, Broddetorp, Brunnhem, Börstig, Dala, Falköpings västra, Falköpings östra, Fivlered, Floby, Friggeråker, Grolanda, Gudhem, Gökhem, Göteve, Hornborga, Håkantorp, Hällestad, Högstena, Jäla, Karleby, Kinneved, Kälvene, Luttra, Marka, Mularp, Norra Åsarp, Näs, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Smula, Solberga, Stenstorp, Sätuna, Södra Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Trävattna, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vartofta-Åsaka, Vilske-Kleva, Vistorp, Vårkumla, Yllestad, Åsle och Östra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Falköpings västra landskommun uppgick i Falköpings stad 1935.

I området fanns även tre municipalsamhällen: Falköpings förstäder från 4 juli 1919 till 31 december 1934, Floby från 5 juli 1923 till 31 december 1961 och Stenstorp från 13 januari 1923 till 31 december 1958.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området runt staden: Dimbo (av de tidigare kommunerna Acklinga, Dimbo, Hångsdala, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Skörstorp, Suntak, Valstad, Varv, Vättak och Östra Gerum), Frökind (av Brismene, Börstig, Kinneved Luttra och Vårkumla), Gudhem (av Bolum, Bjurum, Bjärka, Broddetorp, Gudhem, Hornborga, Sätuna, Torbjörntorp, Ugglum och Östra Tunhem), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), Stenstorp (av Borgunda, Brunnhem, Dala, Håkantorp, Högstena, Segerstad, Stenstorp, Södra Kyrketorp och Valtorp), Vilske (av Floby, Grolanda, Hällestad, Gökhem, Göteve, Jäla, Marka, Sörby, Trävattna, Ullene och Vilske-Kleva) samt Vartofta (av Falköpings östra, Karleby, Kälvene, Mularp, Näs, Slöta, Tiarp, Vartofta-Åsaka, Vistorp, Yllestad och Åsle). Samtidigt uppgick Friggeråkers landskommun i Falköpings stad.

Falköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falköpings stad. 1974 införlivades kommunerna Frökind, Gudhem, Stenstorp, Vilske och Vartofta, dessutom delar ur Dimbo kommun (Skörstorps församling) och Redvägs kommun (Fivlereds, Norra Åsarps, Smula och Solberga församlingar).

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Falköpings domsaga, ingick mellan 2001 och 2009 i Skövde domsaga och ingår från 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Falköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Falköping i slutändan. Notera Smula och Åsarp som var delade på härader och län. Kommunsammanslagningarna till Falköpings kommun före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971 -1862 1863-91 1892-1934 1935-51 1952-1970 1971-73 1974- härad socken, stad landskommun, stadskommun "storkommun" enhetlig kommun Vilske50px Floby sn Floby ln Vilske ln Vilske kn   Grolanda sn Grolanda ln Gökhems sn Gökhems ln Göteve sn Göteve ln Jäla sn Jäla ln Kleva sn Kleva ln (Vilske-Kleva 1886-) Marka sn Marka ln Sörby sn Sörby ln Trävattna sn Trävattna ln Ullene sn Ullene ln Gäsene Hällestads sn Hällestads ln – Falköpings stad   50px   Falköpings kn50px Gudhem50px Falköpings västra sn Falköpings västra ln Friggeråkers sn Friggeråkers ln Borgunda sn Borgunda ln Stenstorps ln Stenstorps kn   Brunnhems sn Brunnhems ln Dala sn Dala ln Håkantorps sn Håkantorps ln Högstena sn Högstena ln Kyrketorps sn Kyrketorps ln (Södra Kyrketorp 1886-) Segerstads sn Segerstads ln Stenstorps sn Stenstorps ln Valtorps sn Valtorps ln Bjurums sn Bjurums ln Gudhems ln   Broddetorps sn Broddetorps ln Gudhems sn Gudhems ln Hornborga sn Hornborga ln Sätuna sn Sätuna ln Gudhems kn Torbjörntorps sn Torbjörntorps ln Ugglums sn Ugglums ln Tunhems sn Tunhems ln (Östra Tunhem 1886-) Bjärka sn Bjärka ln  Skara kn Valle50px Bolums sn Bolums ln Gudhems kn Falköpings kn Redväg50px 12 socknar 12 landskommuner Redvägs ln Redvägs kn Ulricehamns kn Fivlereds sn Fivlereds ln Falköpings kn Solberga sn Solberga ln Smula sn Smula ln Frökind Smula ln Redväg Åsarps sn Norra Åsarps ln Frökind50px Norra Åsarps ln Brismene sn Brismene ln Frökinds ln50px Frökinds kn50px Börstigs sn Börstigs ln Kinneveds sn Kinneveds ln Vårkumla sn Vårkumla ln Vartofta Luttra sn Luttra ln Falköpings östra sn Falköpings östra ln Vartofta ln Vartofta kn Karleby sn Karleby ln Kälvene sn Kälvene ln Mularps sn Mularps ln Näs sn Näs ln Slöta sn Slöta ln Tiarps sn Tiarps ln Vistorps sn Vistorps ln Yllestads sn Yllestads ln Åsaka sn Åsaka ln (Vartofta-Åsaka 1886-) Åsle sn Åsle ln Skörstorps sn Skörstorps ln Dimbo ln50px Dimbo kn50px 11 socknar 11 landskommuner Tidaholms kn

Geografi Kommunen är belägen i östra delen av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner genom kommunens sydvästra delar från söder i en krök mot väster. Kommunen gränsar i nordväst till Vara kommun och Skara kommun, i nordöst till Skövde kommun och i öster till Tidaholms kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Mullsjö kommun i Jönköpings län (också tidigare Skaraborgs län), i söder till Ulricehamns kommun och i väster till Herrljunga kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi

Området som utgör Falköpings kommun vilar på en berggrund av nederoderat urberg. På denna återfinns Västgötabergen som är rester av senare bildad sedimentberggrund. Som exempel på berg i området kan nämnas Mösseberg, Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget samt en del av Billingen. Dessa berg är uppbyggda av horisontella lager av sandsten, alunskiffer och kalksten. Ovanpå finns lerskiffer och på toppen ett lager med hårdare vulkaniskt bildad diabas. Lagren av kalksten har bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Slätten är helt under högsta kustlinjen. Större områden med skogsmark finns primärt i den södra delen av kommunen där sedimenten är grövre, på bergen och på bergssidorna.

Många av landskapets former kan härledas till isavsmältningen. Som exempel kan nämnas smältvattenrännorna i anslutning till Billingen och vid Plantaberget. Ett annat exempel är isälvsdeltat Rännefalan öster om Ålleberg. Även åsar och kullar har präglats av isavsmältningen då dessa utgörs av morän- och isälvsmaterial som avsatts under denna tid.

På flera håll i kommunen, i synnerhet söder om bergen, finns moränryggar. I sydväst finns ett antal delvis utdikade våtmarker och i nordväst ligger en del av Hornborgasjön.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Falköpings kommun Hela riket

Naturskydd År 2023 fanns 41 naturreservat i Falköpings kommun. Som exempel kan nämnas reservatet Hornborgasjön, ett reservat bildat 1997. Området är hektar och inkluderar en av Europas viktigaste fågelsjöar. Hornborgasjön är främst förknippad med tranor. Ett annat exempel är Bolum Heljesgården som ursprungligen var ett naturminne men som 2011 blev ett naturreservat. Området skänktes 1961 av Ernst Biljer till Skaraborgs läns naturskyddsförening. På den betade kullen växer arter som jungfrulin, trollsmultron, backsippa och sötvedel.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:

Dala-Borgunda-Högstena församling Falköpings församling Floby församling Gudhems församling Hornborga församling Kinneveds församling Mössebergs församling Slöta-Karleby församling Stenstorps församling Yllestads församling Åsarps församling Åslebygdens församling

Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt:

Bjurum Borgunda Brismene Broddetorp Brunnhem Börstig Dala Falköping Floby Friggeråker Grolanda Gudhem Gökhem Göteve Håkantorp Hällestad Högstena Jäla Karleby Kinneved Kälvene Luttra Marka Mularp Näs Segerstad Skörstorp Slöta Stenstorp Södra Kyrketorp Sörby Tiarp Torbjörntorp Trävattna Ugglum Ullene Valtorp Vartofta-Åsaka Vilske-Kleva Vistorp Vårkumla Yllestad Åsarp Åsle Östra Tunhem

Tätorter I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per . Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning 1 Falköping 2 Stenstorp 3 Floby 4 Kinnarp 5 Åsarp 6 Vartofta 7 Torbjörntorp 8 Gudhem 9 Odensberg 10 Kättilstorp

Styre och politik Styre Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 styrdes Falköpings kommun av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete. Detta fortgick till maj 2019 då kommunstyrelsens dåvarande socialdemokratiska ordförande avgick och de styrande partierna kom inte överens om en ny kandidat. En ny majoritet bildades då bestående av de borgerliga partierna samt Miljöpartiet och Vänsterpartiet vilka styr kommunen från juli 2019.

Falköpings kommun styrs sedan 2019 av en blocköverskridande majoritet bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Efter valet 2022 fortsatte samma partiet att styra kommunen i ett minoritetsstyre.

Valresultatet 2026 innebar att Moderaterna och Miljöpartiet gick framåt samtidigt som Liberalerna inte fick tillräckligt med röster för att vara kvar i kommunfullmäktige. På en presskonferens den 28 september meddelade Moderaterna att de skulle bilda ett blocköverskridande majoritetsstyre tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

ÅrPartier 1974–2008 M C KD FP 2008–2010 S C KD 2010–2014 S C KD 2014–2018 S C KD 2018–2019 S C KD 2019–2022 M C KD V L MP 2022–2026 M C KD V L MP2026-2030MSKD

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Förtroendevalda kommunfullmäktige - Falköping 2022-11-27Ordförande KDDan HovskärFörste vice ordförande MAnders WinlöfAndre vice ordförande SHenrik Brolin

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Förtroendevalda kommunstyrelsen - Falköping 2022-11-27Ordförande MAdam JohanssonFörste vice ordförande CKarola SvenssonAndre vice ordförande SJohanna Svensson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn Från Till Politisk tillhörighet  Erik Andersson19741985Centerpartiet  Kjell Gustafsson19851991Centerpartiet  Lars Elinderson19911998Moderaterna  Stina Linnarsson19982002Moderaterna  Ulf Eriksson 2002 2014 Centerpartiet  Conny Johansson 2014 2017 Socialdemokraterna  Dan Gabrielsson 2017 2019 Socialdemokraterna  Adam Johansson 2019 Moderaterna

Övriga nämnder