Peterskyrkan

Peterskyrkan (italienska: Basilica di San Pietro in Vaticano, latin: Basilica Sancti Petri) är en romersk-katolsk kyrkobyggnad belägen i Vatikanstaten i Rom och Romersk-katolska kyrkans huvudkyrka.

Peterskyrkan är helgad åt aposteln Petrus, som led martyrdöden omkring år 64 e.Kr. och som antas ha blivit begravd på denna plats. Confessio, det nedsänkta utrymmet framför högaltaret, skapades av Carlo Maderno för att behålla direkt kontakt med Petrus grav. I kupolen står ett citat ur Matteusevangeliet 16:18–19 på latin: TV ES PETRVS ET SVPER HANC PETRAM AEDIFICABO ECCLESIAM MEAM. TIBI DABO CLAVES REGNI CAELORVM, "Du är Petrus och på denna klippa skall jag bygga min kyrka. Jag skall ge dig himmelrikets nycklar." Peterskyrkan är en av Roms fyra patriarkalbasilikor.

Basilikans grundsten lades den 18 april 1506, och 120 år senare, den 18 november 1626, invigdes den av påve Urban VIII. Den nuvarande Peterskyrkan är belägen på platsen för ett litet oratorium uppfört av påve Anacletus I (79–91) på den vatikanska kullen. Detta oratorium ersattes på 320-talet av den av Konstantin den store uppförda fornkristna basilikan, vilken konsekrerades av påve Silvester I den 18 november 326. Kyrkobyggnaden fullbordades dock inte förrän under senare delen av kejsar Constans regeringstid (337–350).

I mitten av 1400-talet var vissa delar av kyrkan nära nog fallfärdiga och i stort behov av restaurering, vilken påbörjades av Nicolaus V (1447–1455). Julius II (1503–1513) ansåg emellertid att basilikan var i så dåligt skick att en rivning var påkallad. Julius uppdrog åt Donato Bramante att rita en ny kyrkobyggnad för att ersätta den gamla.

Peterskyrkans höjd är 136,6 meter.

Påven, som är Katolska kyrkans högsta ledare, har sitt säte i Peterskyrkan, vid vilken han även bor nära. Han celebrerar vanligen de största mässorna i basilikan, såsom midnattsmässorna vid jul och påsk; sedan 2025 är Leo XIV påve. Vid Berninis högaltare får endast påven celebrera mässan.

Beskrivning av basilikan Peterskyrkan var otvivelaktigt världens största kyrka mellan 1626 och 1989. Från 1990 anses i vissa sammanställningar Notre-Dame de la Paix i Elfenbenskusten vara större, men det är tveksamt om den verkligen kan sägas vara det – antalet potentiella sittplatser i Notre-Dame de la Paix är till exempel bara en tredjedel av Peterskyrkans. När beräkningar av ytan har gjorts har i Notre-Dame de la Paixs fall även byggnader som inte hör till själva kyrkobyggnaden räknats med, något som inte gjorts i beräkningar av Peterskyrkans yta.The Guardian. 17 juni 2004 Kyrkan är 132,5 meter hög och ytan på insidan är 15 160 kvadratmeter stor så att teoretiskt kan 60 000 människor samtidigt få plats. Långhuset har en längd av 187 meter och är 27,50 meter brett. Tvärskeppets mått i bredden är 138 meter.

Fasadens fris har en inskription med en meter höga bokstäver som hugfäster minnet av påve Paulus V, en av Peterskyrkans byggherrar:

I Peterskyrkans inre finns cirka 800 kolonner, 390 kolossala skulpturer som är framställda av travertin från Tivoli, carraramarmor eller brons samt 45 altaren.

Ingången från portiken till kyrkan utgörs av en bronsdörr skapad av arkitekten Filarete (cirka 1400–1469).

I var och en av de fyra huvudpelarna som bär upp den stora kupolen över högaltaret finns en nisch och i dessa står 4,5 meter höga helgonskulpturer som föreställer Veronica, Helena, Longinus och Andreas. Dessa figurer syftar på reliker som förvaras eller förvarades i Peterskyrkan: Veronicas svetteduk, en bit av Kristi kors, den heliga lansen och Andreas huvud (finns sedan 1964 i Patras).

I kyrkan finns bland annat Berninis högaltare, vid vilket endast påven får celebrera mässan samt Michelangelos mästerverk, skulpturen Pietà (1499), som föreställer Jungfru Maria med den döde Jesus i sitt knä. Drottning Kristina ligger begravd i de vatikanska grottorna under Peterskyrkan.miniatyr|Högaltarrummet med Berninis 29 meter höga bronsbaldakin.|vänster|272x272pxPeterskyrkan rymmer otaliga målningar, skulpturer, stuckaturer och mosaiker. Interiören hyser även ett antal påvegravar. Kupolen består av två skikt och är den största fribärande byggnaden av tegelsten i världen. Den har en diameter av 42,34 meter (86 cm mindre än kupolen över Pantheon men med 43,20 meter högre än denna) och bärs av fyra femkantiga pelare med en diameter av cirka 24 meter. Till kupolens lanternin går 510 trappsteg (eller bara 320 om besökaren innan använder hissen till takterrassen). Från lanterninen erbjuds utsikten över Vatikanen, Petersplatsen och övriga delar av Rom.

Överblick av kapell och monument Kyrkans mittskepp är omgivet av flera kapell, vilka är: Baptisteriet (dopkapell), kapellet av den Saliga Jungfrun Marias tempelgång, ett större körkapell, Kristi förklarings altare, Clemens kapell med Gregorius den Stores altare, ingången till sakristian, lögnens altare, altare åt Sankt Petri korsfästelse, Sankt Josefs och Sankt Tomas kapell, det heliga Hjärtats altare, kapellet Madonnan av Kolumnen, Sankt Petri altare, altaret av Sankt Petrus som uppfostrar Tabitha, Petronillas altare, ärkeängeln Mikaels altare, altaret av Navicella, altare av Erasmus, Processo, Martiniano och Wenzel av Böhmen, Hieronymus altare, Basileios den stores altare, Gregorius kapell, det heliga Sakramentets kapell, Sankt Sebastians kapell och kapellet av Pietán. Monumenten i kyrkan föreställer: Maria Klementina Sobieska, tre familjemedlemmar av huset Stuart, Benedictus XV, Johannes XXIII, Pius X, Innocentius VIII, Leo XI, Innocentius XI, Pius VII, Pius VIII, Alexander VII, Alexander VIII, Paulus III, Urban VIII, Clemens X, Clemens XIII, Benedictus XIV, Petrus, Gregorius XVI, Gregorius XIV, Gregorius XIII, Matilda av Toscana, Innocentius XII, Pius XII, Pius XI, Kristina av Sverige och Leo XII.

Heliga porten

(latin: Porta santa), är en ingångsport i basilikan, som ligger bredvid huvudentrén, öppnas endast under jubelår då pilgrimer går genom den. Jubelår firas vart 25:e år och syftar till att troende skall få förlåtelse samt vart 50:e år då man högtidlighåller Jesu död. Traditionsenligt knackar påven på dörren med en bronshammare på julnatten, den låses upp och är öppen ett drygt år, till nästa års trettondag. Senast var Porta santa således öppen från julnatten 1999 till trettondagen 2001. Under det senaste extraordinarie jubelåret var Porta santa öppen från Jungfru Marie obefläckade avlelses fest den 8 december 2015 till Kristus Konungens fest den 20 november 2016. Den öppnades av påve Franciskus, då även påve Benedictus XVI närvarade. Bland de inskriptioner som återfinns över dörren finns däribland:

IOANNES PAVLVS II P.M. ITERVM PORTAM SANCTAM APERVIT ET CLAVSIT ANNO MAGNI IVBILAEI AB INCARNATIONE DOMINI MM–MMI FRANCISCVS PP. PORTAM SANCTAM ANNO MAGNI IVB MM–MMI A IOANNE PAVLO PP. II RESERVATAM ET CLAVSAM APERVIT ET CLAVSIT ANNO IVB MISERICORDIAE MMXV–MMXVI

Madernos fasad Peterskyrkans fasad är utfördes av Maderno och är 114,69 meter bred och 45,55 meter hög. Den är byggd av travertin. Fasaden är uppförd i korintisk ordning med kolonner och en central fronton uppförd framför en hög attika över vilken tretton statyer står: Kristus som är flankerad av elva av apostlarna (utom Petrus, vars staty är till vänster om trappan) och Johannes döparen. Inskriptionen nedanför kornischen lyder:

IN HONOREM PRINCIPIS APOST PAVLVS V BVRGHESIVS ROMANVS PONT MAX AN MDCXII PONT VII

(Till apostlarnas furste, Paulus V, ära, borghese en romersk påve år 1612, det sjunde av hans pontifikat)

Berninis torn Påve Urban VIII var kritisk till Berninis företrädare Carlo Maderno. När påven gav Bernini uppdraget att designa klocktornen, begärde han därför en ny design för fasadens klocktorn. Påve Urban bestämde att klocktornen skulle så färdiga den 29 juni 1641, på Petrus och Paulus helgondag. 1642 avstannade dock allt arbete med tornen och Bernini var tvungen att betala kostnaden för rivningen och idén att färdigställa klocktornen övergavs.

Historia

Petrus grav Enligt katolsk tradition reste Petrus till Rom och led martyrdöden där, tillsammans med Paulus, 64 e.Kr under kejsar Nero. Avrättningen av Petrus var en av flera avrättningar av de kristna i Rom. Enligt traditionen begravdes Petrus kvarlevor utanför Neros cirkus där avrättningen enligt tradition ska ha ägt rum. En helgedom byggdes senare på platsen och ungefär 300 år senare byggdes den gamla Sankt Peters basilika på platsen. 1939 under påve Pius XII påbörjades ett 10-årigt arkeologiskt arbete i kryptan under basilikan, som varit otillgänglig sedan nionde århundradet. Även om det inte med säkerhet kunde fastställas att benen som hittades var Petrus, fanns det indikationer på en begravning av stor betydelse i kryptan. Den 23 december 1950 annonserade påve Pius XII upptäckten av Sankt Petri grav.

Den gamla Sankt Peters basilika miniatyr|Överblick över den gamla basilikan, av H.W Brewer, 1891. Den gamla Sankt Peters basilika var en kyrka från 300-talet som uppfördes under kejsar Konstantin den Store 319–333. Det var en typisk basilika och över 103,6 meter lång. Kyrkan byggdes på platsen där Petrus, enligt traditionen, avrättades. Vid slutet av 1400-talet hade den gamla basilikan förfallit.

Byggnadshistoria i korta drag Den nuvarande kyrkan påbörjades 1506 och invigdes 120 år senare, 1626. Under nästan hundra år pågick diskussioner om vilken grundplan Peterskyrkan slutligen skulle ha. Vissa arkitekter förordade det grekiska korset, medan andra föreslog det latinska korset. Flera kända arkitekter har satt sitt avtryck på kyrkan: Donato Bramante, Rafael och Michelangelo. Det var dock Carlo Madernos förslag som realiserades. Han ritade långhuset och fasaden i början av 1600-talet.

1400-tal 1450 – Nicolaus V företar en första genomgripande omvandling av kejsar Konstantins basilika (invigd år 326).

1500-tal 1506 – Julius II anförtror ledningen av arbetet åt Donato Bramante. 1514 – Rafael blir arbetsledare efter Bramantes död. Han föreslår en plan i form av ett latinskt kors för basilikan. 1520 – Baldassare Peruzzi återgår till planen med grekiskt kors. 1543 – Återgång till planen med latinskt kors i och med att Antonio da Sangallo d.y. blir chefsarkitekt. 1546 – Michelangelo utnämns till chefsarkitekt och reviderar planen på nytt. Han återgår till Bramantes ursprungliga ritning i förenklad form. Michelangelo leder arbetet fram till sin död 1564. 1564 – Efter Michelangelos död övertar Pirro Ligorio ledningen med bland andra Vignola vid sin sida. 1565 - Ligorio förlorar sin ställning och Vignola arbetar vidare enligt Michelangelos ritningar. Giacomo della Porta och Domenico Fontana arbetar på kupolen och lanterninen enligt Michelangelos intentioner. De gjorde också de två små kupolerna. 1586 – Fontana placerar den egyptiska obelisken från Neros cirkus på Petersplatsen (enligt ett förslag av Julius II).

1600-tal 1603 – Paulus V återgår till planen med latinskt kors. Carlo Maderno får i uppdrag att förlänga långhuset i riktning mot Petersplatsen och uppför den nuvarande fasaden enligt Michelangelos ritning, men utvidgad. 1626 – Den nya Peterskyrkan invigs av Urban VIII. 1667 – Petersplatsen fullbordas.

Den 18 november firas i Romersk-katolska kyrkan Petrus- och Paulusbasilikornas invigningsdag, det vill säga Peterskyrkan och San Paolo fuori le Mura. Allt byggnads- och konstruktionsarbete i Peterskyrkan handläggs av romerska kurians kontor.

Inventarier

Reliker och gravar

Peterskyrkan

Źródło i licencja