Harstads socken i Östergötland ingick i Göstrings härad med en mindre del i Lysings härad, införlivades 1892 i Väderstads socken och området är sedan 1971 en del av Mjölby kommun i Östergötlands län, från 2016 inom Väderstads distrikt.
Socknen var på 24,43 kvadratkilometer. En kyrkoruin och en ödekyrkogård återfinns vid Bosgård i västra utkanten av Väderstads samhälle. Sockenkyrka är sedan 1826 Väderstads kyrka i den socknen.
Historik Harstads socken förekommer i skriftliga källor från 1375 och framåt. Namnet skrevs Hardhstadha år 1409. Under 1300-talet förekommer även formen Hrcrestad, och under 1700-talet skrevs namnet Hærstad. Harstads församling var annexförsamling till Väderstads församling fram till 1 maj 1872, då komministertjänsten i Harstad drogs in enligt kungligt brev av 13 oktober 1867. Från 1892 var Harstad och Väderstad sammanslagna och bildade ett gemensamt pastorat. En ny reglering genomfördes 1918. Beslutet om en gemensam kyrka fattades redan 1818, men byggnadsarbetet påbörjades först 1827. Kyrkan stod färdig 1837 och invigdes 1840. Vid invigningen fick den namnet Oskar Fredriks kyrka, efter den dåvarande östgötahertigen. Kyrkan ligger inom den del som tidigare hörde till Harstads socken.
Administrativ historik Harstads socken har medeltida ursprung.
Före 1892 ingick socken i två härader för att därefter enbart ingå i Göstrings härad. Till Lysings härad hörde 15 ¼ mantal, nämligen Gunhyttan, Haddestad med utjord, Kolboryd, Lindekullen, Lämminge, Skeby med utjord, Storlyckan, Strömstad, Sållarehem, Torpa med utjord, Tungelunda samt lägenheten Åsby mader. Till Göstrings härad hörde 12 ⅓ mantal.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Harstads församling och för de borgerliga frågorna till Harstads landskommun. Socknen införlivades 1892 i Väderstads socken. Området ligger sedan 1971 i Mjölby kommun. Församlingens område ligger sedan 2006 i Mjölby församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Väderstad, med samma omfattning som Väderstads församling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som socknens härad.
Gårdar Hemman och gårdar från 1635-1675 i Harstads socken. Härad Gårdar Skatte Krono Kyrko Vadstena kloster Prebende Frälse Arv och egne Summa Göstring Östad 0 1 1 0 0 0 0 2 Göstring Hygnestad 0 0 1 1 0 3 0 4 Göstring Harstad 0 0 1 0 0 0 0 1 Göstring Karleby 0 0 0 1 0 1 0 2 Göstring Bosgård 0 0 0 0 0 1 0 1 Lysing Skeby 3 0 (1 utjord) 2 0 0 0 0 5 (1 utjord) Lysing Haddestad 1 0 (2 utjord) 1 (1 utjord) 1 0 0 0 2 (3 utjordar) Lysing Torpa 0 0 (1 utjord) 0 1 0 0 0 1 (1 utjord) Lysing Strömmestad 0 0 0 0 0 1 0 1 Lysing Lämminge 0 0 1 0 0 0 0 1 Lysing Tungelunda 0 0 1 0 1 (1 häradsgata) 0 1 3 (1 häradsgata) Lysing Storlyckan 0 0 0 0 0 (1 torpstad) 0 0 0 (1 torpstad)
Hemman och gårdar från 1719 i Harstads socken. Gårdar Skatte Skatte Krono Frälse Nytt Frälse Summa Göstring Östad 0 0 2 0 0 2 Göstring Harstad 0 0 1/2 0 0 1/2 Göstring Hygnestad 1 0 2 3/4 0 0 3 3/4 Göstring Karleby 1 0 1 1/2 1 0 3 1/2 Göstring Bosgård 0 0 1 0 0 1 Göstring Vallsberg 1 0 1/3 0 0 1 1/3 Lysing Skeby 3 1/2 1/2 4 Lysing Haddestad 1 (3 utjordar) 1/4 2 3 1/4 Lysing berg ?? 1/4 1/4 Lysing Gunhyltan 1/8 1/8 Lysing Torpa 6/4 3/4 Lysing Storlyckan 1/4 1/4 Lysing Strömmestad 1 1 Lysing Lämminge 2 1 Lysing Tungelunda 3 1/4 3 1/4 (1 häradsvaka) Lysing Lindekullen 1/2 1/2
Befolkningsutveckling Utifrån Harstads socken var folkmängden 585 personer på 1750-talet. År 1810 hade socknen 602 invånare och år 1850 637 invånare. I Väderstads socken var folkmängden vid samma tidpunkter 611 personer på 1750-talet, 551 personer år 1810 och 708 personer år 1850. Efter sammanslagningen redovisas folkmängden för den gemensamma socknen. Den hade 1 460 invånare år 1873, 1 266 invånare år 1910 och 1 342 invånare år 1915.
Se även Harstads församling
Referenser
Externa länkar
Om Harstads socken (pdf)
Kategori:Indelningar i Mjölby kommun Kategori:Socknar i Göstrings härad Kategori:Socknar i Lysings härad Kategori:Harstads sockens historia