Omröstning är ett besluts- eller undersökningssätt som innebär att varje part som deltar har en eller flera röster som denne framför till förmån för det alternativ denne gillar bäst. I regel blir det alternativ gällande som får en enkel majoritet av rösterna, men även andra typer av majoriteter kan användas (såsom absolut, kvalificerad eller relativ majoritet).
Omröstning kan, men behöver inte, omfatta rösträkningSe t.ex. användning av begreppet omröstning i den svenska riksdagsordningen (tilläggsbestämmelserna 11.10.2–11.10.4) där omröstning dels kan ske elektroniskt, dels med namnupprop, dels genom uppresning – medan rösträkning däremot endast sker vid elektronisk omröstning eller vid omröstning med namnupprop.. Används termen "omröstning" i bemärkelsen att det innefattar exakt rösträkning, används ibland formuleringen "omröstning i inskränkt bemärkelse"Nordiska familjebok (1914). Uppslagsord "Omröstning", spalt 705. .
En omröstning kan genomföras som en rak omröstning där varje person ger en röst och där det alternativ som erhåller flest röster väljs. Omröstning kan också genomföras utifrån mer komplexa metoder där röster ges vikt och där sammanräkningen också kan göras mer komplicerad. Ett sådant exempel är flervalsomröstning där de röstande ger på en valfri skala poäng på hur gärna eller ogärna de ser på ett alternativ. Ett annat exempel är i sammanhang där de röstande kan ha olika "värde" på sina röster, t.ex. vid bolagsstämmor där olika aktieägare innehar olika antal aktier och därmed olika antal röster.
Ska omröstning ske mellan fler än två alternativ och enkel majoritet krävs, används i Sverige ofta eliminationsmetoden. Ett annat alternativ är seriemetoden som används i flera europeiska parlament.
Votering Termen votering används för att beteckna formella omröstningar i specifikt styrelser och beslutande församlingar, men inte i samband med till exempel folkomröstningar. Dock förekommer termen varken i riksdagsordningen,I en utredning av ny riksdagsordning på 1960-talet rekommenderades uttryckligen att termen "omröstning" bör användas istället för termen "votering" i samband med omröstningar i riksdagen (SOU 1963:18 s. 135). kommunallagen, förvaltningslagen, aktiebolagslagen eller i lagen om ekonomiska föreningar, där istället uteslutande termen omröstning används. Begreppet förekommer dock i riksdagens protokoll, till exempel "huvudvotering" och "förberedande votering".
Innebörden av hur någon eller några röstat benämns votum (plural: vota).
Relation till val Val är en särskild typ av omröstning vid vilken en församling beslutar om tillsättning av ett ämbete eller av en representant av något slag, t.ex. val av ordförande eller val av parlamentsledamöter.
Ofta används särskild terminologi i samband med val, t.ex. benämns röstsedlar som används för val som valsedlar, röstkuvert som valkuvert, urna som valurna och omröstningsdistrikt som valdistriktJämför t.ex. ordvalen i vallag (2005:837) och folkomröstningslag (1979:369)..
Omröstningssätt Det finns flera olika sätt (metoder) för de röstande att avge sina röster:
Acklamation (dock anses acklamation inte vara ett omröstningssätt enligt den svenska riksdagsordningen i strikt bemärkelse) Handuppräckning, uppvisande av röstkort Uppresning Discessus Genom (med) namnupprop där varje röstande muntligt får delge sitt ställningstagande efter att dennes namn lästs upp (t.ex. med "ja", "nej" eller "avstår") Inlämnande av fysiska röstsedlar Ballotering Elektronisk omröstning, omröstning med omröstningsapparat
Vilket omröstningssätt som ska användas finns ofta föreskrivet i de regler (eller praxis) som de röstande har att följa. I vissa församlingar krävs att ett visst antal uttryckligen begär att ett visst omröstningssätt ska användas för att så ska ske.
Omröstning på distans Omröstning kan under vissa förhållande även genomföras på distans. I samband med slutna omröstningar är det dock viktigt att förfarandet säkerställer ett skydd mot valhemligheten (d.v.s. att det inte ska kunna ses hur var och en har röstat)Jfr prop. 2016/17:171 s. 334–335..
Exempelvis tillåts röstning på distans i
svenska val i form av att den röstande ger in sina röstsedlar genom poströstning (förtidsröstning) svenska kommunfullmäktige över internet i realtidKommunallagen 5 kap. 16 § (jfr prop. 2016/17:171 s. 334–335) Europaparlamentet (i samband med coronaviruspandemin 2019–2021) där ledamöterna erhöll en röstsedel över e-post som därefter ska återsändas till parlamentet via ledamotens officiella e-postadress med parlamentsledamotens ställningstagande och signaturFör exempel på det praktiska omröstningsförfarandet, se t.ex. europaparlamentarikerna Alice Bah Kuhnkes och Pär Holmbergs (Miljöpartiet) videoinlägg från 26 mars 2020 på Youtube (https://www.youtube.com/watch?v=YhFZGVMFLC4).
I styrelser och liknande grupper finns ibland möjligheten till s.k. beslut per capsulam, t.ex. genom att ordförande tar enskild kontakt med varje ledamot för att inhämta dennes ställningstagande.
Även i flera videokonferenstjänster (såsom Zoom och Skype) finns omröstningsfunktioner, liksom i sociala nätverkstjänster (exempelvis Facebook). Även digitala enkättjänster (såsom Google Formulär) torde kunna fylla en liknande funktion.
Sluten, "halvöppen" och öppen omröstning Den tyske statsvetaren Thomas Saalfeld (1995)Saalfeld, T. (1995). "On Dogs and Whips: Recorded Votes". I H. Döring (red.) Parliaments and majority rule in Western Europe, s. 528–565. Frankfurt : Campus Vlg. anger tre huvudkategorier av (parlamentariska) omröstningar, baserade på i vilken utsträckning som det är möjligt att identifiera hur var och en av de röstande röstat individuellt:
Sluten eller hemlig omröstning (closed or secret voting) där det inte är möjligt att avgöra hur var och en av de röstande röstat. Till exempel kan detta ske genom användandet av röstsedlar som antingen lämnas ihopvikta/hoprullade eller lämnas i ett kuvert (röstkuvert) på ett sådant sätt att röstsedelns innehåll inte direkt avslöjas. Ett annat tillvägagångssätt är genom ballotering. "Halvöppen" omröstning (semi-open or anonymous voting; signal voting) som är öppen i bemärkelsen att endast de närvarande vid omröstningen har viss möjlighet att identifiera hur någon röstat (beroende på antalet röstande), men sluten i bemärkelsen att det inte registreras hur varje enskild har röstat och ger därmed en viss anonymitet för den röstande. Rösträkning kan ske, men den redovisas inte individuellt. Exempel på omröstningsförfarande är acklamation under vilken det är ordförandens intryck av hur rösterna fördelats som avgör vilket förslag som antagits (således sker ingen exakt rösträkning), uppresning i Sveriges riksdagSe riksdagsordning (2014:801) tilläggsbestämmelserna 11.10.4 och 11.10.5. (som kan sägas fungera som en försöksvotering), i tyska Förbundsdagen och i spanska parlamentet, handuppräckning i tyska förbundsrådet och franska senaten och nationalförsamlingen, genom omröstningsapparat i den lettiska lagstiftande församlingen Saeima. Öppen omröstning (open or public voting) där det förs till protokollet (eller registreras på annat sätt) hur var och en har röstat. Exempel på omröstningsförfarande är genom namnupprop som i Sveriges riksdagSe riksdagsordning (2014:801) tilläggsbestämmelse 11.10.3. och i EuropaparlamentetEuropaparlamentets arbetsordning, nionde valperioden juli 2019, artikel 190. med omröstningsapparat i norska Stortinget och danska Folketinget, med röstsedlar där den röstandes namn framgår liksom den röstandes ställningstagande, med handuppräckning i andra kammaren i nederländska Generalstaterna, genom discessus i brittiska överhuset (då kallat divison) där röstande får gå till olika korridorer som betecknar ett visst beslutsalternativ (motsvarande "ja" respektive "nej") där deras individuella röster sedan registreras.
I vissa beslutande församlingar, t.ex. amerikanska representanthusetRules of the House of Representatives of the 116 congress, Rule XX – Voting and Quorum Calls, section 1(b)., krävs att en viss andel av de röstande begär att det registreras hur varje röstande har röstat för att så ska ske.
Termen "öppen omröstning" i Sverige I svensk terminologi är innebörden av "öppen omröstning" något otydlig.
Ibland används termen i bred bemärkelse och tycks då inkluderar alla omröstningssätt där det är möjligt för de närvarande (om än i olika utsträckning) att identifiera hur någon annan röstat (t.ex. omfattas då även uppresningI riksdagsordningen (2014:801) 11 kap. 10 § tredje stycket står att "omröstningen sker öppet", och från tilläggsbestämmelse 11.10.4 följer att omröstning kan ske genom uppresning (dock registreras inte hur varje ledamot har röstat)., men i regel inte acklamationsförfarandet som åtminstone i svenska riksdagen inte anses vara ett omröstningssättAcklamationsförfarandet beskrevs redan i 1866 års riksdagordning (60 §), innan man 1925 införde stadgandet att omröstningar skulle ske öppet. Således omfattas inte acklamation av begreppet "öppet omröstning".).
Ibland används termen i smalare bemärkelse och betecknar då omröstningar från vilka det tydligt framgår hur varje enskild röstande har röstat (t.ex. omröstning genom namnupprop) – ibland med och ibland utan att de individuella rösterna registreras offentligt så att även utomstående kan utläsa hur var och en röstatI t.ex. förvaltningslagen (2017:900) 29 § anges att en omröstning ska ske öppet. I den tidigare förvaltningslagen (1986:223) 18 § förekommer motsvarande bestämmelser. I prop. 1985/86:80 s. 34 anger departementschefen att "principen att varje ledamot öppet skall redovisa för de övriga hur han röstar bör enligt min mening gälla på förvaltningslagens område" (kursivering tillagd). Detta tyder på att "öppen omröstning" i detta sammanhang inte medför att varje röstandes röst ska redovisas individuellt för utomstående att ta del av i t.ex. protokoll utan endast att de som är närvarande vid omröstningen kan se hur var och en röstar. Vill en röstande inte ställa sig bakom det beslut som fattats och istället vill förorda en annan beslutsutgång eller beslutmotivering, finns möjlighet att reservera sig. Den som inte reserverar sig anses ställa sig bakom beslutet..
Tingsten (1925 s. 233 och 244) ansluter sig till den senare innebörden och menar att man kan skilja på tre olika grader av omröstningar:
Omröstning som avser att endast visa vilken ståndpunkt som är i majoritet (t.ex. acklamation eller uppresning) Omröstning som avser att visa hur rösterna fördelats (vilket kräver exakt rösträkning) Omröstning som avser att visa hur de olika medlemmarna i den beslutande församlingen har röstat.
Enligt Tingsten (med hänvisning till vad han benämner "vanligt språkbruk") är de två första omröstningarna att klassas som sluten omröstning, och den sista som öppen omröstning.
Karl Staaf (1917, s. 299) tar i sin definition av öppen omröstning fasta på att rösterna ska tillkännages offentligt: "sådan [omröstning] att det varder officiellt bekant, huru var och en röstande har röstat".
Omröstningsproposition (voteringsproposition) Uppgifter hur en omröstningen kommer att gå till i en beslutande församling benämns omröstningsproposition eller voteringsproposition. Denna ska i sig också godkännas av den beslutande församlingen – ibland benämnt justering av voteringsproposition. Till exempel anges följande i omröstningspropositioner i Sveriges riksdag:Bengt Törnell, Riksdagspraxis (januari 1996), s. 62.
den fråga som omröstningen gäller, vad en ja-röst och en nej-röst innebär, i omröstningar där ärendet inte avgörs genom enkel majoritet, hur många ja-röster eller nej-röster som krävs för bifall.
Rösträkning Rösträkning innebär att de avgivna rösterna räknas exakt, antingen manuellt med hjälp av rösträknare eller elektroniskt. Praxis i flera församlingar är att omröstning med rösträkning ska genomföras om så begärs.