Jacob Otto Hoof, född 22 oktober 1768 i Lida i Sätila socken, Älvsborgs län, död 10 januari 1839 i Holsljunga socken, samma län, var en svensk präst och väckelsepredikant.
Biografi Jacob Otto Hoof var son till fältväbeln Abraham Hoof och Anna Håkansdotter.
Hoof blev vigd till präst 1795 i Lund och blev magister i Greifswald 1799. År 1821 blev han ordinarie komminister i Svenljunga i Göteborgs stift efter att ha vikarierat på tjänsten i nära två decennier. Han var en känd väckelsepredikant i den lagiska pietismens anda, dock med inslag av herrnhutismens blod- och sårteologi och ett om katolsk mysticism påminnande försakelsekrav.
Efter att ha genomgått en omvändelse 1808 blev han omtalad som väckelsepredikant. Han samlade kring sig den så kallade hoofianska sekten, som utmärkte sig genom medlemmarnas asketiska livsföring. Rörelsen fick namnet hoofianismen.Winberg 2000, s. 37 Dess inflytande sträckte sig till Halland, Västergötland och Småland.
Hoof var bosatt i Floghult i Holsljunga, dit folk vandrade långväga ifrån, för att höra förkunnelsen från hans så kallade prediko-sten, nu räknad som en av traktens sevärdheter. På Holsljunga kyrkogård finns hans grav under en liggande sten av ansenlig storlek. Riktningen hyllade sträng söndagshelgd, enkelhet i klädedräkt och dylikt och leddes av allmogemän, som höll konventiklar, dock utan separation från Svenska kyrkan. Hoofianismen undanträngdes i stort sett av schartauanismen och nyevangelismen, men hans inflytande i Växjö stift var mer långvarigt än i hemstiftet.
Källor Karl-Åke Henningson, "Jacob Otto Hoof som predikant. En homiletisk studie." Kyrkohistorisk årsskrift 45 (1945). Christer Winberg, Hur Västsverige blev västsvenskt. Göteborg 2000
Noter
Kategori:Personligheter inom lutherdomen Kategori:Svenska präster under 1800-talet Kategori:Alumner från Greifswalds universitet Kategori:Personer från Sätila socken Kategori:Födda 1768 Kategori:Avlidna 1839 Kategori:Män