Världsmästerskapet i bandy för herrar är världsmästerskapstävlingar i bandy som anordnas av det högsta bandyförbundet FIB, öppna för landslag från hela världen. Den internationella "bandyfamiljen" har alltmer börjat växa, under 1970- och 80-talen till USA och Kanada, under 1990-talet till Östeuropa och i 2000-talet till Asien.

Historia Trots att bandy spelats sedan slutet på 1800-talet så dröjde det ända till 1957 innan det första världsmästerskapet spelades. Men det spelades flera landslagsturneringar före VM.

Bandy spelades som uppvisningsport vid olympiska vinterspelen 1952 i Oslo.

1954 spelades en fyrnationersturnering i Moskva där Sovjet var med för första gången. Turneringen, som vanns av Sverige, kan räknas som ett slags för-VM. Länderna hade en del olika regler före turneringen. Regler jämkades ihop. Bland annat introducerades sargen i Norden.

1957 började man att kora världsmästare i bandy på herrsidan. Åren 1961–1983 deltog bara fyra länder; Finland, Norge, Sovjetunionen och Sverige. Norge ställde inte upp första gången, ej heller 1969. Norge hade tänkt att delta 1957, men på grund av Sovjets inmarsch i Ungern vid Ungernrevolten året innan så bojkottades VM då man inte ville spela mot Sovjet; Norge bojkottade även VM 1969 då Sovjet gick in i dåvarande Tjeckoslovakien i samband med Pragvåren det året. Sovjetunionen vann alla turneringar fram till att Sverige bröt trenden 1981. 1985 blev USA femte land genom tiderna att delta i världsmästerskapet i bandy. Sedan dess har antalet länder blivit än fler, särskilt efter Sovjetunionens upplösning. De länder som har tillkommit är Kanada, Nederländerna, Ungern, Ryssland, Kazakstan, Vitryssland, Estland, Mongoliet, Lettland, Kirgizistan, Japan, Tyskland, Ukraina, Somalia och Kina.

Armenien och Litauen meddelade deltagande till 2011. Australien var till och med anmält. Så var även fallet med Litauen 2012. Inget av det infriades dock.

Länder som har meddelat intresse att delta i framtida mästerskap är Danmark, Schweiz, Armenien och Polen.

2004 fick bandyn sitt tredje världsmästarland genom tiderna, Finland (fjärde, om Sovjetunionen och Ryssland räknas som separata från varandra).

Världsmästerskapet i bandy för herrar avgjordes från början via gruppspel, men år 1983 infördes istället finalmatch och bronsmatch, medan semifinalspelet introducerades 1991. Från 1991 har de flesta turneringarna, på grund av de stora klasskillnaderna mellan de bästa och de sämsta lagen, spelats i en A- och en B-grupp. 2012 infördes en C-grupp och 2014 därtill en D-grupp, mycket beroende på de stora klasskillnaderna mellan lagen.

Turneringen spelades första gången 1957, andra gången 1961 och därefter återkom turneringen vartannat år. I oktober 2002 bestämdes det att världsmästerskapet i bandy skall spelas varje år på herrsidan, vilket har gällt från och med VM 2003.

Turneringen har alltid spelats någon gång mellan januari och april. Det har diskuterats att regelmässigt förlägga turneringen sent på säsongen när de nationella klubblagstävlingarna är avslutade. Efter världsmästerskapet för herrar 2007 hotade flera elitklubbar i Sverige att i fortsättningen inte skicka spelare till herrarnas världsmästerskap om turneringen spelas mitt i säsongen . Fast världsmästerskapet 2008 också spelades mitt i den svenska säsongen blev det aldrig någon bojkott. Några år senare förlades visserligen världsmästerskapet 2015 så att det skulle spelas efter de nationella seriernas slut, men därefter har man återgått till tidigare ordning och spelat VM i januari/februari.

Deltagande nationer Nation Mästerskapsdebut Senaste mästerskapet Antal VM 1957 1991 17 1957 2025 41 1957 2025 41 1961 2025 39 1985 2025 28 1991 2025 23 1991 2019 16 1991 2025 23 1993 2019 22 1995 2023 22 2001 2019 15 2003 2019 15 2006 2020 11 2007 2020 12 2012 2020 9 2012 2012 1 2013 2020 7 2014 2020 7 2014 2025 8 2015 2019 5 2016 2023 5 2019 2025 4 2019 2025 2

Medlemsländer som inte har deltagit i VM

Medlemsländer i Federation of International Bandy som ännu inte gjort mästerskapsdebut. I vissa av länderna spelas bandy huvudsakligen som rekreationssport utan nationella tävlingsserier.

Resultat 1957–1981 VM spelades som en rak serie där seriesegraren blev världsmästare. De första fem turneringarna spelades som en enkelserie, därefter möttes alla lag två gånger.

1983– Efter inledande seriespel avgör en utslagsdel med avslutande final vilket land som blir världsmästare.

</tr> 2020–2022

A-VM inställt 2020–2021 på grund av coronapandemin samt 2022 på grund av Rysslands invasion av Ukraina </tr>

thumb|right|300px|Medeo var huvudarena för VM 2012

Medaljfördelning Medaljfördelning herrar 1957–2026. Ländernas placering i listorna avgörs av: 1. Antal guldmedaljer. 2. Antal silvermedaljer. 3. Antal bronsmedaljer. 4. Bokstavsordning (förändrar dock inte landets ranking). Land Guld Silver Brons / 26 11 2 15 19 8 1 11 22 - 1 4 - - 6

B-VM

Placeringar i gruppen 1991–2019 (efter placeringsmatcher)

Land 1:a 2:a 3:a 8 2 - 4 1 - 2 9 1 2 2 2 1 2 2 1 - 4 1 - - 1 - - - 2 8 - 1 - - - 1

C-VM

thumb|250px|right|Match mellan Kirgizistan - Japan i C-VM 2012. Placeringar i gruppen 2012–2012

Land 1:a 2:a 3:a 1 - - - 1 - - - 1

Skyttekungar (A-VM) 1957 – 3 mål: Alpo Aho, Finland, Valentin Atamanytjev och Jevgenij Papugin, Sovjet 1961 – 3 mål: Valerij Maslov och Michail Osintsev, Sovjet, Ole Martinsen, Norge, och Tauno Timoska, Finland 1963 – 5 mål: Valentin Atamanytjev (2) och Jevgenij Papugin, Sovjet (2) 1965 – 5 mål: Nikolaj Durakov, Sovjet 1967 – 4 mål: Seppo Rounja, Finland 1969 – 5 mål: Anatolij Frolov, Sovjet 1971 – 6 mål: Kalevi Pirkola, Finland 1973 – 12 mål: Anatolij Frolov, Sovjet (2) 1975 – 12 mål: Valerij Botjkov, Sovjet 1977 – 7 mål: Bengt Ramström, Sverige, och Valerij Eichvald, Sovjet 1979 – 13 mål: Sergej Lomanov, Sovjet 1981 – 13 mål: Sergej Lomanov, Sovjet (2) 1983 – 7 mål: Andrej Pasjkin, Sovjet 1985 – 6 mål: Bengt Ramström, Sverige (2), och Leo Segerman, Finland 1987 – 11 mål: Aleksandr Tsyganov, Sovjet 1989 – 9 mål: Nikolaj Pazdnikov, Sovjet 1991 – 7 mål: Jonas Claesson, Sverige 1993 – 10 mål: Jonas Claesson, Sverige (2) 1995 – 10 mål: Jonas Claesson, Sverige (3) 1997 – 15 mål: Jonas Claesson, Sverige (4) 1999 – 13 mål: Hans Åström, Sverige 2001 – 21 mål: Michael Carlsson, Sverige 2003 – 12 mål: Michael Carlsson, Sverige (2) 2004 – 10 mål: Ari Holopainen, Finland 2005 – 18 mål: Sergej Obuchov, Ryssland 2006 – 13 mål: Sergej Obuchov, Ryssland (2) 2007 – 15 mål: David Karlsson, Sverige 2008 – 15 mål: Jevgenij Ivanusjkin, Ryssland 2009 – 14 mål: Jevgenij Ivanusjkin, Ryssland (2) 2010 – 12 mål: Pavel Ryazantsev, Ryssland 2011 – 12 mål: Sergej Lomanov Jr, Ryssland 2012 – 12 mål: Jevgenij Ivanusjkin, Ryssland (3) 2013 – 21 mål: Patrik Nilsson, Sverige 2014 – 12 mål: Christoffer Edlund, Sverige 2015 – 15 mål: Andrej Kabanov, Vitryssland 2016 – 16 mål: Christoffer Edlund, Sverige (2), och Andrej Kabanov, Vitryssland (2) 2017 – 17 mål: Nikolai Rustad Jensen, Norge 2018 – 21 mål: Rauan Issaliev, Kazakstan 2019 – 13 mål: Felix Callander, Norge 2020 – 2023 – 12 mål: Christoffer Edlund, Sverige (3) 2025 – 18 mål: Martin Landström, Sverige

Källor: "Historik". Bandyvm.se. Läst 14 januari 2014. (1961-2004)

Se även Världsmästerskapet i bandy för damer Europamästerskapet i bandy Internationella bandyförbundet Världsmästerskap i bandy för ungdomar

Referenser "World Championship 2004/05". Bandysidan.nu. Läst 14 januari 2014. "World Championship 2005/06". Bandysidan.nu. Läst 14 januari 2014. "World Championship 2006/07". Bandysidan.nu. Läst 14 januari 2014. "World Championship 2007/08". Bandysidan.nu. Läst 14 januari 2014. "World Championship 2008/09". Bandysidan.nu. Läst 14 januari 2014. "World Championship 2009/10". Bandysidan.nu. Läst 14 januari 2014. "Patrik Nilsson vann skytteligan". Worldbandy.com. Läst 14 januari 2014.