Uppsala

Uppsala () (äldre stavning Upsala) är en tätort i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län. Den är Sveriges fjärde största tätort med i tätorten, medan hela kommunen har cirka invånare ().

Sedan 1164 är Uppsala kyrkligt centrum i Sverige i och med dess ärkebiskopssäte inom Svenska kyrkan. Uppsala domkyrka är förutom ärkebiskopssäte inom Svenska kyrkan, också Skandinaviens största kyrka. Uppsala universitet, grundat 1477, är det äldsta sätet för högre utbildning i Norden.

Namn Stadens tidigaste namn var Östra Aros, där Aros (det ursprungliga namnet) betyder åmynning och syftar på Fyrisåns utlopp i Mälaren. Östra tillades för att skilja orten från Västra Aros (Västerås). Orten Uppsala (ub salum, 900-talets slut, dvs. Upsalum) låg norr om Östra Aros och den var från 1164 säte för ärkebiskopen. När ärkebiskopssätet ungefär 1273 flyttades till Östra Aros följde namnet Uppsala med och Östra Aros blev Uppsala. Den ort som förut hade namnet Uppsala fick heta Gamla Uppsala. Namnet Uppsala har tillkommit som jämförelse med den tidigare byn Sala (den nuvarande stadsdelen Sala backe).Svenskt ortnamnslexikon (2003), s. 338 Upp- betyder 'det längre upp belägna Sala'. Sala är pluralis av sal, som har tolkats på två olika sätt. En tolkning är att det betyder 'enklare byggnad' och en annan tolkning är 'festhall'.Nationalencyklopedin, band 19, 1996, s. 85

Historia

miniatyr|Utsikt av Uppsala med Uppsala domkyrka på 1700-talet, utförd av Elias Martin.

Notera att kyrkans tornspiror ändrats sedan dess, som ett resultat av flera renoveringar och ombyggnationer efter en brand år 1702. miniatyr|Karta över Uppsala från 1790-talet. miniatyr|"Upsala stads egor" på Häradsekonomiska kartan från 1859. miniatyr|Ågatorna med Nybron. Litografi av Alexander Nay (1870). miniatyr|höger|Karta över Uppsala, 1920. Dagens Uppsala hette tidigare Östra Aros, och det nuvarande Gamla Uppsala hette då Uppsala (Ubsala, Upsalir, med flera stavningar). Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som var Uppsalas hamn. Östra Aros kom att ta över namnet Uppsala i samband med att ärkestiftet flyttades på 1280-talet. Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet. Uppsala domkyrka invigdes år 1435.

Handlingar, som mera eller mindre direkt angår dess privilegier, finns ända från början av 1300-talet, egentliga stadfästelser på privilegierna från 1497 som uppstad. Östra Aros omtalas dock första gången 1164–67, och redan på 1100-talet fanns här en köpstad. Myntning påbörjas i staden omkring 1200.DMS 1:2, Ferm, Rahmqvist och Dahlbäck Uppsala omtalas som stad första gången 1300, och det äldsta stadssigillet härrör från 1302.Bebyggelse i det medeltida Uppsala, Magnus Elfwendahl. Upplandsmuseets årsskrift 1994

Stadens äldsta bebyggelse verkar utifrån arkeologiska fynd varit belägen på båda sidor om Fyrisån, mellan Dombron och Islandsbron ned till hamnen. Dendrokronologiska studier av byggnadsvirke har visat att det äldsta timret verkar ha avverkats omkring 1100. Perioden 1100–1200 består virket uteslutande av ek, därefter 1200–1340 av tall och ek, och från 1340 närmast uteslutande av tall. Förändringen kan vara kopplad till en förändring från skiftesverkshus till timrade hus, men också vara kopplat till en ökad urbanisering eller minskad virkestillgång. Stadens delar uppstod dels kring en kungsgård, sannolikt längst i söder mot Kungsängen och inom nuvarande Kungsängs-, samt även Vårfruroten, där också S:t Mariæ eller Vårfrukyrkan, första gången omtalad på 1220-talet legat; dels norrut till den i Fyrisån utlöpande, sedermera nästan uttorkade Svartbäcken över vilken den forna vägen från Gamla Upsala gick, över Tova bro, vars namn ännu finns i kvarteret Tovan. I denna norra del av staden har S:t Pers kyrka funnits, utom ett yngre kapell, samt ett franciskankloster, grundat på 1200-talet. Vid mitten av åstranden låg torget och stadens rådhus. Även västra strandens nedre delar har haft gamla minnen, såsom S:t Eriks kapell och ett sjukhus.

På Domberget började domkyrkan troligen att uppföras på 1270-talet. Helga Trefaldighets kyrka är äldre, troligen åtminstone från början av 1200-talet. Domtrapphuset, som tidigare av bland annat Nils Sundqvist antogs ursprungligen ha varit en kastal från 1100-talet i en ringmursborg som legat på Domberget före domkyrkans anläggning, dateras numera till 1200-talets slut.

Mitt i ån låg Fyrisholmen (sedermera Studentholmen) där stadens äldsta lärosäte funnits, nu Kvarnholmen, inskränktare till omfång än förr; något längre ned förde, då som nu, en bro, den äldsta man känner, över till torget. Längst ned, på ömse sidor om ån, var och är Islandet, sannolikt så kallat efter de isar, som vid vårflödena kastades upp på stränderna. De båda stränderna var även här förenade medelst två broar. Överallt var staden sannolikt högst oregelbundet byggd, och hade därutöver ända intill 1600-talet inte undergått någon betydande förbättring, fastän flera eldsvådor (större åren 1236, 1266, 1269, 1310, 1447, 1464 (osäkert årtal), 1473, 1541, 1543 och 1572)Det medeltida Sverige 1:2 Sannolikt har fler bränder inträffat 1384 överlåter pebendaten Olof Botvidsson en gård i Fjärdingen till sin hushållerska för hon länge tjänat under honom och under denna tid av 'brand och rov' lidit stor skada. År 1440 anslås också en gård östan ån till prästgård åt kyrkoherden vid Vårfrukyrkan, gårdens äldre bebyggelse hade då förstörts av brand. samt förhärjningar under inre krig – såsom långfredagsslaget år 1520 – förstört för en tid enskilda delar, och reformationen föranlett åtskilliga mindre förändringar. Först under drottning Kristinas tid fick denna liksom många andra städer i Sverige ett mera reguljärt utseende. Ett nytt torg byggdes längre österut från ån, därifrån utgick fyra huvudgator, som var avskurna av likaledes mestadels rätvinkliga tvärgator.

Rutnätsformen har ofta visat sig bereda bekymmer; än i dag träffar svåra vinterstormar (som oftast kommer från väster) uppsalaflanören som tvingas gå rakt obarmhärtigt. Huvudgatorna fortsatte i raka landsvägar och Fjärdingen erhöll en betydlig utvidgning åt söder. Sedermera orsakade eldsvådorna vid de stora stadsbränderna 1702, 1766 och 1809 många ombyggnader.

Administrativa tillhörigheter Uppsala stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. År 1947 införlivades Bondkyrka socken/landskommun och Gamla Uppsala socken/landskommun där delar av bebyggelsen i Uppsala redan befann sig. År 1967 införlivades Vaksala socken/landskommun och Södra Hagunda landskommun. Under 1971 uppgick Uppsala stad i Uppsala kommun, med Uppsala som centralort.

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Uppsala församling, från 1961 benämnd Uppsala domkyrkoförsamling. De införlivade delarna av Uppsala hör till Gamla Uppsala församling, Helga Trefaldighets församling och Vaksala församling. Efter församlingsutbrytning 1974 ligger delar av orten i Gottsunda församling. Efter ytterligare bebyggelseexpansion ligger en del även i Danmark-Funbo församling, före 2010 i Danmarks församling.

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Uppsala rådhusrätt och ingår därefter sedan 1971 i Uppsala domsaga.

Geografi miniatyr|Flygfoto över Uppsalas stadskärna, sett mot nordnordost. De södra stadsdelarna finns inte i bild. Uppsala ligger på Uppsalaslätten och stadens centrum ligger på bägge stränderna av Fyrisån, drygt fem kilometer ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Europaväg 4 passerar Uppsala från Stockholm på den östra sidan om staden och fortsätter norrut på Uppsalaåsen mot Gävle.

Klimat Uppsala ligger precis söder om 60:e breddgraden och har haft ett fuktigt kalltempererat klimat med varma somrar och kalla vintrar (Dfb enligt Köppens klimatklassifikation). År 2021 uppdaterades klassificeringen till varmtempererat (Cfb) på grund av den globala uppvärmningen.

Vid sommarsolståndet får Uppsala cirka 18 timmar dagsljus och vid vintersolståndet 6 timmar.

Tabellen avser genomsnittliga värden för perioden 1961-1990.

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Industri Mellan 1860 och 1960 kan Uppsala sägas ha varit en industristad. De flesta betydande industrierna som funnits i Uppsala har lagts ned eller flyttat till annan ort. Flera varumärken som funnits på produkter från Uppsala är dock fortfarande i bruk.

Almqvist & Wiksells Tryckeri AB Apotekarnes läskedrycker - tillverkas av Carlsberg i Falkenberg. Bayerska Bryggeriet (livsmedel) Bryggeriet Holmen Dubois bageri Fram (cykeltillverkning) Henrik Gahns AB (kemisk-teknisk industri) Gunilla marmelad - tillverkas av Önos/Procordia i Eslöv. Hästens skor - tillverkas i lågkostnadsländer och marknadsföres av norska Klaveness Kungsörnen (Nord Mills / Upsala Ångqvarn) Lindvalls (kafferosteri) Nylund & Son (pianotillverkning) Nymanbolagen (cykel- och motorcykeltillverkning) Pharmacia (läkemedel och instrument) S:t Eriks lervarufabriker Slotts industrier (livsmedel) Sonja (konfektyr) Upsala Margarinfabrik AB Upsala Sidenväverier (tekoindustri) AB Upsala Valskvarn (livsmedel) Upsala-Ekeby (porslins- och keramiktillverkning)

Uppsala är idag ett viktigt kluster inom life science-branschen. År 2021 hade Uppsalas life science-företag 5195 anställda. Fresenius Kabi (läkemedel) Thermo Fisher (allergidiagnostik) Cytiva (medicintekniska produkter) Galderma / Q-Med (bioteknik) Gamla Slottskällans bryggeri Orexo (läkemedel) Frilans Finans (egenanställningsbolag) Recipharm (läkemedel) Salléns (Elbolag samt investeringar) St. Eriks (Sten, betong- & cementprodukter), Machinegames (datorspel)

Tjänster och turism En rad myndigheter har sitt säte i Uppsala.

Institutet för språk och folkminnen Läkemedelsverket Livsmedelsverket Länsstyrelsen i Uppsala län Nordiska Afrikainstitutet Statens veterinärmedicinska anstalt Sveriges Geologiska Undersökning Dessutom finns här Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet.

miniatyr|höger|300px|Botaniska trädgården med Linneanum. Bland stadens turistmål kan domkyrkan, slottet, Gustavianum - Uppsala universitetsmuseum, Gamla Uppsala med Uppsala högar och Valsgärde gravfält, universitetsmiljöerna och Linnéminnena nämnas. I domkyrkan finns ett stort antal prominenta gravar, bland annat Gustav Vasas, Johan III:s, Carl von Linnés, Nathan Söderbloms och Emanuel Swedenborgs. På Uppsala gamla kyrkogård finns Dag Hammarskjölds, Gustaf Frödings, Erik Gustaf Geijers, Elias Fries och Bruno Liljefors gravplatser. Slottet var bland annat skådeplats för Sturemorden.

De mest framträdande universitetsbyggnaderna är Universitetshuset (med Uppsala universitets myntkabinett), Gustavianum (med den Anatomiska teatern och Augsburgska konstskåpet) och Skytteanum, samt universitetsbibliotekets huvudbyggnad Carolina Rediviva, där Silverbibeln (Codex Argenteus) förvaras. Fyrishov med äventyrsbad är ett av stadens mest besökta turistmål. De Linnérelaterade besöksmålen utgörs av Botaniska trädgården i anslutning till slottet, Linnéträdgården norr om centrum och gården Linnés Hammarby sydöst om staden. Utanför staden, i Håga, ligger också Björns hög, en av landets största gravhögar. Den grävdes ut under ledning av dåvarande prinsen, sedermera kung Gustaf VI Adolf i 1900-talets början. Kungsängsliljan, Upplands landskapsblomma, växer ymnigt på Kungsängen strax söder om centrala Uppsala men är i övrigt sällsynt i landet. En museijärnväg, kallad Lennakatten, går till Faringe via Marielund, Länna och Almunge (se Upsala-Lenna Jernväg), och sist men inte minst Skarholmen, en stor båthamn vid Ekoln som är en del av Mälaren som har restaurang med utsikt över Ekoln).

Handel