miniatyr|500px|Järnvägar i Skåne med reguljär person- och/eller godstrafik (blått) och banor utan reguljär trafik (grått), eventuellt med dressin- och/eller museitrafik alternativt irreguljär godstrafik. Enkelspåriga banor är markerade med en heldragen linje medan dubbelspåriga banor är markerade med två parallella heldragna linjer. Längre tunnlar är markerade med ljusblått. Skånes järnvägsnät är ett av Sveriges mest utvecklade och använda järnvägsnät. De flesta större orterna i Skåne liksom många mindre orter har tillgång till järnvägsförbindelser. Alla banor med persontrafik är elektrifierade och utrustade med fjärrblockering.
Den regionala persontrafiken utgörs i första hand av Skånetrafikens Pågatåg och Öresundståg. Trafiken är mest utvecklad i västra Skåne mellan de tre största städerna Malmö, Helsingborg och Lund samt till Köpenhamn på den danska sidan av Öresund. Fjärrtrafiken utgörs huvudsakligen av SJ:s X 2000 mot Stockholm och SJ 3000 mot Göteborg, samt av Snälltåget mot Stockholm (vintertid till Åre). Därutöver finns även en betydande godstrafik.
Stora infrastruktursatsningar har genomförts i Skåne sedan 1990-talet, däribland Öresundsförbindelsen, Citytunneln och Hallandsåstunneln. Stora delar av järnvägsnätet är dock fortfarande i behov av antingen upprustning eller utbyggnad, inte minst på grund av den kraftiga ökningen av antalet resenärer under 2000-talet.
Historia miniatyr|Skånes järnvägsnät 1930 Skåne intar en särställning i fråga om järnvägsbygge i Sverige. En av de två första deletapperna av stambanorna kom att byggas här. Tillsammans med de efterföljande privatbyggda bibanorna, som anslöt de befintliga städerna med stambanan, gav anläggandet av järnvägar upphov till nya samhällen såsom Eslöv, Hässleholm, Vinslöv och Teckomatorp för att bara nämna några. Det skånska järnvägsnätet blev också ett av landets tätaste. Slutligen kan omnämnas att i Skåne fanns Sveriges första egentliga järnväg, den 1798 anlagda gruvbanan i Höganäs.
Järnvägsuppbyggnaden kan indelas i etapper beroende på nätets tillkomst och dess inbördes betydelse. Man kan indela etapperna i byggandet av södra stambanan, dess första anslutningsjärnvägar till viktigare städer, så kallade bibanor och andra mindre privatbanor. Utvecklingen kan sägas vara dendritisk (förgrenande) med utväxter av banor från stambanan med ständiga förtätningar från 1856 fram till 1919, då Ystad–Skivarps Järnväg blev överflödig och lades ned. Nästan alla järnvägar byggdes normalspåriga. Det intensiva jordbruket skapade ganska mycket godstrafik i ton räknat. Olika grödor behövde skickas till olika fabriker och vidare till konsumenter. Där var det större behov av att växla godsvagnar mellan olika banor, vilket bara fungerade med samma spårvidd.
Intressant är att notera hur stort det privata initiativet var i förhållande till statens, som egentligen enbart lät anlägga Södra stambanan med utgångspunkt i Malmö med riktning mot Lund och därifrån norrut, vilket sedermera skapade ett flertal järnvägssamhällen, eller medförde expansion av befintliga samhällen, såsom Eslöv, Höör, Hässleholm och Osby. Denna järnvägs betydelse för rikets samhällstillväxt skall inte underskattas, liksom de äldsta enskilda järnvägarna i Skåne; de under 1860-talet anlagda linjerna Kristianstad–Hässleholm, Ystad–Eslöv, Landskrona–Eslöv, Helsingborg–Eslöv; 1870-talets linjer Malmö–Ystad, Helsingborg–Hässleholm och Ängelholm–Landskrona via Billesholm/Åstorp, varifrån det på 1880-talet byggdes vidare för fortsatt färd mot Malmö och Lund, via Teckomatorp och Kävlinge. På 1890-talet färdigställdes sträckan Hässleholm–Markaryd–Veinge med slutstation Halmstad. Åstorp–Värnamo, med slutstationer Helsingborg och Jönköping färdigställdes kring sekelskiftet. Galleriet i denna artikel beskriver hur järnvägsnätet förtätades och gjorde Skåne till landets järnvägstätaste landskap och en av Europas järnvägstätaste regioner.
När det gäller avveckling och nedläggning av järnvägslinjer startade denna redan år 1919 då en av Sveriges mest kortlivade järnvägar, sträckan mellan Skivarp och Charlottenlund (Ystad–Skivarps Järnväg som öppnade 1901), lades ned. På 1920-talet slogs järnvägsbolag samman och parallella eller överflödiga linjer försvann. På 1940-talet förstatligades bannätet. Rationaliseringar i omgångar minskade linjenätets omfattning efterhand.
Utvecklingen fram till år 1910 Järnvägsnätet i Skåne har en utveckling som intar en särskilt intressant plats i den Svenska järnvägshistorien. Dels på grund av den kontinentala påverkan, dels på grund av det relativt täta nät som uppstår inom provinsen. Nedan redovisas i kartform järnvägsnätets utveckling avseende persontrafiken från 1856 fram till 1910.
Skånes järnvägarSkånes Järnvägar, Karta, Kristianstads järnvägsmuseum, Yngve Holmgren,1978/2003. Summering Södra stambanan byggdes under 1850- och 60-talen och under det senare decenniet tillkom de viktigaste bibanorna. De sista bibanorna dök upp under 1870-talet då även de första privatbanorna togs i drift. 1880-talet karaktäriseras av nytänkande som mynnar ut i fyra ångspårvägar, och slutet av decenniet och början av det följande präglas av att privatbanebygget åter tar fart tack vare ny ekonomisk styrka. Under 1890-talet konsolideras också järnvägsnätet genom ett antal sammanslagningar och ytterligare förstärkningslinjer byggs.
1900-talets första och andra decennier kännetecknas av att de sista större järnvägsprojekten genomförs, ofta med dåliga ekonomiska förutsättningar som visar sig i form av ständiga förluster och tidiga nedläggningsdatum. Det dröjde sedan tills 1990-talet innan man började bygga järnväg i Sverige igen. Skåne och Mälardalen prioriterades och sträckan Helsingborg-Kävlinge via Landskrona byggdes. Man byggde också en tunnel under Helsingborg samt påbörjade Hallandsåstunneln, som dock tog många gånger längre tid än planerat att bygga. Öresundsbron och anslutande järnväg byggdes också.
Järnvägsnät miniatyr|vänster|450px|Dubbel- och fyrspåriga banor i Skåne.
Dubbel- och fyrspåriga banor Stommen i det skånska järnvägsnätet utgörs av tre (huvudsakligen) dubbelspåriga banor: Södra stambanan mellan Malmö och Stockholm, Västkustbanan mellan Lund och Göteborg samt Öresundsbanan mellan Malmö och Köpenhamn via Öresundsförbindelsen. Dessa tre banor förbinder de största skånska orterna – Malmö, Lund och Helsingborg – med Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.
Södra stambanan
Södra stambanan är en dubbelspårig bana mellan Malmö och Stockholm via bland annat Lund, Eslöv och Hässleholm. Sträckan mellan Malmö och Lund är med sina drygt 460 tåg per dygn en av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor. Mellan Malmö centralstation och Lund (Ringvägen) är banan fyrspårig. I Arlöv sker övergången mellan dansk högertrafik och svensk vänstertrafik genom en planskild korsning där spåren korsar varandra. I Arlöv ansluter även Lommabanan mot Kävlinge via Lomma.
Sträckan mellan Ringvägen och Lund C består endast av ett dubbelspår trots att denna sträcka betjänar tre fjärrlinjer, tre regionala linjer, fyra lokala linjer och mängder av godståg. Det passerar nära 460 tåg i varje riktning per dag.
Mellan Lund och Hässleholm finns ett flertal förbigångsspår som möjliggör för snabbare tåg att köra förbi långsammare. I Eslöv ansluter Rååbanan mot Helsingborg via Teckomatorp och i Hässleholm ansluter Skånebanan mellan Helsingborg och Kristianstad liksom Markarydsbanan mot Halmstad via Markaryd. Från Hässleholm fortsätter Södra stambanan vidare mot Stockholm.
Västkustbanan
miniatyr|Västkustbanans planskilda sammanflätning med Södra stambanan i Lund. Västkustbanan är en huvudsakligen dubbelspårig bana mellan Lund och Göteborg via bland annat de västskånska städerna Landskrona, Helsingborg och Ängelholm. Västkustbanan utgår ifrån Södra stambanan i Lund där den ansluter via en planskild korsning. Den sista etappen mellan Lund och Kävlinge fick dubbelspår 2005. I Kävlinge ansluter Lommabanan mot Malmö via Lomma samt Söderåsbanan mot Åstorp via Teckomatorp. Därefter fortsätter banan mot Helsingborg via Landskrona på en dubbelspårig järnväg som togs i bruk 2001. I Helsingborg ansluter Rååbanan mot Eslöv via Teckomatorp och Skånebanan mot Hässleholm och Kristianstad via Åstorp.
Mellan Helsingborg och Maria, strax norr om Helsingborg, är Västkustbanan fortfarande enkelspårig. Mellan Maria och Ängelholm är banan dubbelspårig sedan december 2023. I Kattarp ansluter Skånebanan mot Åstorp och i Ängelholm ansluter godsstråket genom Skåne mot Åstorp. Norr om Ängelholm är banan dubbelspårig hela vägen till Göteborg, sedan Hallandsåstunneln togs i bruk i december 2015 och Varbergstunneln togs i bruk 2025.
Sträckorna Lund–Kävlinge, Landskrona–Helsingborg och Helsingborg–Kattarp trafikeras i regel inte av godstrafik. Godstrafiken går istället på Söderåsbanan och Lommabanan eller andra banor.
Öresundsbanan och Citytunneln
miniatyr|vänster|Öresundsbron förbinder Skånes och Själlands järnvägsnät. Öresundsbanan är en dubbelspårig bana mellan Malmö och Köpenhamn som till största del utgörs av Öresundsförbindelsen. Den togs i drift den 1 juli 2000. På den svenska sidan av Öresund ansluter banan till Citytunneln i Hyllie och Kontinentalbanan i Fosieby. Både Hyllie station och Svågertorps station trafikeras av persontåg. Den huvudsakliga tågtrafiken utgörs av Öresundståg, X 2000 och godstrafik. Öresundsbanan skapar goda förbindelser mellan Skåne och Köpenhamns flygplats.
miniatyr|Den underjordiska stationen Triangelns station är en del av Citytunneln och en av de mest trafikerade i Skåne. Tåg som trafikerar Öresundsbanan måste vara anpassade för både svensk och dansk järnväg. Vid det svenska brofästet i Lernacken finns gränsen mellan svensk (15 kV, 16 2/3 Hz) och dansk (25 kV, 50 Hz) standard för strömförsörjning. Själva signalsystemet växlar på Pepparholm. Dansk högertrafik gäller på banan till skillnad från nästan hela övriga svenska järnvägsnätet.
Genom Citytunneln, som togs i drift i december 2010, knöts Öresundsbanan ihop med Södra stambanan genom en sex kilometer lång tunnel under Malmö. Av säkerhetsskäl får i regel endast persontåg med nödbromsöverbryggning trafikera Citytunneln. Godståg är inte tillåtna i tunneln utan dessa leds istället via Kontinentalbanan. Den huvudsakliga tågtrafiken i Citytunneln utgörs därför av Pågatåg, Öresundståg och X 2000.
Enkelspåriga banor miniatyr|450px|Enkelspåriga banor i Skåne. Ystad- och Österlenbanan
Ystad- och Österlenbanan är två enkelspåriga banor som knyter ihop Malmö med Ystad och Simrishamn. Ystadbanan ansluter till Kontinentalbanan i Lockarp och Österlenbanan i Ystad. Österlenbanan knyter ihop Ystad och Simrishamn. Den huvudsakliga tågtrafiken utgörs av Pågatågen. Danska DSB körde även Öresundståg mellan Köpenhamn och Ystad för vidare transport till Bornholm. Sedan december 2017 hänvisas dock resande till och från Bornholm till Skånetrafikens Pågatåg mellan Malmö och Ystad.
Under 2017 färdigställdes två nya mötesspår på Ystadbanan med syfte att förbättra kapaciteten och punktligheten på den hårt trafikerade banan.
Godsstråket genom Skåne