Chock (av , ”stöt, häftig sammanstötning”), särskilt i äldre tid, modernt främst stöt, stundom anfallsstöt med mera (jämför ), är en offensiv militär eller polisiär operation som genomförs i syfte att bryta upp och splittra en folksamling eller fientlig trupp. Fokus ligger på att genom överraskning och häftighet (slagkraft och snabbhet) ta initiativet och uppnå målet snabbt.

Chock är särskilt historiskt associerat med kavalleri och är i äldre tider definierat som anfall av beriden trupp i sluten ordning, i snabb takt och med blanka vapen – se avsnittet Kavallerichock.

Indelning Chockar och stötar kan indelas i olika varianter beroende på förhållande. En vanlig indelning är efter handling: Framstöt eller utfall – en kortare eller begränsad framryckning eller framträngning i syfte att ta eller inta terräng. Motstöt – en anfallsstöt avsedd som motanfall, alltså som används för att besvara ett anfall Skenstöt – en anfallsstöt avsedd som skenanfall, alltså ett falskt anfall avsett att bedra fienden att tro den som äkta.

Ytterligare bildlig indelning finns efter befattning och doktrin, såsom kavallerichock, polischock, pansarstöt med mera (se nedan).

Kavallerichock mini|stående|Karolinskt kavalleri i klassisk anfallsposition, knä bakom knä i plog med dragna värjor. Kavallerichock innebär att ryttare till häst bryter in med blanka vapen mot en fientlig trupp eller folksamling. Kavallerichocken infördes under 1600-talet och användes främst av det svenska kavalleriet vars taktik gick ut på att skapa en plog där ryttarna satt knä bakom knä. Detta skapade ett tätt slutet led av ryttare. Under 1700- och 1800-talet började man i stället rida chock stigbygel vid stigbygel, dock med bibehållandet av den slutna anfallsordningen. Styrkan ligger i en koordinerad attack, hög hastighet och användandet av blanka vapen; man utför chock så gott som endast då man är formerad i linje.

Den troligen största kavallerichocken i historien skedde under slaget vid Wien 12 september 1683 när en undsättningsamé från Tysk-romerska riket och Polen anföll den osmanska hären som belägrade staden och skingrade den med 18 000 kavallerister, varav 3 000 polska bevingade husarer i spjutspetsen.

Pansarstöt Pansarstöt är stötar som utförs av pansartrupper genom att framrycka på smal front. Ett känt sådant exempel är tyskarnas blixtkrig () in i Frankrike under början av andra världskriget, vilket till stor del bestod av en enda stor pansarstöt. Särskilt känd är tyska fältmarskalken Erwin Rommel som lyckades bryta igenom de franska försvarslinjerna helt utan fransmännens upptäckt och kunde på så sätt angripa, omringa och ockupera fritt i följderna.

Polischock Polischock är ett anlopp som företas av en beriden polisstyrka mot en packad folkmassa för att skingra den.

Systemchock Systemchock eller operativ chock är ett relativt nytt begrepp (belagt sedan 2002) och bygger på den ryska idén om operativ chock, (”slag, anfall, stöt”). Detta är att, enligt rysk operationskonst, ett anfall, stöt eller slag som genom ett enda slag ska försätta motståndaren ur stridbart skick.

Stötenheter Stötarmé Stötarmé (jämför ) är en armé med uppgift att utföra stötar.

Stöttrupp Stöttrupp (jämför ) eller chocktrupp kallas ibland de militära trupper, i synnerhet elittrupper, som har till uppgift att utföra stötar. Andra namn och delsynonymer är anfallstrupp, stormtrupp, kommandotrupp och dylikt; även om förtrupp.

Bärsärkarna som omnämns i vikingasagorna har ibland kallats stöttrupperna för sin tid och var kända för sin aggression och raseriutbrott i strid, så kallat att ”gå bärsärkagång”. Under första världskriget hade Tyskland särskilda förband avsedda som stöttrupper, kallade just ”stöttrupper” (Stosstruppen, även översatt som ”stormtrupper”).

Det finska kustförsvaret bildade under fortsättningskriget en form av kustjägare som beskrevs som stöttrupper. De hörde till kuststötkompanier och indelas i kuststötavdelningar. De utvecklades utifrån spärrkompanier som omsattes till anfallsverksamhet där de huvudsakligen ska göra stötar mot öar.

Källor

Kategori:Krigföring Kategori:Militära termer och begrepp Kategori:Ugglan