miniatyr|264x264px|Varje år runt Heliga Birgittas helgondag 23 juli hålls generalkapitel i Vadstena klosterkyrka. Här från en mässa anordnad av SSB. Societas Sanctæ Birgittæ (SSB) är en sammanslutning av tredjeordensliknande karaktär av män och kvinnor inom Svenska kyrkan, som i traditionen efter den heliga Birgitta vill se Svenska kyrkan som en gren av den allmänneliga och apostoliska kyrkan.

SSB grundades 1920 av personer som i en tid av vad man upplevde som liturgisk och teologisk utarmning längtade efter ett rikare gudstjänstliv, oftare återkommande nattvardsfirande, ett innerligare andaktsliv och en mera bibel- och bekännelsetrogen förkunnelse i Svenska kyrkan. En av tillskyndarna var ärkebiskop Nathan Söderblom. SSB:s strävan till ett liturgiskt rikare gudstjänstliv står i den högkyrkliga traditionen och har bidragit till 1900-talets gudstjänstutveckling i hela Svenska kyrkan.

Om SSB SSB har omkring 200 medlemmar bosatta över hela landet. Man samlas varje år till generalkapitel i Vadstena kring Birgittas dödsdag – hennes "himmelska födelsedag" – den 23 juli. Tre gånger årligen samlas man till konvent på olika platser i landet. Gudstjänster och föredrag under generalkapitlet och konventen är öppna för allmänheten. Generalkapitlets gudstjänster i Vadstena klosterkyrka brukar locka ett stort antal tillresande. SSB upprätthåller goda relationer till den internationella Birgittinorden och spelar en aktiv roll i ekumeniska förbindelser med katolska kyrkan.

SSB leds av en av dess präster, kallad confessor, och en av dess systrar, kallad superior. Endast män fungerar som präster inom orden. Möjlighet finns att även välja en visitator, en person – normalt en biskop som sköter den andliga tillsynen. Sedan Bertil Gärtners död 2009 står SSB utan visitator.

Medlemskapet i SSB är inriktat på gemensamt gudstjänstfirande och förbön för varandra. Vid upptagandet avger medlemmarna löften av andlig karaktär och får ett ordenstecken vars utseende regleras av föreskrifterna i Birgittinordens regel (kap 13 och 14), tillkommen omkring 1345, ett kors som bärs i en kedja om halsen. Lekbröderna har ett litet likarmat silverkors med en röd punkt på varje korsarm och en i mitten, det vill säga den gamla birgittinska symbolen för Kristi fem sår. Systrarna har samma symbol, fast något större, varvid korset är omgivet av en ring och de röda punkterna utgöres av granater; SSB-systrarnas ordenstecken (den så kallade "systrakronan") motsvaras av den "krona" av tyg, som birgittanunnor bär på huvudet och är tillkommet på förslag av Elisabeth Hesselblad. Nunnorna av den svenska grenen av Birgittinorden kan sedan 1970-talet vid vissa tillfällen även bära SSB:s systrakrona. Ordenstecknet för präster inom SSB utgöres av ett med emalj överdraget likarmat silverkors, där korsarmarna är röda och korsmitten utgöres av en vit rundel, syftande på hostian; ett motsvarande ordenstecken bärs av prästmunkar inom Birgittinorden.

SSB:s heraldiska vapen är: kvadrerad: 1. och 4 i blått fält ett grekiskt kors av silver, belagt med fem röda bysantiner; 2. och 3. i svart fält ett hjulkors av silver, belagt med fem röda bysantiner. Confessorn kan kvadrera sitt vapen med prästkorset: i fält av silver ett rött georgskors, i korsmitten belagd med en bysantin av silver, och superiorn kan kvadrera sitt vapen med systrakronan.

SSB samlar medlemmar framförallt från Sverige och Svenska kyrkan, men också från exempelvis Finlands evangelisk-lutherska kyrka, Danska folkkyrkan och Engelska kyrkan.

2020 utgavs boken Gör våra kalla hjärtan brinnande. Societas Sactæ Birgittæ 1920–2020 som innehåller en överblick över SSB:s historia och svenskt kyrkoliv.

Historia och grundande 1916 grundades S:t Sigfrids brödraskap (SSB) som bildades av några högkyrkliga präster. Bland prästerna fanns Axel Lutteman. Societas Sanctae Birgittae grundades 1920 i Stockholm. Den 23 mars samma år hölls det första mötet i Tyska S:ta Gertruds kyrka i Gamla Stan. SSB inspirerades av Sigfridsbröderna, men det nybildade SSB stod öppet för både män och kvinnor, och inte endast för präster. Bildandet av SSB skedde samtidigt som SSB hade kontakt med ärkebiskop Nathan Söderblom. Grundarna såg den heliga Birgitta och hennes Birgittinorden som ett föredöme, vilkens spiritualitet önskades lyftas fram i Svenska kyrkan. Det innebar bland annat bedjandet av tidegärden och ett restaurerande av nattvardslivet. Det beslöts att två personer skulle fungera som ledning för SSB och de första var Hugo Berggren som valdes till confessor och Mary von Rosen som valdes till moder superior. Vid generalkapitlet utsågs Mats Åmark till vicarius. SSB ville tidigt ha goda kontakter med biskoparna och 1936 fick SSB sin förste visitator, biskopen i Strängnäs, Gustaf Aulén som fungerade som visitator till 1959.

1923 var SSB en del i firandet av 550-årsminnet av den heliga Birgittas dödsdag. 1973, under 600-årsminnet, celebrerades högmässan av biskop Bertil Gärtner. Några av gästerna under firandet var den romersk-katolske biskopen John Taylor och den ortodoxe metropoliten Johannes Rinne. I Rom, samma år, erhöll SSB en privataudiens hos påve Paulus VI.

1940-talet blev för SSB en tid då medlemsantalet ökade markant. Fler personer upptogs som medlemmar och verksamheten blev mer stabil. 1943 blev tolv personer medlemmar och 20 personer blev noviser. Under 40-talet uppkom också traditionen att hålla "konvent" på olika platser i landet under året.

1944 togs initiativ till att tillverka ett standar för SSB:s systrar. Standaret fick ett motiv med Jungfru Maria som formgavs efter beskrivningen i den heliga Birgittas uppenbarelser. Det utfördes av konstnären Märta Afzelius. På andra sidan standaret återfinns en bild av den korsfäste Kristus. Sedan dess tillverkning används standaret av systrarna i processionen i Vadstena. miniatyr|265x265px|Firandet på den heliga Birgittas himmelska födelsedag 23 juli kröns av en samling runt hennes relikskrin i Vadstena klosterkyrka. Till vänster syns SSB:s systrastandar. 1944 avled SSB:s förste confessor Hugo Berggren och 1945 valdes Simon Lüders till ny confessor. 1945 gavs det första Birgittaofficiet ut av SSB och en andra upplaga trycktes 1961. En tredje utgåva som omarbetats av Ragnar Holte togs i bruk 2001. Samma år valdes Bo Brander till SSB:s femte confessor sedan dess grundande och han efterträdde Karl-Olof Berglund. Brander har fortsatt att fördjupa SSB:s ekumeniska engangemang och markerat rörelsens birgittinska karaktär genom att exempelvis välja ett citat från den heliga Birgittas uppenbarelser som fungerar som ett tema för generalkapitlen. Sedan biskop Bertil Gärtner avled 2009 har SSB stått utan en visitator.

SSB:s ekumeniska strävanden och kontakter har under dess historia fördjupats och blivit fler. Efter Andra Vatikankonciliet kunde en dialog med den romersk-katolska kyrkan att inledas och sedan 1969 deltar bland andra Birgittasystrarna i SSB:s högtidsgudstjänst under generalkapitlet i Vadstena. Under högtidsgudstjänsten i Vadstena har också kardinal Anders Arborelius deltagit. SSB har dessutom goda relationer med den evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland.

SSB:s gudstjänstliv miniatyr|Högmässa, anordnad av SSB, i Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala på apostlarna Filippos och Jakob den yngres dag den 1 maj 2026. SSB:s gudstjänstliv och liturgi utformades tidigt av diakonen och sedermera prästen Herman Hedberg. SSB har länge använt sig av prästerlig skrud vid firandet av mässan, trots att det vid SSB:s grundande och tidiga historia var ovanligt bland svenskkyrkliga präster med användandet av liturgiska plagg såsom alba, röklin och stola. 1942 fick Svenska kyrkan en ny kyrkohandbok där bland annat epiklesen innan instiftelseorden infogades och SSB började då att använda den nya ordningen. SSB framhåller att en av gemenskapens viktigaste uppgifter har varit att tillhandahålla nattvardens sakrament och vidare framhålls att SSB instämmer i den allmänneliga kyrkans tro och övertygelse om Jesu verkliga närvaro i sakramentet (realpresens).

Efter SSB:s grundande uppstod ett behov av att i gudstjänsterna kunna använda en värdig liturgisk skrud. Redan under SSB:s första år anskaffades liturgisk paramenta, såsom bursa och velum. 1922 tillkom ett vitt antependium tillverkat hos Licium. 1985 skänktes en kräkla som kan användas av SSB:s visitator. I krummen finns ett birgittinskt motiv som är skuret i ek.

Generalkapitel SSB:s generalkapitel äger rum i Vadstena kring den heliga Birgittas dödsdag, himmelska födelsedag, den 23 juli. I samband med generalkapitlet beds tideböner och mässor som firas i Vadstena klosterkyrka. Den 23 juli på Birgittas dödsdag firas högmässan. Utöver gudstjänster i Vadstena firas vanligen, i samband med en pilgrimsvandring, en mässa i Asks kyrka. På den helige Jakobs dag, 25 juli, firas vanligen en mässa i Alvastra klosterruin. En requiemmässa firas vanligen den 24 juli.

Befattningshavare

Confessorer +ÄmbetstidNamn1920–1944Hugo Berggren1945–1964Simon Lüders1965–1983Alf Corell1983–2001Karl-Olof Berglund2001–2026Bo Brander2026–Markus Hagberg

Mödrar Superiores +ÄmbetstidNamn1920–1964Mary von Rosen1964–1983Ingrid af Ekenstam1983–1990Anna-Greta Roos1990–2014Anna-Greta Norén2014–Anna Greek miniatyr|Sigill.

Visitatorer +ÄmbetstidNamnÖvrigt1935–1959Gustaf AulénBiskop i Strängnäs stift1960–1972Olof HerrlinBiskop i Visby stift1972–2009Bertil GärtnerBiskop i Göteborgs stift

Vicarius +ÄmbetstidNamn1920–1934Mats Åmark1934–1941David Glimborg1941–1945Simon Lüders1945–1965Alf Corell1965–1983Eric Segelberg1983–2001Gunnar Wahlberg2001–2009Bengt Willborg2009–2016Bertil Göranzon2016–2026 Markus Hagberg

Kaplaner +ÄmbetstidNamn1943–1964Herman Hedberg1964–1983Karl Ivar Gussander1983–2023Örjan Blom2023–Patrick Lind

Galleri

Se även Heliga Birgitta Birgittinorden Birgittastiftelsen Källor Societas Sanctæ Birgittæ 1920–1970. Festskrift. Red. av Bengt Ingmar Kilström, Eric Segelberg, Carl Strandberg och Irma Eriksson. Strängnäs 1970, 79 sid. Societas Sanctæ Birgittæ 1970–1995. Festskrift. Red. av Bengt Ingmar Kilström. Eskilstuna 1995. 120 sid. . "Gör också våra kalla hjärtan brinnande." Societas Sanctæ Birgittæ 1920–2020. Red. av Oloph Bexell, Gunilla Gren-Eklund, Fredrik Santell och Andreas Wejderstam. Skellefteå: Artos 2020. 550 sid. .

Noter

Vidare läsning

Externa länkar Officiell webbplats Societas Sanctæ Birgittæ i Libris

Kategori:Heliga Birgitta Kategori:Kristna organisationer i Sverige Kategori:Religiösa organisationer bildade 1920 Kategori:Svenska kyrkan Kategori:Protestantiska ordnar Kategori:Högkyrklighet