miniatyr|Riddarhuspalatset.

miniatyr|Hässelby slott. miniatyr|Göta hovrätt. Simon de la Vallée, född på 1590-talet i Paris, Frankrike, död 28 november 1642 i Stockholm, var en fransk-svensk arkitekt.

Biografi De la Vallée var en av de första utbildade arkitekterna i Sverige. Han var son till arkitekten Marin de la Vallée och Jeanne Marisaut. Han gifte sig första gången med Marie de Tuilliers, andra gången 1634 med Marguerite de Villars, och tredje gången 1636 med Pauline de Courlas.

Fadern Marin de la Vallée var verksam vid Hôtel de ville och Palais du Luxembourg i Paris, där Simon de la Vallée förmodligen var lärling. Efter studieresor till bland annat Syrien, Jerusalem och Persien, arbetade han först i Paris, sedan i Nederländerna, och flyttade till Sverige 1637. Hans första uppdrag var att rita Ekolsunds slott åt Åke Tott.

Simon de la Vallées arkitekturstil var som sig bör förankrad i den franska Ludvig XIII stilen men vid den holländske prinsen Fredrik Henriks hov i Haag, där han var underarkitekt åt Pieter Post och Jacob van Campen, torde han även ha vidareutvecklat sin arkitekturstil.

Nybyggnaden av Honselaarsdijk palatset vid Naaldwijk hade igångsatts omkring 1620. Stora delar av byggnadslängorna voro sålunda uppförda, när Simon de la Vallée 1634 fick i uppdrag att leda arbetet med byggnadens fullbordan och med inredningen. Den andra av prins Fredrik Henriks stora slottsbyggnader Nieuwburg vid Rijswijk började uppföras 1634 efter de la Vallées ritningar. Ingendera av dessa byggen fullbordades dock av de la Vallée. Han har här varit den främste företrädaren för de franska stildrag, som vid sidan av de italienska, den palladianska klassicismen, göra sig gällande i den holländska arkitekturen vid 1600-talets mitt, framför allt vid prins Fredrik Henriks hov. Det förtjänar påpekas, att en av tidens främsta trädgårdskonstnärer, fransmannen André Mollét, följde de la Vallée till Holland och utförde där trädgårdsanläggningarna i samarbete med de la Vallée; Mollét överflyttade också senare till Sverige.

I Sverige introducerade han på herresätenas område symmetriska anläggningar med huvudbyggnad och långa flyglar som endast bands samman medelst en lägre mur. Byggtekniskt anses de la Vallée ha introducerat bruket att dra samman rökgångarna till skorstenar i taknocken och att göra takfallet konkavt nedertill för att ge rum åt en generös taklist.

På de statliga uppdragens område fick han efter utnämningen till kunglig arkitekt 1639 ta sig an de kungliga slottens reparation och ombyggnader av vilka främst bör nämnas Stockholms slotts östra delar, den så kallade kanslilängan som emellertid skadades svårt vid en brand 1643. Ett annorlunda uppdrag var att inrätta lägenheter för gratialisterna i Vadstena krigsmanshus i de gamla klosterbyggnaderna, arbeten som igångsattes 1639. Bo E. Karlson som har behandlat Jönköpings stads byggnadshistoria anser att uppdraget att rita den nya domstolsbyggnaden för Göta hovrätt 1639 måste ha gått till en kunglig arkitekt eller byggmästare. Byggnadens allmänna karaktär med en hög fritrappa till huvudvåningen, det centrala trapphuset, planlösningen och sättet att klä fasaderna i äkta kvaderrsten röjer både influenser från samtida fransk och holländsk arkitektur. Denna byggnad hade ursprungligen ett högt valmat tak och två stora gaveluppsatser likt det bevarade Fiholm.

Även om de byggnadsverk arkitekten skapade var färre på grund av hans tidiga död, var Simon de la Vallée betydelsefull med avseende som idégivare och för det framväxande arkitektyrket som sedermera lämnade den statliga förankringen och utvecklades till enskilda arkitektkontor. De arkitekter som man vet utbildades av Simon de la Vallée var förutom sonen Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä.

På trädgårdskonstens område var han också franskpåverkad i Jacques Boyceaus anda och det var nu som byggnader och trädgårdsanläggning bildade en enhet som vid Fiholm, som kompositionellt framstår som en lokal variant av den franske modearkitekten Jacques Androuet du Cerceaus väldiga och inte heller fullbordade Charleval. Vid Rosersberg anlade han trädgårdar med ett antal oliksidiga geometriska former som är ett motiv inhämtat från Boyceaus mönsterböcker och vid Ekolsund lanserar han motivet med två varandra, vinkelrätt skärande axlar som trädgården skulle anläggas efter.

Att gå så långt som att hävda att Simon de la Vallée också introducerat långa, barockmässiga axialperspektiv med radierande parkvägar som löser upp trädgårdens förhållande till landskapet som vid Ekolsund och Rosersberg torde få skrivas på äldre svenska arkitekturhistorikers som Tord O:son Nordbergs och Erik Lundbergs konton. Som arkitekt fick han snabbt många uppdrag. Av dem kan nämnas numera försvunna Hässelby i Tuna, avbildat i Sueciaverket med samma särpräglade fasadarkitektur som i arkitektens riddarhusförslag samt med huvudbyggnaden uppdelad på två paviljonger åtskilda av en portal, en lösning som återkommer i du Cerceaus mönsterböcker från sent 1500-tal. Även Säby i Aspö har föreslagits som ett verk av de la Vallée, där husen senare har byggts ihop.Bedoire 2006 Dessa arkitektskapelser var extravaganser med fåtaliga nedslag men den inledningsvis nämnda slottsbyggnadstypen var bärkraftig och skulle leva vidare långt in i 1800-talet.

Simon de la Vallée blev dödad i Stockholm år 1642. Arkitekten blev omkullriden på Stortorget av en berusad friherre, översten Erik Karlsson Oxenstierna som också slog honom med pistolkolven så hårt att han senare avled. Simon de la Vallée hade just börjat arbetet med Riddarhuset. Hans son Jean de la Vallée tog emellertid över och fullbordade det. Flera arkitekter var dock involverade däremellan.

Byggnadsverk (i urval) Riddarhuspalatset, (långflyglarnas åt söder grundmurar och källarvalv finns bevarade under gatunivån) Tre Kronor slott, kanslilänga, tornhuvarna på förgårdsflyglarna Sparreska palatset, Riddarholmen, attribution Krigsmanshuset i Vadstena Ryningska palatset Torstenssonska palatset, nu del av UD, portalerna, attribution Hässelby slott, attribuerat (dock uppfördes flyglarna först efter Jean de la Vallées ritningar 1655) Hässelby gård, Tuna socken, Uppland. Dubblerad mangård efter förebilder hos Jacques Androuet du Cerceau (numera försvunnen) Göta Hovrätten, Jönköping, attribuerat Lantmäteristyrelsens hus, Stockholm, byggt som sommarhus för drottning Kristina. Ekolsunds slott, norra paviljongen och nu försvunna ekonomigården Rosersbergs slott Fiholms slott (huvudbyggnaden aldrig uppförd) Målhammar, endast ändpaviljongerna har bevarats Tidö slott Säby gård, Aspö, Södermanland. Dubblerad manbyggnad efter franska mönsterplaner med samkomponerad trädgård. (sedan 1837 ihopbyggd) Vadsbro kyrka, Södermanland, Ryningska gravkoret

Källor Ord och Bild / Fyrtiofjärde årgången. 1935 Noter

Vidare läsning

Linnéa Rollenhagen Tilly, "De maître maçon à architecte: Simon et Jean de la Vallée en Suède " i Olga Medvedkova (dir.) Les Européens : ces architectes qui ont conçu l’Europe (1450-1950), Paris 2017, s. 107-127.

Kategori:Avlidna 1642 Kategori:Svenska arkitekter under 1600-talet Kategori:Män Kategori:Födda 1590 Kategori:Personer från Paris