miniatyr|Urea Organisk kemi är den gren av kemin som behandlar organiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner. Organiska föreningar är i regel kolföreningar där kol är kovalent bundet till andra grundämnen, oftast väte, syre eller kväve; vissa kolföreningar, till exempel karbonater, karbider och cyanider, räknas vanligen inte som organiska. Organiska molekyler kan även innehålla bland annat halogener, svavel och fosfor, och deras egenskaper bestäms ofta av olika funktionella grupper. Organiska molekyler som består enbart av kol och väte kallas kolväten.
En stor del av den organiska kemin handlar om organiska föreningars kemiska reaktioner och om syntes av organiska föreningar, till exempel naturprodukter, läkemedel och polymerer.
Historia Ursprunget till uppdelningen i en organisk kemi och en oorganisk kemi stod att finna i att många ämnen som påträffades i levande organismer ansågs svåra att framställa ur oorganiska ämnen. Därav blev de tillskrivna en livskraft, en kraft som fanns i allt levande och ansågs nödvändig för att framställa de organiska ämnena. År 1828 framställde Friedrich Wöhler urinämne (urea) genom att hetta upp ammoniumcyanat, vilket blev ett tidigt och viktigt exempel på att ett ämne som räknades som organiskt kunde framställas ur oorganiskt utgångsmaterial. Wöhlers syntes brukar beskrivas som ett viktigt steg bort från föreställningen att organiska ämnen endast kunde bildas i levande organismer, även om dess betydelse för vitalismens avveckling ibland har förenklats i efterhand. Uppdelningen mellan organisk och oorganisk kemi har dock levt kvar som en praktisk, men inte alltid skarp, uppdelning av ämnet kemi.
Skillnaden mellan organiska och oorganiska ämnen har även betydelse inom biologin, där organismer kan delas in i autotrofa, som kan bilda organiska ämnen ur oorganiskt material, och heterotrofa, som är beroende av organiska ämnen från andra organismer. De organiska ämnenas roll som energibärare är här viktig; autotrofer bygger upp energirika organiska föreningar från bland annat koldioxid, medan heterotrofer får energi genom nedbrytning av redan bildade organiska molekyler.
Av praktiska skäl skiljs biokemi ofta ut som en egen gren av kemin. Biokemin studerar de kemiska ämnen och processer som förekommer i levande organismer, däribland makromolekyler som DNA och proteiner. Den organiska kemin som eget ämnesområde har i stor utsträckning kommit att behandla organiska föreningars struktur, reaktioner och syntes.
Klassificering av organiska föreningar Beskrivning och nomenklatur Kolväte Funktionella grupper Alifatiska kolväten Aromaticitet Metallorganisk kemi Polymerer Biomolekyler
Exempel på molekylgrupper inom organisk kemi Alkaner Alkener Alkyner Alkoholer Arener Estrar Karboxylsyror
Referenser
Externa länkar Organic Chemistry Resources Worldwide Organic Chemistry Portal
Kategori:Kemi
Kategori:Wikipedia:Basartiklar