Prostitution (av latin pro-stituere, 'utbjuda till otukt') innebär att en eller flera personer utför sexuella handlingar och är fysiskt intim(a) med en eller flera andra mot betalning. Andra ord som används för detta är sex mot ersättning, och de som utför tjänsten kan benämnas prostituerade eller sexsäljare. Inom svensk forskning och politik används även begreppet könshandel. Ersättningen tillfaller utföraren eller en hallick som då gör sig skyldig till koppleri. Prostituerade kan ses antingen som offer för kommersiell sexuell exploatering eller som helt frivilliga sexarbetare (se sexarbete) som har sex med andra mot betalning. Det är vanligt att prostituerade får utstå våld eller hot om våld.
De flesta som säljer sexuella tjänster är kvinnor, och de flesta som köper sex är män. Detta gör att prostitution ofta ses som del av en ojämlik kultur där män köper intimt umgänge med kvinnor. De som menar att all prostitution är ett övergrepp pekar på att pengarna är förutsättningen för att samtycka till att erbjuda den sexuella tjänsten. Samtycke mot ersättning är en gemensam grund för all sorts försäljning av tjänster, men dessa kritiker menar att sex aldrig kan erbjudas som en tjänst. Det är vanligt med kritik av prostitution, eftersom branschen ofta visar fram ojämställda könsroller och otillfredsställande arbetsvillkor. Dessa arbetsvillkor antas ibland vara gemensamma för sexbranschen i stort, och även produktion av pornografi eller webbkameramodellande kan ses som en sorts prostitution.
Prostitution motarbetas av de flesta av världens stater, antingen som ett tecken på omoral eller som utnyttjande av eller våld mot utsatta människor – oftast kvinnor. Försäljningen av fysiska sexuella tjänster är kriminaliserad eller hårt reglerad i de flesta länder, och sidoverksamheter som bordeller och koppleri i allmänhet är oftast förbjudna. I länder som följer den svenska modellen kring prostitution är köpet av den sexuella tjänsten olagligt, medan den prostituerades arbete inte är det; även där är dock målet att avskaffa prostitution som företeelse. I länder som Nya Zeeland, Nederländerna, Tyskland och delar av Australien är prostitutionen avkriminaliserad eller omgiven av lättare restriktioner. Oavsett land är prostitution en starkt stigmatiserad sysselsättning.
I överförd betydelse kan ordet prostitution även syfta på att ta emot ersättning för andra saker som brukar göras på ideell basis.
Olika ord och perspektiv En mängd olika ord för försäljning av sexuella tjänster eller personerna som säljer, köper eller förmedlar tjänsterna är många. I många språk, inklusive svenska och engelska, är de flesta av de vanligaste orden och benämningarna använda antingen som skällsord eller som marknadsföringstermer, är otydliga, känslomässiga eller markerar avståndstagande. Ordens otydlighet har även sin motsvarighet i mångfalden av sexuella uttryck, relationer, arbetsvillkor och motiv till att delta i sexbranschen. Ofta är ordvalet tecken på politiskt perspektiv till sexhandel som fenomen.
Beroende på perspektiv på rätten att sälja och köpa sexuella tjänster beskrivs prostitution ofta i termer av sexarbete alternativt tvångsprostitution (ibland omskrivet människohandel för sexuella ändamål och som en form av sexuellt slaveri). Den förstnämnda termen markerar rätten att tjäna pengar via sin kropp, den sistnämnda att prostitution sällan eller aldrig skulle kunna ske utan något inslag av tvång och att köparen utövar en form av våld mot säljaren. I länder som Sverige och Frankrike har man infört lagar som syftar på att minska eller "helst" avskaffa sexbranschen som sådan, baserat på att odrägliga arbetsvillkor ses som ofrånkomliga vid försäljning av sexuella tjänster. Lagarna syftar även på att avskaffa förhandling mellan säljare och köpare – inklusive ibland inom försäljning av tjänster på distans – eftersom den mestadels sägs göras på köparens villkor.
Prostitution, hora… Ordet prostitution finns i svensk skrift sedan 1794. Det var då en avledning av det äldre prostituera, med grundbetydelsen Prostituera finns noterad i svensk skrift sedan 1641. Dessa båda ord syftade tidigt på ett blottställande (av något, någon eller sig själv) för offentlig vanära eller skam. I en mer allmän betydelse har ordet använts för en vanhedrande handling eller uppträdande även i andra sammanhang. Man har exempelvis kunnat ägna sig åt "Språkets successiva prostitution, som slutar med att göra de vackraste ord obrukbara och fadda i vår mun".Vetterlund, Fredrik: Studier och dikter. Stockholm, 1901.
Orden prostitution och prostituerad används ofta av motståndare till all sorts försäljning av sexuella tjänster. I en tid när könsumgänge utanför äktenskapet inte längre ses som en synd, har betydelsen av ordet hora fått en betydelseglidning – från 'kvinna som ägnar sig åt hor' till 'prostituerad kvinna'; detta ords karaktär av förolämpning har dock behållits även i den moderna betydelsen.
Sexarbet[ar]e, sexsäljare, … mot ersättning Förespråkare för rätten att lagligen kunna sälja sexuella tjänster har kommit att använda andra ord för denna syssla, och 1978 myntade amerikanskan Carol Leigh ordet sex worker (svenska: sexarbetare) som en mer avstigmatiserad benämning. Det relaterade begreppet sexarbete anses ibland bättre definiera tjänsten och vara mindre stigmatiserande för utövaren, och det ordet används bland annat inom FN och av olika människorättsorganisationer. Däremot inkluderar denna benämning alla typer av försäljning av sexuella tjänster, något som ordet prostitution vanligtvis inte gör.
Detta till trots erkänner de flesta att sex som en tjänst är en komplex fråga och att missförhållanden är vanliga i den ofta olagliga eller oreglerade branschen. Svenska RFSU använder begreppet sex mot ersättning, och organisationen anser att detta är ett bredare begrepp för olika slags transaktioner i samband med sex. Även ordet sexsäljare används ofta av förespråkare av ett mer neutralt språkbruk.
Könshandel, utnyttjande I Sverige och andra delar av Skandinavien används sedan 1980-talet även begreppet könshandel inom politik och samhällsvetenskaplig forskning. Detta begrepp omfattar hela den ekonomiska och arbetsmässiga verksamheten. Här beskrivs ofta relaterade tjänstenäringar – kopplare, hallickar och bordellägare – som "profitörer", med hänsyftning till utnyttjande av andra människors utsatthet. Ordet försöker också markera prostitution som ett uttryck för samhälleliga strukturer, sexuella roller, arbetsfördelning och ojämställdhet. Det könsbaserade ordet försöker också markera att verksamheten är könsbaserad, där kvinnor säljer sexuella tjänster till män.
Sedan 1999 har den svenska sexköpslagen och dess efterföljande som den svenska modellen kring prostitution tydligt markerat en samhällelig attityd som ser prostituerade som offer, sexköpare som våldsverkare och prostitution som del av mäns våld mot kvinnor. Detta har bidragit till att osynliggöra sexköpare och försvåra den svenska forskningen kring erfarenheterna som säljare och köpare av sexuella tjänster.
Inom forskningen Forskare inom flera områden, inklusive kriminologi och sociologi, har internationellt i många fall övergivit begreppet prostitution till förmån för sexarbete. Den termen har uppfattats som mer neutral och frikopplad från en äldre terminologi där omoral, utnyttjande, våld och kriminalitet setts som oundvikliga ingredienser i verksamheten. Utifrån sexarbete handlar det mer om arbetsrelaterade möjligheter och problem, liksom om den ekonomiska bakgrunden till verksamheten.
En svensk-finsk undersökning från 2022/2023 belyste olika termers betydelse genom att fråga ett antal respondenter huruvida handel med sexuella tjänster var ett acceptabelt fenomen. En tredjedel av de tillfrågade fick möta termen "prostitution", en tredjedel "sexarbete" och en tredjedel "transaktionellt sex" (det sista närmast motsvarande "sex mot ersättning"). "Prostitution" gav den mest negativa associationen, medan "transaktionellt sex" visade sig vara för vagt.
I den internationella bok- och publikationsdatabasen Worldcat listades sommaren 2025 drygt 13 000 verk med "sex work" i titeln. Vid samma tid listades i databasen drygt 55 000 verk med "prostitution" i titeln.
Varianter och villkor
Prostitution förmedlas idag främst över Internet, på bordeller och på olika massagekliniker. Den traditionella gatuprostitutionen har i västvärlden i många fall ersatts av prostitution via olika typer av eskorttjänster, där marknadsföringen av tjänsten ofta görs via Internet. Andra typer av sexarbete är webbkameramodellande (virtuell prostitution, utan fysisk kontakt), striptease (erotisk dans och posering) och skådespelande inom produktion av pornografi (fysisk kontakt men inte med slutkunden). I Nederländerna och delvis i Australien är funktionshindrades utgifter för köp av sexuella tjänster ofta ersättningsberättigade, och tillhandahållandet av sexarbetare på äldreboenden förekommer bland annat i Nya Zeeland. Globalt arbetade på 2010-talet endast cirka 10–15 procent av de prostituerade/sexarbetarna inom gatuprostitution, men framställningen i medierna utgår ofta fortfarande från gatuprostitution som den typiska arbetsmiljön.
Personer som beskriver sig som sexarbetare menar ofta att ordet prostituerad är en passivisering av yrkesrollen och att begreppet förutsätter att personen inte har kontroll över sin arbetssituation. Den del av kvinnorörelsen som vill avskaffa prostitution som fenomen ser dock ordet sexarbete som en försköning av vad de anser vara verksamhetens rätta ansikte. Sexualupplysande organisationer väljer ofta en "medelväg" med exempelvis ord som "sex mot ersättning".
Köpare av tjänster från prostituerade kallas i svensk slang torsk och formellt i myndighetstexter sexköpare. I branschen används orden kund, dejt eller klient. För prostituerade män används benämningen gigolo (eller sexarbetare). Den som organiserar eller underlättar prostitutionen benämns hallick (vardagligt) eller kopplare. Verksamheten benämns i lagtexten koppleri (Brottsbalken 6 kap. 12 §).
I grövre tilltal benämns en kvinna som tar betalt för sex som "hora". Om den som förmedlar mellan kunder och köpare är en kvinna så benämns hon ofta "bordellmamma". Ordet hora, ursprungligen "kvinna som begår hor" (se även horkarl, "man som begår hor"), är en avledning av hor.Svenska Akademiens ordbok: Hora Det härstammar från fornnordiskans hóra, som i sin tur härstammar från indoeuropeiskans kā-, som betyder åtrå. Ur kā- härstammar även ord som kärlek och sanskrits Kama Sutra.
Utbytet av sexuella tjänster mot betalning har haft många fler benämningar genom historien, däribland "skörlevnad", "otukt", "skökoskap", "sexslaveri" och "sexarbete". Det var först i mitten av 1800-talet ordet "prostituerad" började användas av myndigheter och läkarkår för att beteckna kvinnor som sålde sex. Innan det användes ord som "sedeslösa" eller "liderliga kvinnor.
De prostituerades situation
Det är svårt att generalisera om de prostituerades situation, då den information man har grundar sig på de prostituerade som kommer i kontakt med myndigheter. Därför vet man mer om gatuprostituerade än prostituerade som arbetar inomhus på bordelliknande inrättningar, via eskortfirmor eller som självständiga eskorter. Situationen kan också skilja sig kraftigt mellan olika länder och över tid.
Trauma eller inte