Styvt braxengräs, tidigare vårtsporigt braxengräs, Isoetes lacustris, Isoëtes lacustris - styvt braxengräs på Dyntaxa.Styvt braxengräs Isoëtes lacustris på Artdatabanken. är en lummerväxt som beskrevs av Carl von Linné 1753 i Species Plantarum.Carl von Linné, 1753, Species Plantarum, vol. 2, sid. 1100. Styvt braxengräs ingår i släktet braxengräs, och familjen braxengräsväxter.
Förekomst Styvt braxengräs växer på sand- och dybottnar i näringsfattiga sjöar och lugna vattendrag, ofta på ett par meters djup, i norra och centrala Europa, sydvästut till norra Spanien och med en isolerad förekomst i Bulgarien.Isoetes lacustris på Eur+Med PlantBase.Isoetes lacustris i Eric Hultén, 1986, Atlas of North European vascular plants north of the Tropic of Cancer. Isoetes lacustris utbredning i Flora Europaea. Den förekommer i hela Norden, inklusive Island, men den är sällsynt i kalktrakter: Den saknas således på Öland och Gotland, och i Danmark förekommer den endast i Jylland.Isoetes lacustris i Eric Hultén, 1971, Atlas över växternas utbredning i Norden, karta 10. Generalstabens litografiska anstalts förlag, Stockholm.
Arten är även uppgiven för östra Nordamerika (Grönland, Kanada och USA).Isoetes lacustris på Native Plant Trust. Dessa förekomster anses dock ofta tillhöra en egen art, Isoetes macrosporaNathaniel Lord Britton & Addison Brown, 1970, An Illustrated Flora of the Northern United States and Canada, volym 1: Ophioglossaceae to Polygonaceae; ferns to buckwheat, sid. 50. Isoetes lacustris på The Isoetes Page - Website of the Isoetes Research Group., men går ej att säkert skilja från europeiska former annat än på utbredningen.Isoetes lacustris i Flora of North America.Isoetes macrospora anses som synonym till I. lacustris på World Flora Online. I Nordamerika förekommer ytterligare en form, Isoetes hieroglyphica som stundom betraktas som egen artIsoetes hieroglyphica på Native Plant Trust.Isoetes hieroglyphica på World Flora Online. och stundom inkluderas i I. lacustris.
Utseende Styvt braxengräs bildar rosetter med 5-15(-40) cm långa, styva, raka eller skärformigt krökta, halvtrinda, kortspetsade, mörkgröna, ogenomskinliga blad, utgående från en kort knölstam och med ett litet triangulärt snärp (se 3 i figuren). Rötterna är gaffelgrenigt delade och bruna. Sporgömmena i de vidgade bladbaserna (3 i figuren) täcks till minst hälften av en triangulär hinna (velum - 4 i figuren). Makrosporerna (5 och 6 i figuren) är 530 till 700 μm stora (över 600 μm i genomsnitt), har vårtig till rynkig yta (hos f. hieroglyphica bildande ett nät av rundade eller släta åsarNorma Etta Pfeiffer, 1922, Monograph of the Isoetaceae i Annals of the Missouri Botanical Garden 9:2, sid. 194.) och är gråaktiga i torrt tillstånd.
Etymologi Artnamnet lacustris betyder "sjö-", från latin lacus, "sjö" (alltså "sjö-Isoetes''").Erik Wikén, 1961, Latin för botanister och zoologer, sid. 171.
Det svenska namnet "braxengräs" kommer av att växten rycks loss och flyter upp till ytan under braxens lek."Då braxen leker, går han på bottnen och rotar, vid vilken tid åtskilliga blader flyta till landet av ett gräs utan blommor, det inbyggarne kalla braxnagräs och är detsamma med denna Isoëtes". 6 augusti i Carl von Linné, 1749, Skånska resa. Även på norska (brasmegras), danska (brasenføde), tyska (Brachsenkraut) och finska (lahnanruoho - lahna=braxen) ingår braxen i namnet.
Källor Styvt braxengräs på Den virtuella floran.
Externa länkar
Kategori:Braxengräs lacustris Kategori:St Växtindex