Katarina kyrka är en kyrkobyggnad vid Högbergsgatan 13 på östra Södermalm i Stockholm. Den är församlingskyrka i Katarina församling i Stockholms stift. Den stod klar första gången 1695 men har sedan dess drabbats av två bränder. Efter den senaste branden 1990 återinvigdes kyrkan 1995. Kyrkan har fått sitt namn efter prinsessan Katarina, Karl X Gustavs mor. Katarina kyrka är från sin höga placering ett viktigt inslag i Stockholms stadsbild. Den är en av 43 kyrkor i Stockholms stad som skyddas av kulturmiljölagen.
Historik och arkitektur miniatyr|stående|vänster|Sturekapellet på en karta över Stockholm från 1640-talet. På platsen fanns ett kapell som stod färdigt 1590 och kallades Sturekapellet. På en dansk karta över Stockholm från 1640-talet syns ett kapell mitt på Katarina kyrkas kvadratiska tomt. Enligt beskrivningen på kartan (litt. 24) kallades byggnaden ”Sydermalmskapellet”.Stockholmskällan: Dansk 1640-talskarta över Stockholm. Kapellet revs på 1650-talet och materialet återanvändes vid bygget av den nya kyrkan. Den nya kyrkan och församlingen fick sitt namn efter den regerande kungen Karl X Gustavs mor, Katarina Karlsdotter Vasa.
Katarina kyrka uppfördes, med flera avbrott, under åren 1656–1695 efter arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Han hade valt en grekisk korsplan med tornet centralt placerat. Katarina kyrka blev därmed den första centralkyrkan i Sverige. Redan grundläggningsåret 1656 hölls en första gudstjänsten under ett provisoriskt tak. Under 1670-talet ägde den berömda häxprocessen i Katarina rum i just Katarina kyrkas församling. miniatyr|Kyrkan under den s.k. Katarinamässan, en experimentell högmässa med friare liturgiska ramar som har varit framgångsrik och välbesökt. En kopia av kyrkan byggdes 1709 i Jelenia Góra, i Polen, som Kościół Podwyższenia Krzyża Świętego ("Kyrkan av det heliga korsets upphöjelse"). Den har behållit den arkitektoniska form på tornet som Katarina kyrka hade före branden 1723.
Branden 1723
Den 1 maj 1723 förstördes kyrkan i en brand, tillsammans med en stor del av bebyggelsen i området. Arkitekt Göran Josuae Adelcrantz fick i uppgift att återuppbygga kyrkan, och den fick nu ett större torn med åtta kanter. Den återuppbyggda kyrkan invigdes den 18 oktober 1724. Kyrkans fasader, som tidigare varit rödmålade med vita inslag, färgades 1784 i gult med gråa pilastrar, som kännetecknar dagens kyrka. Åren 1891–1892 inreddes kyrkan med nya öppna bänkar, ritade av arkitekten Carl Möller, dessutom utfördes dekormålning på väggar och valv enligt Agi Lindegrens förslag. Dessa slipades bort i samband med renoveringen 1952–1954.
Branden 1990 mini|Kyrkan på branddagen den 17 maj 1990
Natten till den 17 maj 1990 brann Katarina kyrka för andra gången. Kyrktornet störtade samman och gick genom takvalvet. Kvar fanns bara korsarmstaken och kyrkans ytterväggar. Kyrksilver och värdefulla textilier kunde emellertid räddas.
Utredningen visade att ett elektriskt fel hade orsakat branden. Trots att kyrkan var väl försäkrad krävdes ett omfattande insamlingsarbete, och för detta bildades Stiftelsen Rädda Katarina. Återuppbyggandet skedde med samma teknik och typ av material som användes på 1600-talet. Som ansvarig för restaureringen utsågs slottsarkitekten Ove Hidemark.
Vid rekonstruktionen av byggnaden användes bland annat 52 000 handsmidda spikar, 120 000 stortegel av gammalt format från Bältarbo tegelbruk, 5½ ton björknäver, 1 600 rutor med munblåst gröntonat antikglas och 5 000 m² kopparplåt.Uppgifter enligt inspire.accson.se År 1995 kunde kyrkan återinvigas av biskop Henrik Svenungsson.
Nuvarande altaruppsats, benämnd Närvaro genom frånvaro, består av en Golgatascen gjord av skulptören Liss Eriksson i samarbete med olika konstnärer och hantverkare. Kyrkan står på Katarinaberget där offren från Stockholms blodbad brändes, något som gav upphov till föreställningen om att en förbannelse skulle vila över platsen. Enligt en sägen skall kyrktornet rasa två gånger, vilket det också har gjort.Linnell 2003 Virket till återuppbyggnaden kom från Edsbyns och Rättviks skogar, via Skogsägareföreningen Mellanskog.
Bilder
Tornet och klockorna miniatyr|Katarina kyrka: tolvslaget. Tornet omges av fyra mindre torn och hade ursprungligen en lägre kupol än den nuvarande. Den påbörjades inte förrän 1670. Då hade arbetena varit avstannade under fem år på grund av ekonomiska svårigheter. Träkupolen färdigställdes, och korsmittens tegelvalv murades år 1675. Vid den stora branden 1723 förstördes taken, kupolen och inredningen. Återställningsarbetet leddes av Göran Josuæ Adelcrantz, som också ritade det nya, högre, oktogonala tornet med en totalhöjd av 72 meter över marken. Vid branden 1990 förstördes återigen tornets kupol och träkonstruktioner. Återuppbyggnaden utfördes med tidstypiska träkonstruktioner och arbetena leddes av slottsarkitekten Ove Hidemark. Kyrkans fyra klockor göts 1991 och 1992 av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad. De är alla rekonstruktioner av dem som förstördes vid branden. Godset från originalklockorna har delvis återanvänts. Storklockans kläpp är densamma som i klockan från 1724.
Tornuret
Det ursprungliga mekaniska urverket från 1800-talets början förstördes vid branden 1990 och ersattes vid återuppbyggnaden av fyra elektriska urverk, ett för varje klocka. Verken är anslutna till atomuret i Frankfurt via GPS och därmed mycket exakta och närmast underhållsfria. Rekonstruktionen av tornuret inklusive urtavlan utfördes av M & E Ohlssons klockgjuteri.
Karl XII:s trappa
Karl XII:s trappa är den dubbeltrappa som leder från kyrkogården till den södra ingången av kyrkan och kallas så på grund av dess utsmyckade räcke. Den byggdes mellan 1712 och 1715, och invigdes 1715 vilket framgår av datumet på trappans överdel. Trappan fick sitt namn efter Karl XII och hans monogram syns ovanför datumet. Räcket gjordes av smeden Benjamin Roth och renoverades av hans (barnbarn?) Carl Roth 1776. På pelarna på vardera sidan om trappan är graverad en dikt om Karl XII:
"När Karl den tolfte kronan bar man denna trappa uppbyggt har som Herrans hus sin prydnad ger, på sätt man här för ögon ser. Förr'n någon sätter foten hit rannsake han sig själv med flit att Gud hans själ till kyrkan får. Ty han då väl till kyrkan går. När handen din vid gallret rör, så ställ dig Jakobs stege för. På den Guds änglars dyra tropp steg änglar ned, steg änglar opp. Så stig ock du en ängel from i tro, i bot, i kristendom här trappan både opp och ner och tänk att Jakobs Gud det ser. Och när du ned av berget går på vilket här Guds boning står, låt då din bön, din tro ock hopp till Himlaberget stig opp. Sist bed: att detta tempel må i vår och senare tiden stå; att där och kring hela Nord må aldrig tryta Herrans ord."
Orglar miniatyr|Katarina läktarorgel. Före 1690: Kyrkan erhåller ett positiv.
Disposition: ManualPrincipal 4 FussStora Flöjten 8 FussSuper Oktaven 2 FussKlein Flöjt 4 FussKvinten 2 ½ (eg. 2 2/3) FussRegal 8 Fuss
Kyrkan fick efter branden ett liknande positiv som såldes 1750 till Västerhaninge kyrka.
Läktarorgel 1751: Jonas Gren och Petter Stråhle, Stockholm byggde en orgel i kammarton om 30 stämmor fördelade på två manualer och pedal och försedd med åtta blåsbälgar. Huvudverk I Öververk II Pedal Kvintadena 16' Kvintadena 8' Untersats 16' Principal 8' Gedackt 8' Bas Principal 8' Gedackt 8' Spetsgedackt Diskant Gedackt 8' Spetsflöjt 8' Principal 4' Oktava 4' Oktava 4' Flöjt 4' Superoktava mixtur IV Kvinta 3' Kvinta 3' Cornettin II Flöjt traversiere 4' Oktava 2' Kontrabasun 32' Oktava 2' Scharf III Basun 16' Mixtur IV Trumpet 8' Trumpet 8' Trumpet 16' Trumpet 4' Bas Trumpet 4' Trumpet 8' Vox virginea Diskant Tremulant
1863: Per Larsson Åkerman byggde en orgel med ursprungligen 25 stämmor. Orgeln utökades 1909 till 45 stämmor och byggdes om 1938 av Åkerman & Lund. Denna orgel finns dokumenterad på flera skivinspelningar.
1975: Åkerman & Lund Orgelbyggeri Ab, Knivsta byggde en orgel bakom 1751 års fasad. Orgeln hade mekanik traktur, elektrisk registratur och elektriska koppel. Åkermans orgel med Gren & Stråhles fasad brinner upp tillsammans med kyrkan 1990.
Huvudverk I Öververk II Svällverk III Pedal Koppel Övrigt Principal 16' Flûte à pavillopn 8' Bourdon 16' Bourdon 32' I/P 8 fria kombinationer Montre 8' Flûte à cheminée 8' Principal 8' Contrebasse 16' II/P Suavial 8' Quintaton 8' Flûte harmonique 8' Sousbasse 16' III/P Flûte à bec 8' Salicional 8' Bourdon 8' Bourdon 16' II/I Flûte traversière 8' Voix céleste 8' Viole de gambe 8' Octave 8' III/I Octave 4' Prestant 4' Unda maris 8' Bourdon 8' III/II Flûte ouverte 4' Flûte d'echo 4' Octave 4' Quinte 5 1/3' II/III Quinte 2 2/3' Nasard 2 2/3' Flûte octaviante 4' Octave 4' Doublette 2' Flûte à bec 2' Octavin 2' Flûte ouvert 4' Grand cornet V Tierce 1 3/5' Cornet IV Contrebombarde 32' Fourniture V Piccolo 1' Plein-jeu IV Bombarde 16' Trompette 16' Carillon III Bombarde 16' Trompette 8' Grand trompette 8' Trompette 8' Trompette harmonique 8' Clairon 4' Clairon 4' Cromorne 8' Basson/Hautbois 8' Tremblant Clairon harmonique 4' Crescendosvällare Crescendosvällare
1993: En ny fransksymfonisk orgel med 62 stämmor på 3 manualer och pedal beställs från Jan L. van den Heuvel Orgelbouw i Dordrecht, Nederländerna. 2000: Den nya orgeln invigs. Fasaden är rekonstruerad efter Gren & Stråhles nedbrunna fasad, dock något förenklad; vissa ornament och skulpturer har inte återskapats. Trakturen är mekanisk med barkermaskiner till samtliga klaviaturer. Registraturen är elektrisk med 999 kombinationer.
Disposition: Grand-Orgue (I) C-c4Positif expressif (II) C-c4Récit expressif (III) C-c4Pédale C-g¹Principal 16'Bourdon 16'Flûte 16'Soubasse 32’Montre 8'Principal 8'Diapason 8'Flûte 16’Flûte traversière 8'Flûte à cheminée 8'Flûte harmonique 8'Contrebasse 16’Bourdon 8'Quintaton 8'Bourdon 8'Soubasse 16'Gambe 8'Salicional 8'Viole 8'Flûte 8'Prestant 4’Unda maris 8'Voix céleste 8’Octave 8’Flûte ouverte 4’Prestant 4’Octave 4’Bourdon 8’Quinte 2 2/3’Flûte d’écho 4’Flûte octaviante 4’Flûte 4’Doublette 2’Nasard 2 2/3’Octavin 2’Octave 4’Sesquialtera II, 2 2/3 + 1 3/5’Flûte à bec 2’Plein-Jeu harmonique III-VIContre-Bombarde 32’Fourniture VTierce 1 3/5’Cornet IIIBombarde 16’Cymbale IVLarigot 1 1/3’Bombarde 16’Basson 16’Grand Cornet VPiccolo 1'Trompette harmonique 8'Trompette 8’Bombarde 16’Fourniture III-IVBasson-Hautbois 8’Clairon 4’Trumpette 8'Trompette 8'Voix humaine 8’Clairon 4'Cromorne 8’Clairon harmonique 4’KoppelTremulantTremulant KoppelII/IKoppel I/pedalIII/IIII/IIKoppelII/pedal16'I/I16'II/II16'III/IIIIII/pedal Registersvällare
Kororgel Den mekaniska kororgeln byggdes 1971 av Åkerman & Lund, Knivsta. Orgeln förstördes vid kyrkans brand 1990. Manual 8' 4' 2' 1'
Altarorgel Den elektropneumatiska altarorgeln byggdes 1954 av Åkerman & Lunds nya orgelfabriks AB. Före 1975 gick det även att spela på läktarorgeln från altarorgeln. Orgeln förstördes vid kyrkans brand 1990. ManualPedal Gedackt 8' Bihangspedal Salicional 8' Principal 4' Rörflöjt 4' Svegel 2' Scharf II
Diskografi Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar. The complete organ works. 4 / Franck, César, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Proprius, Lyricon PROP 7845. 1982. La grande tradition symphonique : the French symphonic organ tradition / Torén, Marcus, orgel. CD. IFO Records IFO 000 129. 2003. Franz Liszt / Fagius, Hans, orgel. CD. Bis CD 170. 1992. - Tidigare utgivet på LP 1980. Magnificat-fuga för klaverinstrument / Pachelbel, Johann, kompositör ; Hirsh, Oliver, orgel. LP. Proprius PROP 7789. 1977. Hindemith, David, Distler & Shroeder / Torén, Marcus, orgel. CD. Nosag Records Nosag CD 208. 2012. Marcus Toren Plays The Van Den Heuvel Organ Of The Katarina Church. CD. Priory PRCD852. Utan årtal. Organ for four hands / Blåberg, Morgan, orgel ; Mohlin, Erik, orgel. LP. Proprius PROP 7869. 1982. Organ music / Olsson, Otto, kompositör ; Fagius, Hans, orgel. CD. Bis CD 85. 1993. - Tidigare utgivet på LP 1974-1981.