Kanelbulle, även kallad kanelsnäcka och kanelsnurraKanelbullensdag.se: Kanelbulle eller kanelsnäcka? (på finlandssvenska örfil) är ett sött bakverk gjort på vetemjöl och en fyllning med kanel. Bullar med kanelfyllning finns i olika varianter och är vanligt förekommande i Nordamerika och norra Europa. En variant som fått spridning i världen är den svenska kanelbullen som fylls med smör eller margarin, socker och kanel samt vanligen garneras med pärlsocker och eventuellt mandelspån. Internationellt förknippas svenska kanelbullar ofta med den svenska fikakulturen.

Historia och varianter Kanelbullens tidiga historia är osäker.

Nederländska kanelbullar kallas zeeuwse bolussen. De knutformade bullarna är uppkallade efter provinsen Zeeland i sydvästra Nederländerna, och kom till under 1600-talet, inspirerade av bakverk av portugisiska judar som tidigare bosatt sig i regionen.

I USA är kanelbullar (cinnamon rolls) vanlig morgonmat. Söta och kladdiga kanelbullar av Philadelphia-typ kom till under 1700-talet och innehåller honung, socker, kanel och russin.

Det finns även många andra varianter, såsom den svenska, som fått global spridning.

I Sverige I Sverige finns det belägg för vetebröd som kallats "kanelbulle" sedan i varje fall 1850-talet. Den variant som senare kallats kanelbulle skapades troligen i Sverige på 1920-talet, då tillgången på ingredienserna ökade efter första världskriget. Det dröjde dock till 1950-talet innan kanelbullen blev vanligt förekommande.

Den svenska kanelbullen är mindre söt och inte lika mäktig som amerikanska varianter. En annan skillnad är att den ofta innehåller kardemumma.

Tillverkning Ingredienserna till svenska kanelbullar är huvudsakligen: Deg: vetemjöl, mjölk, jäst, socker, kanel och smör/margarin, ofta även kardemumma och salt. Fyllning: smör/margarin, strösocker, malen kanel – och möjligen farinsocker som ger fyllningen en lätt kolasmak.

Den jästa degen kavlas ut och fyllningen fördelas jämnt. Degen rullas eller viks ihop och skärs eller klipps. Bullarna penslas med uppvispat ägg, och pärlsocker eller hackad sötmandel kan strös över; i många länder är det vanligt med glasyr istället.

En kanelbulle är ofta snäckformad och kallas då kanelsnäcka, men även formerna vegabröd, fransk lilja, dubbelsnäcka, knut och kanelbrioche förekommer. Ett större bakverk kan formas som en längd eller krans, ett mindre som en giffel.

Det är vanligt att kanelbullar läggs i veckade pappersbakformar när de ska jäsa och gräddas. Bakformen förhindrar deformering under jäsningen och gräddningen samt skyddar bullen från direkt beröring när den ska hanteras.

I kulturen År 1999 instiftade Hembakningsrådet kanelbullens dag som uppmärksammas i Sverige den 4 oktober varje år.

Kanelbullen presenterades som svensk specialitet i EU-projektet Café Europa 2006.

Bildgalleri

Tillredning

Källor

Externa länkar

Kategori:Bakverk