Svenska Dagbladets guldmedalj, ofta benämnd Bragdguldet, är ett sportpris som tilldelas "årets främsta svenska idrottsbragd". Det har sedan år 1925 delats ut av Svenska Dagbladet. Enligt stadgarna ska medaljen delas ut i november eller december och kan ges till ett lag eller en individuell idrottare.
En individuell idrottare kan dock bara tilldelas medaljen totalt två gånger."Statuter för SvD:s bragdmedalj". SVD.se, 2007-11-20. Läst 15 november 2012. Detta har skett fem gånger: Ingemar Stenmark (1975, 1978), Björn Borg (1974, 1978), Anja Pärson (2006, 2007), Sarah Sjöström (2015, 2017) och senast Armand Duplantis (2020, 2024).
Dessutom har två personer vunnit medaljen dels som enskild idrottare, dels som del av ett lag. Johan Olsson mottog den 2010 som del av skidstafettlaget, 2013 som individuell, Jan-Ove Waldner den 1989 som del av bordtennislandslaget, 1992 som individuell.
Historik Den första bragdmedaljen utdelades 1925. De första åren bestämdes pristagarna genom omröstningar bland tidningens läsare. Häcklöparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson vann det första året, och även Sveriges regerande och tenniskunnige kung Gustaf V fick ett antal (60) röster.
1927 års Sven Salén utsågs till pristagare efter en intensiv kampanj med listor utlagda bland annat i stockholmska guldsmedsbutiker. Detta kampanjande ledde till att tidningen året därpå lät bilda en särskild prisnämnd, med uppgift att besluta om pristagare. Nämnden, betitlad Guldmedaljnämnden, kom så småningom att bestå av Svenska Dagbladets chefredaktör och sportchef plus tolv andra ledamöter."Svenska Dagbladets guldmedalj". NE.se. Läst 12 november 2018.
Vid två tillfällen ställdes bragdnämndens traditionella möte in. 1942 räckte det med en rundringning för att utse mångfaldige världsrekordhållaren Gunder Hägg till pristagare. Rundringning gjordes även 1959, då "amatören" Agne Simonsson valdes till förmån för "proffset" Ingemar Johansson (som sagt sig enbart tävla för pengarna, inte för äran).
1980 års pristagare Thomas Wassberg vägrade då att ta emot medaljen, med hänvisning till att VM-guldmedaljören Sven-Åke Lundbäck borde fått den två år tidigare. 2013 (ett år då Johan Olsson fick ta emot bragdguldet efter ytterligare en femmilsbragd) valde dock Wassberg att till slut motta priset.
1982 valdes Mats Wilander (vinnare av Franska öppna), efter en kamp mot främst Tomas Gustafson (Europamästare) och IFK Göteborg (vinnare av Uefacupen). Nämndens val väckte reaktioner (Malmö FF hade fått bragdguldet tre år tidigare, efter att ha förlorat en Europacupfinal). IFK-spelarna gratulerade Wilander via ett telegram med orden "Grattis Mats! Vi slog för många bollar i nät!" (alternativt formulerat som "Vi slog för många bollar i nät. Medaljen är din. Tack för god match och grattis!")
Åren runt millennieskiftet var Magdalena Forsberg en het kandidat till bragdguldet. Hon fick dock aldrig motta priset, trots sex raka världscupsegrar och fyra Jerringpris; bristen på OS-guld låg henne i fatet. 2005 blev hon dock själv medlem av juryn.
I och med att tidningens sportredaktion lades ner 2012, väcktes farhågor för vad som skulle hända med priset.Lindblad, Anders (2012-10-23/24): "Gärderud slutar i protest mot SvD". Läst 15 november 2012.Lindqvist, Håkan (2012-09-21): "Bragdguldet kan bli kvar trots nedlagd sportredaktion". Journalisten.se. Läst 15 november 2012. Tidningens sportchef Ola Billger meddelade dock i oktober samma år att det inte fanns någon risk för att priset skulle läggas ner.Billger, Ola: (23 oktober 2012): "Tråkigt att Gärderud hoppar av". SVD.se. Läst 15 november 2012.
Tillkännagivandet av årets pristagare sker numera i regel den första tisdagen i december.Lund, Jonas (2012-12-04): "Lisa Nordén vann Bragdguldet 2012". Runnersworld.se. Läst 19 november 2014.Hermansson, Mikael (2013-12-03): "Johan Olsson vinner bragdguldet". Webbsporten.se. Läst 19 november 2014.
Svenska Dagbladets guldmedaljörer 1920-talet
1925 – Sten Pettersson, friidrott 1926 – Arne Borg, simning, och Edvin Wide, friidrott 1927 – Sven Salén, segling 1928 – Per-Erik Hedlund, längdåkning 1929 – Gillis Grafström, konståkning, och Sven Utterström, längdåkning
1930-talet 1930 – Johan Richthoff, brottning 1931 – Sven Rydell, fotboll ("för avgörande insats i fotbollslandskampen mot Danmark på Stockholms Stadion""HOF • 02 • Sven Rydell". Alfabilder.se. Läst 5 december 2012.) 1932 – Ivar Johansson, brottning 1933 – Sven "Sleven" Säfwenberg, bandy 1934 – Harald Andersson, friidrott 1935 – Hans Drakenberg, fäktning 1936 – Erik ”Kiruna-Lasse” Larsson, längdåkning 1937 – Torsten Ullman, sportskytte 1938 – Björn Borg, simning 1939 – Sven Selånger, backhoppning
1940-talet
1940 – Henry Kälarne, friidrott, och Håkan Lidman, friidrott 1941 – Alfred Dahlqvist, längdåkning 1942 – Gunder Hägg, friidrott 1943 – Arne Andersson, friidrott 1944 – Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, längdåkning 1945 – Claes Egnell, modern femkamp 1946 – Arvid Andersson, tyngdlyftning 1947 – Gösta Frändfors, brottning 1948 – William Grut, modern femkamp 1949 – Gert Fredriksson, kanotsport
1950-talet 1950 – Lennart Bergelin, tennis 1951 – Rune Larsson, friidrott 1952 – Valter Nyström, friidrott 1953 – Bertil Antonsson, brottning 1954 – Bengt Nilsson, friidrott 1955 – Sigge Ericsson, skridsko 1956 – Lars Hall, modern femkamp, och Sixten Jernberg, längdåkning 1957 – Dan Waern, friidrott 1958 – Richard Dahl, friidrott 1959 – Agne Simonsson, fotboll
1960-talet
1960 – Jane Cederqvist, simning 1961 – Ove Fundin, speedway och Sten Lundin, motocross 1962 – Assar Rönnlund, längdåkning 1963 – Jonny Nilsson, skridsko 1964 – Rolf Peterson, kanotsport 1965 – Kjell Johansson, bordtennis 1966 – Kurt Johansson, sportskytte 1967 – Bröderna Fåglum (Erik Pettersson, Gösta Pettersson, Sture Pettersson och Tomas Pettersson), cykelsport 1968 – Toini Gustafsson Rönnlund, längdåkning 1969 – Ove Kindvall, fotboll
1970-talet 1970 – Gunnar Larsson, simning 1971 – Stellan Bengtsson, bordtennis 1972 – Ulrika Knape, simhopp 1973 – Rolf Edling, fäktning 1974 – Björn Borg, tennis 1975 – Ingemar Stenmark, alpin skidsport 1976 – Anders Gärderud, friidrott, och Bernt Johansson, cykelsport 1977 – Frank Andersson, brottning 1978 – Björn Borg, tennis, och Ingemar Stenmark, alpin skidsport 1979 – Malmö FF, fotboll
1980-talet
1980 – Thomas Wassberg, längdåkning (avstod från att ta emot medaljen fram till december 2013) 1981 – Annichen Kringstad, orientering 1982 – Mats Wilander, tennis 1983 – Håkan Carlqvist, motocross 1984 – Gunde Svan, längdåkning 1985 – Patrik Sjöberg, friidrott 1986 – Tomas Johansson, brottning 1987 – Sveriges ishockeylandslag och Marie-Helene Westin, längdåkning 1988 – Tomas Gustafson, skridsko 1989 – Bordtennislandslaget (Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh och Peter Karlsson)
1990-talet 1990 – Stefan Edberg, tennis 1991 – Pernilla Wiberg, alpin skidsport 1992 – Jan-Ove Waldner, bordtennis 1993 – Torgny Mogren, längdåkning 1994 – Sveriges herrlandslag i fotboll 1995 – Annika Sörenstam, golf 1996 – Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson, kanotsport 1997 – Ludmila Engquist, friidrott 1998 – Sveriges herrlandslag i handboll 1999 – Tony Rickardsson, speedway
2000-talet
2000 – Lars Frölander, simning 2001 – Per Elofsson, längdåkning 2002 – Susanne Ljungskog, cykelsport 2003 – Carolina Klüft, friidrott 2004 – Stefan Holm, friidrott 2005 – Kajsa Bergqvist, friidrott 2006 – Anja Pärson, alpin skidsport 2007 – Anja Pärson, alpin skidsport 2008 – Jonas Jacobsson, sportskytte (parasport) 2009 – Helena Ekholm, skidskytte
2010-talet 2010 – Svenska herrstafettlaget, längdskidåkning (Daniel Richardsson, Johan Olsson, Anders Södergren, Marcus Hellner) 2011 – Therese Alshammar, simning 2012 – Lisa Nordén, triathlon 2013 – Johan Olsson, längdskidåkning 2014 – Svenska damstafettlaget, längdskidåkning (Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, Anna Haag, Charlotte Kalla) 2015 – Sarah Sjöström, simning 2016 – Henrik Stenson, golf 2017 – Sarah Sjöström, simning 2018 – Hanna Öberg, skidskytte 2019 – Tove Alexandersson, orientering
2020-talet 2020 – Armand Duplantis, friidrott 2021 – Svenska hopplandslaget, ridsport (Malin Baryard-Johnsson, Henrik von Eckermann och Peder Fredricson) 2022 – Nils van der Poel, skridsko 2023 – Daniel Ståhl, friidrott 2024 – Armand Duplantis, friidrott 2025 – David Åhman och Jonatan Hellvig, beachvolleyboll
Guldmedaljnämnden Svenska Dagbladets guldmedaljnämnd – "Bragdnämnden" – är den jurykommitté som årligen utser vem som för sina idrottsprestationer belönas med Svenska Dagbladets guldmedalj. Nämnden består av fjorton ledamöter, som sitter/kan sitta som ledamöter fram till 67 års ålder.
Ledamöter 2023
Ara Abrahamian (2023–)
Therese Alshammar (2023–) Tomas Brolin (2013–) Magdalena Forsberg (2005–http://www.svd.se/sportspel/nyheter/magda-tar-plats-i-bragdjuryn_484781.svd) Lisa Irenius (2023–, ordförande) Charlotte Kalla (2023–) Carolina Klüft (2014–) David Lega (2006–) Anders Lindblad (2014–, sekreterare) Karin Mattsson (2011–) Anette Norberg (2015–) Jörgen Persson (2018–) Tony Rickardsson (2016–) Mats Sundin (2013–)
Tidigare ledamöter Henry Allard (1960–1975) August Anderberg, (1928–1948) Carl-Gustaf Anderberg (1977–1992) Agneta Andersson (2006–2023) Bo Bengtsson (1976–1980) Orvar Bergmark (1985–1997) Erik Bergvall (1928–1948) Ola Billger (även sekreterare) Gösta Björck (1945–1955) Ernst Bredberg (1928–1947) Tore Brodd (1962–1984) Anna Careborg, (2019–2023) ordförande Matts Carlgren (1965–1984) Björn Ekblom Bo Ekelund (1934–1958) Tommy Engstrand (1982–2006) Conny Evensson (2006–2016) Gunnar Ericsson (1965–1985) Bo Gentzel (1997–2010) Karl Frithiofson (1971–1982) Toini Gustafsson-Rönnlund (1982–2005) Anders Gärderud (1999–2012) Sven von Holst (1982–2015) Elis Håstad (1958–1959) Paul Högberg (1970–1979) Sten Insulander (1948–1970) Sixtus Jansson (1928–1948) Anton Johanson (1928–1948) Lennart Johansson (1987–1996) Fredric Karén (2013–2019) ordförande Ernst Killander (1928–1957) Ulrika Knape Lindberg (1989–2022) Annichen Kringstad (1992–2022) Lars-Åke Lagrell (1996–2007) Albert Ledin (1949–1961) Gunilla Lindberg (1993–2014) Pontus Lindberg (1952–1971) Stefan Lindeberg (1996–2017) Sven A Lindhagen (1949–1965) Alex Lindman (1928–1940) Stina Ljunggren (1978–1991) Arne Ljungqvist (1983–1998) Victor Lundqvist (1928) Ulf Lönnqvist (1985–2003) Sten Pettersson (1945–1968) Clarence von Rosen (1928–1944) Einar Råberg (1928–1956) Bengt Saltin (1970–1988) Bengt Sevelius (1979–1999) Nils Stenberg (1969–1981) Håkan Sundin (1985–1996) Rune Sundqvist (1954–1977) Sten Svensson, informationschef på Riksidrottsförbundet (1954–1967) Tommy Svensson (1998–2016) Sune Sylvén (1981–2007http://www.svd.se/sportspel/bragdguldet/sune-sylven-tackar-for-sig_655615.svd) Torsten Tegnér (1928–1934) Sven Thofeldt (1945–1970) Bertil Uggla (1928–1945) Torsten Wiklund (1950–1971)
Se även
Svenska Dagbladets idrottsstipendium, även kallat Lilla bragdguldet eller Årets nykomling
Referenser Noter
Webbkällor Bragdmedaljörer genom tiderna, på SvD.se Alla guldmedaljörer 1925-2015, på SvD.se Medaljörerna 1925–2014, på Sverigesradio.se
Tryckta källor
Kategori:Svenska medaljer Kategori:Svenska sportpriser Kategori:Priser och utmärkelser instiftade 1925