Bäve socken i Bohuslän, ingick i Lane härad, uppgick 1945 i Uddevalla stad och området är sedan 1971 en del av Uddevalla kommun, från 2016 inom Uddevalla distrikt och Bäve distrikt.
Socknens areal var 58,32 kvadratkilometer, varav land 56,92. År 1945 fanns här 1 515 invånare- Den tidigare stationen Ängebacken ligger i socknen, medan sockenkyrkan som delades med Uddevalla stad låg i staden utanför socknen.
Administrativ historik Det äldsta Uddevalla låg på Kasens mark i Bäve socken, vid gränsen till Herrestads socken. När staden omkring år 1500 flyttades till den plats där dess nuvarande centrum ligger, togs hela det nya området ifrån Bäve. Socknen kom därför att klyvas i en liten del i nordväst och en större i sydost, och kyrkan kom att ligga mitt i staden, och ska ha varit helgad åt S:t Mikael. Jens Nilssøn kallar den S. Michels kircke och berättar att den var en gammal förfallen stenkyrka som låg på södra sidan av ån. Troligen övergavs kyrkan helt redan kort därefter. Bäveborna fick nämligen redan år 1600 stolrum i Uddevalla kyrka.
Kyrkobokföringen var före 1812 gemensam med Uddevallas. Oedman säger år 1746 att Bäve kyrka förr stod på Gamla Kyrkogården "hwaräst Rudera af Sten ännu i Jorden finnas". Denna, som låg inom nuvarande kvarteret Dyrhaven, syns på många äldre kartor. Bäveborna och stadens fattiga begravdes där ända fram till år 1806. (Troligtvis ungefär där Sankt Mikaelsgatan och Södergatan träffas).
Enligt kyrkoböckerna var Bäve socken åtminstone 1750-1794 uppdelat i fyra rotar. I 1800-talets husförhörslängder tillämpas en starkt avvikande indelning i fem rotar.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bäve församling och för de borgerliga frågorna bildades Bäve landskommun. Landskommunen inkorporerades 1945 i Uddevalla stad som 1971 ombildades till Uddevalla kommun. Församlingen införlivades 1945 i Uddevalla församling. En ny församling med namnet Bäve, men med avsevärt förändrade gränser, utbröts därur 1974.
Den 1 januari 2016 inrättades distrikten Uddevalla och Bäve, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1974, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Lane härad.
Geografi och natur Bäve socken omfattade ett större område öster om Uddevalla och ett mindre nordväst om staden och genomflytes av Bäveån. Socknens är bergig.
I socknen finns tre kommunala naturreservat, Bäveån nedre, Ramseröd och Kuröds skalbankar. Största insjö är Grind som delas med Lane-Ryrs socken.
Sätesgårdar var Brattås herrgård,Brattås i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Samneröds herrgårdSamneröd i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Samneröd i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 och Kasens herrgård.Kasen i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Kasen i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
I Raknebo fanns förr ett gästgiveri.Raknebo i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Fornlämningar Från järnåldern finns gravar.
Befolkningsutveckling Befolkningen ökade från 1 074 1810 till 1 890 1870 varpå den minskade till 1 430 1940 varefter socknen uppgick i Uddevalla stad 1945.Folkmängd 1810-1890 Bäve i Göteborgs och Bohus län , Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 2 juni 2016)
Namnet Skriftformer och belägg:
c. 1300-1325 - Befia c. 1300-1325 - i Befio ca 1325 - Béfia ca 1325 - i Befiu 1387-1394 - í Befju 1388 - Befuia kirkia 1388 - i Bæfuia sokn 1399 - Bæfuia kirkia 1400-tal - i Beuiu 1420 - j Bæfuio sokn 1463 - j Bæffuio sokn 1544-1650 - Beffue 1561 - Beue 1573 - Bæffue 1574 - Beffue 1604 - Bieffue 1628 - Beve 1644 - Bæffue 1650-tal - Befwe 1659 - Befue 1661, 1680-1719, 1825 - Bäfwe 1665 - Bäfwä 1667 - Bäfue 1697 - Bäfwe 1746 - Bäfve 1811, 1881 - Bäve
Första gången som Bäve omtalas (då Befia), uttrycks det som ånamn. Vid de andra tillfällena är det oklart om namnet avser en ort (gård/by), ett område (bygd/socken) eller en å I Sverres saga (1177-1202) s. 145 av Sverre Sigurdsson står följande lagði upp i Befio "seglade (el. rodde) upp i Bäveån".
I Saga Inga Konúngs Barðarsonar, Fornmanna sögur (ca 1220-1250) s. 117 står följande Simon kýr ok Ragnar Gamalsson lét byggja i Befju tvö skip "Simon Kyr och Ragnar Gamalsson lät bygga två skepp i Bäveån (el. i Bäve).
I Hákonar saga Hákonarsonar, Fornmanna sögur s. 399 står det kómu austr i Befju "de (en ryttarhär" kom österut till Bäve (el. till Bäveån). . I äldst tid avsåg alltså namnet Bäveån, åtminstone dess nedre del. Därefter övergick det till att syfta på en gård som låg vid åns (dåvarnade) mynning.Läget är karakterisktiskt. Bara vid åmynningen kunde åns namn duga som namn på en gård, där avsedde det en bestämd punkt på fjordens långa strandlinje. Men som namn på någon av de många gårdarna eller byarna utmed åns lopp skulle det ha varit opassande. När denna bebyggelse fick en kyrka, anknöts den med bygden och namnet övergick till kyrkan och blev sockennamnMagnus Olsen uppger i Nordisk Kultur (1931-1956) att ånamn aldrig oförändrade övergår till att beteckna en bygd. Här har en sådan utveckling skett men eftersom det först gick till gårdsnamnet som mellanled, anses det inte rubba Olsens tes..
Namnet har tolkarts av Hjalmar Lindroth och han anser att det är bildat av en stam *befj-, av äldre *bafj-, nära besläktad med stammen i fornsvenska bava "bäva, darra". Namnet betyder på så vis "den bävande, den skälvande" och syftar på de många fallen och forsarna i ån, speciellt i dess nedre del. Den nuvarande namnformen Bäve har utvecklats ur fornvästnordiska Befju.
Namnet Bäve (Befja) ingår i Bävebäcken, Bäve bro, Bävebäcks bro och Bäveån och sannolikt också i sjönamnet Bergsjön (fornvästnordiska *Befjusjór?). Om det sista antagandet är sant, har Befja varit namn på hela sträckan från denna sjö ner till Byfjorden
Dialekten Sockennamnet uttalades [bɛ̞̀ːvə].
Bäveborna uttalades ungefär [bɛ̞̀ːvəbur, -bu:r]. Sockenborna öknämndes förr som bävetassar [bɛ̞̀ːvətasːar, -tasːanə].
Gårdar
Björbäck Stora Bratteröd Bräcke Bulid Fagerhult Fossum Glimmingen Stora Glimmingen Lilla Grindhult Groröd Gräskärr Lilla Hattedalen Kasen, förr även Gamla Uddevalla Kodebacken Kuröd, by Listaskogen Mållsjö Nyckelås Nöthult Raknebo Ramseröd Råsseröd Råssholmen Rössebol Salekärr Samneröd Sigelhult Solvik Uggelhult Unneröd Ängebacken Äsperöd
Namn som har påträffats i endast medeltida källor
*Anstensröd (j Anstæins rudi 1388) Fase Fors *Kyrkotån (j kirkiu Taa 1388) *Sigurdsröd (j Sigurdz rudi 1388)
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Bäfve och Ryrs socknar i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Kategori:Indelningar i Uddevalla kommun Kategori:Socknar i Lane härad