Djursholm

Djursholm är en kommundel i Danderyds kommun, vid fjärdarna Stora och Lilla Värtan strax norr om Stockholms kommun. Samhället ingår, liksom resten av Danderyds kommun, i den av SCB definierade tätorten Stockholm. Danderyds kommunala förvaltning ligger här, i Djursholms slott.

Djursholm har ända sedan samhället grundades 1889 till stor del präglats av villabebyggelse på stora tomter. De äldre husen har dock genom åren kompletterats med såväl modernare villor och centrumbebyggelse som mindre områden med flerfamiljshus. Flera områden i samhället består av för sin tid typisk bebyggelse präglad av stilar som nationalromantik, nyklassicism och funktionalism.

Djursholm, med ca 9 300 invånare, betraktas som ett exklusivt bostadsområde, med några av landets dyraste adresser, och har varit bostadsort för åtskilliga bemärkta företrädare för svenskt finans- och näringsliv, akademi samt kulturliv.

Historia Forntid

I Djursholm finns tre gravfält, vid Ekeby, Ösby och Svalnäs. Svalnäsgravfältet är ett gravfält från yngre järnåldern, ca 500–1050 e. Kr. Fältet består av ett 70-tal gravar i två områden och räknas till Danderyds största och mest imponerande i sitt slag. Ursprungligen har gravarna legat i ett enda långsträckt område. Trädgårdsarbeten har dock delat gravfältet på mitten i en sydlig och en nordlig del, som båda sträcker sig in i parken som omger Svalnäs gård.

Gravfältet i Ekeby är det största i Djursholm. Det är också från yngre järnåldern och delat i en nordlig och sydlig del, som skiljs åt av den nuvarande Danderydsvägen. Gravfältet består både av högar och stensättningar av olika slag.

Ösbygravfältet ligger öster om det nuvarande ridhuset, och delvis på mark som nu är bebyggd med villor. Även det gravfältet är från yngre järnåldern. År 1924 hittades en båt, som var byggd av en urholkad ekstock, vid den närbelägna Ösbysjön. Den är troligen från 1100-talet.

Djursholms slott

Egendomen Djursholm är känd sedan medeltiden. När namnet Djursholm omnämns första gången, år 1432, syftar det på den nuvarande halvön Gamla Djursholm i Stora Värtan, mellan Samsöviken och Germaniaviken. Den nuvarande slottsbyggnaden, som ursprungligen uppfördes i början på 1500-talet, ligger några hundra meter från Gamla Djursholm och har genom åren byggs om och restaurerats flera gånger. Godset tillhörde under lång tid släkten Banér.

Under 1800-talet hade Djursholm slott flera olika ägare, bland dem Gustaf Fredrik Wirsén. Den sista ägaren innan försäljningen till Djursholms AB var Robert Montgomery-Cederhielm som avled 1888.

Villastaden

miniatyr|left|Djursholms villastad 1896. miniatyr|Djursholms vattentorn var i drift mellan 1890 och 1960. miniatyr|Djursholms elektricitetsverk var i drift mellan 1909 och 1949. Bankdirektör Henrik Palme hade redan under 1870-talet intresserat sig för tankarna att det skulle uppföras trädgårds- eller villastäder med enfamiljshus i närheten av de större städerna. År 1875 medverkade han vid exploateringen av Villastaden norr om Humlegården i Stockholm. Det projektet kom dock inte att utvecklas enligt planerna, bland annat på grund av att stigande tomtpriser ledde till att området mer och mer kom att präglas av flerfamiljshus.

År 1883 köpte Palme egendomen Svalnäs vid Stora Värtan, några kilometer norr om Djursholms slott. Där lät han bygga en ny huvudbyggnad (Svalnäs gård), som blev hans permanentbostad från år 1886. När den dåvarande ägaren till Djursholmsgodset, brukspatronen Robert Montgomery-Cederhielm, avled, tog Palme initiativ till att ett nybildat bolag, Djursholms AB, köpte den hektar stora egendomen av dödsboet. Palme hade grundat bolaget tillsammans med konsul Oscar Ekman, bankiren Louis Fraenckel och grosshandlaren Emil Egnell. Köpesumman var kronor och köpeavtalet undertecknades i juni 1889. Arbetet med att bygga upp den nya villastaden inleddes omedelbart. Vid sin sida hade Palme även ingenjören Johan August Hjalmar Andersson (efter 1914 kallade han sig Hjalmar Arwin), som 1906 grundade Lidingö villastad.

Redan från början planerades området med tanken att villastaden skulle präglas både av sitt sjö- och naturnära läge och av närheten till Stockholm. Henrik Palme skrev, i ett prospekt där han 1889 presenterade sina planer för villastaden, att ”villorna böra förläggas å sluttningen av angränsande kullar, därifrån erhålles fri utsikt och där redan befintliga parkträd giva skydd och skugga. Området mellan kullarna och vägen utgöres i allmänhet av odlade fält, som med lätthet och utan nämnvärd kostnad låta förändra sig till trädgårdsland framför villorna.”

I oktober 1889 hade Djursholms AB sålt 58 tomter. I erbjudandet till spekulanterna ingick att bolaget också kunde stå för att uppföra villorna. Det togs även fram olika typhus som marknadsfördes som färdigbyggda villor. I ett prospekt presenterades ett tiotal typvillor, priset inklusive tomt varierade mellan och . De som ville fick betala vid köpet och avbetala resten på 20 år.

Det höglänta, kuperade området sydöst om Djursholms slott var ett av de första som bebyggdes när det nya villasamhället i Djursholm anlades. Många av villorna i den delen av Djursholm är uppförda på 1890-talet och under 1900-talets första decennium.Stockholms läns museum: Djursholms slott, Djursholms samskola, Ynglingavägen, Banérvägen, Tulevägen (Djursholm). (se vidare under avsnitt ”Stadsplanering och bebyggelsebild”).

Bolaget hade bland annat ansvar för vägnätet, vatten och avlopp, gatubelysning, kallbadhus och den nyanlagda smalspåriga järnvägen, Djursholmsbanan. För försörjning med dricksvatten anlades 1890 Djursholms vattentorn och för elproduktion stod Djursholms elektricitetsverk (invigt 1909). I prospektet för villastaden nämns även planerna på en samskola, en skola för både pojkar och flickor, som skulle öppna i slottet. Där fanns även villakontor, apotek och post. Palme presenterade också planer på en konsumtionsförening, som skulle bildas för att de nyblivna villaägarna skulle kunna göra gemensamma inköp av varor som kaffe, mjöl, oljor, koks och ved.

Den ursprungliga villastaden, med dess sjönära läge, har successivt växt både mot norr och väster, i samband med att områden vid Ösby, Ekeby och Svalnäs exploaterades. Djursholm är numera i praktiken sammanväxt med grannsamhällena Stocksund, som grundades som villastad ungefär samtidigt som Djursholm, och kommundelen Danderyd, där exploateringen tog fart på 1920-talet.

Administrativ historik Henrik Palme skriver i prospektet även att villastaden skulle lämna dåvarande Danderyds landskommun och bilda en egen kommun när invånarantalet hade nått 1 000. För Djursholm gällde byggnadsstadgan från 6 juni 1890, ett förstadium till det municipalsamhälle som formellt fanns i landskommunen från år 1900. 1901 utbröts municipalsamhället med omgivning och bildade Djursholms köping. År 1902 övertog den nybildade kommunen majoriteten av aktierna i bolaget, som helt kommunaliserades år 1925. Köpingen ombildades till Djursholms stad år 1914. År 1967 slogs staden ihop med Stocksunds köping. Fyra år senare skedde nästa sammanslagning, när den nya kommunen Danderyd bildades, och Djursholm är sedan dess en kommundel i Danderyds kommun.

Djursholm har hört och hör till Danderyds församling.

Samhället ingick till 1907 i Danderyds skeppslags tingslag, därefter i Södra Roslags domsagas tingslag. Från 1971 till 2007 ingick området i Södra Roslags domsaga och det ingår från 2007 i Attunda domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Djursholm har egen postadress i postnummerserien 182 XX (delad med Danderyd, Enebyberg och Stocksund, samtliga inom Danderyds kommun).

Stadsplanering och bebyggelsebild miniatyr|vänster|Djursholm på 1912 års karta över Stockholm med omgivningar. miniatyr| Djursholms första typhus från 1889 är ritade av arkitekt Erik Lundroth. Det mellersta huset finns kvar och ligger vid Germaniavägen 21. miniatyr|De första villorna längs dagens Germaniavägen, 1890-talet. Utsikt från Djursholms vattentorn mot sydost. I bakgrunden skymtar Djursholms restaurant. Den ursprungliga villastaden styckades av i ett område omkring nuvarande Djursholms torg, vid slottet och utmed strandlinjen vid Värtan. Det bebyggda området växte successivt. Ösby-området började bebyggas under andra halvan av 1890-talet men byggandet tog fart år 1910. I Ekeby inleddes markexploateringen år 1900. Området norr om Germaniaviken bebyggdes till största delen under 1900-talets första årtionden.

Den första egentliga stadsplanen togs fram med början år 1907 av Per Olof Hallman. Eftersom tomterna i allmänhet är stora, och samhället redan från början vände sig till välbärgade fastighetsägare, finns många exempel på stora och monumentala byggnader från flera olika tidsepoker. Den äldre bebyggelsen karaktäriseras till stor del av en heterogen stilblandning, eftersom de flesta villorna har uppförts var för sig, i en stil och vid en tid som var oberoende av grannhusens. Villornas gestaltning spänner från relativt enkla till arkitektoniskt påkostade.

De flesta av de tidigaste villastilarna i Djursholm finns representerade, som exempelvis det första årets enkla trävilla i amerikansk stick style-inspirerad arkitektur, nationalromantik och jugend. Exempel på tidig stick style är villan på Germaniavägen 21 från 1889 som ritades av Erik Lundroth som typhus och är det bäst bevarade exemplaret på det första årets villaproduktion. Som exempel på mer exklusiva villor i området kan nämnas Villa Tallbacken (arkitekt Ferdinand Boberg) på Slottsvägen 6B och Villa Ugglebo (arkitekt Thor Thorén) på Slottsvägen 9. Ugglebo är det bäst bevarade exemplet i Djursholm för den ”nordiska trästilen”, alltså nationalromantiken med fornnordiska inslag.Förslag till byggnadsminnen i Djursholm mm, 1984, nr 6, s. 22–23

Andra delar av samhället, till exempel norr om Ösbysjön, präglas av 1920-tals klassicism. Det finns till exempel även bebyggelse i funktionalistisk stil, grupphus- och flerfamiljshusbebyggelse från andra halvan av 1900-talet, ett område med arbetarbostäder från samhällets ungdom och en centrumbebyggelse vid Djursholms torg, som byggdes under 1900-talets sista decennier.

Prisnivån på villamarknaden är hög, med några av Sveriges dyraste adresser på Strandvägen, Slottsvägen, Germaniavägen och Väringavägen.

Arkitekterna Flera av det sena 1800-talet och 1900-talets främsta svenska arkitekter har lämnat bidrag till bebyggelsen. Bland dem märks Fredrik Lilljekvist, som själv bodde på den lilla ön Samsö och som bland annat ritat det byggnadsminnesklassade Djursholms kapell, Rudolf Enblom, Ferdinand Boberg, Ragnar Östberg, som bland annat ritat Villa Pauli, Lars Israel Wahlman, Kasper Salin, Torben Grut (församlingshemmet) och Carl Westman, som ritade Gamla Djursholm. Andra arkitekter som också bidragit med villor i Djursholm är Dag Melin, Nils Tesch, Léonie Geisendorf, Evert Milles och Gustaf Hermansson. Även Gunnar Asplund finns representerad i Djursholmsarkitekturen, genom Villa Snellman, som är förklarad som byggnadsminne. Också Villa Lagercrantz, ritad av Elis Benckert, och Villa Lorride, ritad av Erik Lundroth, är byggnadsminnen. Samskolans byggnad, som stod klar 1910 i samband med att skolan flyttade från sina ursprungliga lokaler i slottet, ritades av Georg Alfred Nilsson.

Modernare arkitektur finns representerad med hus av bland andra Léonie Geisendorf, som ritat en betongvilla (Villa Delin) från 1968 på Strandvägen vid Germaniaviken. Hon stod som arkitekt även för Villa Ranängen (1951) vid Väringavägen 25.

Intressanta villor i urval Villorna sorterade efter tillkomstår, arkitekten anges i parentes.

Offentliga byggnader Samskolan och observatoriet