Helge Zimdal, ursprungligen Zimdahl, född 27 april 1903 i Alingsås, död 3 oktober 2001 i Hovås i Göteborg, var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid Chalmers tekniska högskola, känd för sina många skolhus.
Biografi Helge Zimdal växte upp i Alingsås, där hans far Elis Zimdahl var borgmästare. Modern Nancy Beck var danska till börden. Han gick gymnasiet på Göteborgs högre realläroverk och tog examen 1922. Innan arkitektstudierna i Stockholm gick han som lärling hos murare för att få praktisk erfarenhet av husbyggande.
I samband med att Zimdal 1951 blev professor vid Chalmers tog han bort h:et ur sitt efternamn. Sonen Akke Zimdal var även han arkitekt.
Zimdal avlade examen vid arkitekturskolan på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm 1927 och vid Konsthögskolan i Stockholm 1930. Hans lärare på KTH var bland andra Lars Israel Wahlman och Erik Lallerstedt. Efter examen från KTH började han arbeta för Hakon Ahlberg och sedan för Paul Hedqvist. Han deltog vid Stockholmsutställningen 1930 med möbler och textilier, möblerna delvis i samarbete med Carl-Axel Acking.
Ahrbom & Zimdahl miniatyr|Gubbängens folkskola i Stockholm, ritningsstämpel med signatur av Ahrbom och Zimdahl, 1945. thumb|Flickläroverket vid Sveaplan i Stockholm, 1936, nu Socialhögskolan vid Stockholms universitet På KTH hade han träffat Nils Ahrbom, som han drev arkitektkontoret Ahrbom & Zimdahl tillsammans med åren 1927–1951. 1931 vann de tävlingen om flickläroverket vid Sveaplan i Stockholm (nu Socialhögskolan). Det från början markant funktionalistiskt ritade skolhuset fick under projekteringens gång en något mjukare arkitektur, med inspiration från Danmark.
Ahrbom & Zimdahl ritade ett stort antal skolor i Stockholm, exempelvis Sveaplans flickläroverk (Sveaplans gymnasium) 1936 och Södra flickläroverket vid Skanstull (Skanstulls gymnasium) 1943. I Stockholm ritade arkitektkontoret även Eriksdalsskolan och Eriksdalshallen (1937) och Gubbängens folkskola och gymnasium. I övriga landet ritade de läroverk i Ludvika, Motala, Skara och Enköping.
Ahrbom & Zimdahl ritade även flera projekt för Scania-Vabis från början av 1940-talet och fram till 1950-talet. De planerade och ritade en ny fabrik i Södertälje men även huvudkontor och laboratorier. Kontakten med Scanias Carl-Bertel Nathhorst som var svåger med Victor Hasselblad och satt i AB F. W. Hasselblads styrelse ledde fram till uppdraget att rita Hasselblads nya fabrik och kontor vid Kanaltorget i Göteborg.
I slutet av 1940-talet ebbade samarbetet med Ahrbom ut och avslutades formellt 1951.Zimdal 1981 År 1951 blev Helge Zimdal professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg (1951–1970). Ahrbom var professor vid KTH åren 1942–1963.
Göteborg thumb|Kvarteret Borgeby Zimdal fortsatte med sin arkitektverksamhet med eget kontor i Göteborg. Han kom bland annat att rita Volvo Flygmotors huvudkontor i Trollhättan och kvarteret Borgeby på Kungsportsavenyn. Flygmotors huvudkontor, som gavs i uppdrag av Gunnar Engellau, är ett av de tidigaste exemplen på kontorshus i Sverige som är uppfört med betongelement. Kvarteret Borgeby ersatte ett äldre hus som del i Avenyns omdaning. Zimdal ritade sedan även kvarteret Sturefors. Ett annat stort projekt vid samma tid var Yxhultsbolagets huvudkontor.
I Göteborg kom han även att delta i utformningen av Biskopsgården. Zimdal fortsatte att rita skolor. Porthällaskolan blev Partilles nya centralskola med bibliotek. Skolan blev uppmärksammad för sin arkitektur och för att skol- och folkbibliotek integrerades.https://www.partille.se/siteassets/kommun--politik/dokument/skolan-i-partille_klar_rev.pdf På Chalmers ritade han arkitekturskolan.https://whitearkitekter.com/se/projekt/chalmers-samhallsbyggnad/ Han kom även att rita familjens sommarhus, känt som Ankarboda, i Marstrand som stod klart i början på 1960-talet.https://www.expressen.se/gt/superhus-till-salu/
I rollen som professor på Chalmers var han med om den betydande expansion med utbyggnad av antalet platser. Han kom också att rita arkitektskolans nya byggnad på Chalmersområdet som stod klar 1968. Han var med och initierade nordiska utbyten. När han avgick efterträddes han av Lars Ågren.
Zimdals sista projekt var Sveriges ambassad i Brasília. Zimdal beskrev ambassadens utformning som "en intim svensk by med norrländsk brytning".
Zimdal var flitig som publicist i fack- och dagspress, där han ofta var tongivande. Han ville ha en kritisk och konstruktiv debatt om arkitektur och blev upprörd när arkitekturen blev "kallhamrad, känslolös, omänsklig och urartar till storskalighet, gigantomani och våldtäkter på naturen". Han reste ofta till Grekland och Italien, gärna tillsammans med sin familj, men även med kolleger, uppdragsgivare samt politiker. De personliga kontakterna var en lika viktig förutsättning som problemlösningen som sådan, ansåg han.Sydsvenskan, 2001-10-21, s. 11
Utmärkelser År 1988 erhöll Zimdal Chalmersmedaljen som tillägnas den, vilken genom intresse och värdefull insats främjat högskolans verksamhet och utveckling.
År 2011 fick Zimdal en gångväg från Sven Hultins Gata till Kolonigatan i Landala Egnahem i Göteborg uppkallad efter sig, Helge Zimdals Gångväg.Protokoll, Kulturnämnden, Sammanträdesdatum, 2011-04-28
Helge Zimdal var hedersarkitekt i Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR).Svenska Dagbladet,1995-12-02, s. 20 Han blev riddare av Vasaorden 1949.
Byggnadsverk i urval 1936–39 Östergötlands länsmuseum, Linköping 1936 Sveaplans gymnasium, Stockholm 1937–38 Eriksdalsskolan, Stockholm 1937–38 Älvsjöbadet, Hagsätra, Stockholm 1945 Södermalms högre allmänna läroverk för flickor (Skanstulls gymnasium), Stockholm 1946–48 Gubbängens folkskola, Stockholm 1953 Kontor för AB Flygmotor, Trollhättan 1956–57 Yxhultsbolagets huvudkontor, Hällabrottet 1958 Blidvädersgatan, Södra Biskopsgåden, Göteborg 1958-60 Kungsportsavenyen 21-23, Göteborg 1960 Kungsportsavenyen 34/Engelbrektsgatan 33/Lorensbergsgatan 19, Göteborg 1961 ABF-huset, Stockholm 1966 Guldhedskyrkan, Göteborg 1968 Arkitektskolan på Chalmers, Göteborg 1968 Sjövalla Klint 10, villa vid Stensjön, Mölndal 1974 Sveriges ambassad i Brasília
Bibliografi
Svensk Arkitektur 1986:1, Byggförlaget, Stockholm 1986 Småstad vid sekelskiftet: Alingsås-minnen, Alingsås,Michelsen, 1987
Källor
Noter
Vidare läsning
Externa länkar
Hus 1/5:Helge Zimdal (2000) - SVT Öppet arkiv
Kategori:Svenska professorer i arkitektur Kategori:Personer verksamma vid Chalmers tekniska högskola Kategori:Ledamöter av Konstakademien Kategori:Riddare av Vasaorden Kategori:Personer från Alingsås Kategori:Födda 1903 Kategori:Avlidna 2001 Kategori:Män