Sällskapet för folkundervisningens befrämjande (SFUB) har som uppgift att främja folkundervisningen i Sverige.
Sällskapet ger stöd till kompetensutveckling av lärare, skolledare och övrig högskoleutbildad pedagogisk personal i första hand genom att dela ut stipendier för studieresor utomlands eller språkresor för att förbättra sina kunskaper för undervisningen.
Resestipendierna ger möjlighet till deltagande i kurser och konferenser samt till studiebesök i skolor etc. i andra länder. Förutsättningarna för att bevilja stipendier är att den sökande har erforderlig kompetens som pedagog och har tjänstgjort i minst fem år efter examen.
Vid bedömningen av ansökningarna beaktas främst ändamålets relevans för undervisningen, dvs. om studieresan kan bidra till en förbättring eller en utveckling av skolarbetet. De ansökningar som prioriteras är de som redovisar en övertygande motivering liksom en tydlig förankring i skolarbetet. Andra aspekter som beaktas är att studieresan är väl planerad och att den sökande är beredd att sprida resultaten och erfarenheterna från studieresan i sitt fortsatta skolarbete. Stipendier beviljas inte till resor som görs i forskningssyfte.
SFUB strävar efter en rimlig fördelning av stipendier när det gäller regioner, kön och skolformer.
Historia Sällskapet för folkundervisningens befrämjande är en svensk organisation som grundades 1822 i Sverige under namnet Sällskapet för växelundervisningens befrämjande. Sällskapets ursprungliga syfte var att främja allmän folkbildning genom att sprida växelundervisningsmetoden. Växelundervisningen innebar att äldre eller mer kunniga elever, under ledning av en lärare, undervisade yngre elever. Metoden gjorde det möjligt för en enda lärare att ansvara för ett stort antal barn och betraktades som ett sätt att motverka bristen på organiserad skolundervisning. År 1822 användes metoden vid 35 svenska skolor. År 1842 hade antalet ökat till 524 skolor i olika delar av landet.
Den 1 juni 1833 antog sällskapets direktion ett reglemente för dess normalskola. Skolan skulle dels fungera som en fullständig undervisningsanstalt, dels ge teoretisk och praktisk utbildning åt personer som ville arbeta som lärare vid skolor där växelundervisningsmetoden tillämpades.
Efter att den svenska folkskolestadgan hade utfärdats 1842 skulle det finnas minst en skola med en godkänd lärare i varje socken och stadsförsamling. Samma år inrättades Folkskollärarseminariet i Stockholm under sällskapets ledning. Seminariets verksamhet fortsatte till 1865.
Till följd av omorganisationer och förändrade uppfattningar om växelundervisningen ändrades organisationens namn till Sällskapet för folkundervisningens befrämjande. Namnändringen stadfästes 1866. Sällskapet fortsatte därefter att driva en provskola och att utbilda lärare för tjänstgöring vid mindre folkskolor.
År 1873 omorganiserades provskolan och delades i en folkskoleavdelning och en fortsättningsskoleavdelning. När fortsättningsskolans uppgifter senare hade övertagits av andra liknande skolor genomfördes 1883 en fullständig omorganisation av sällskapets skolverksamhet. I stället inrättades en preparandanstalt som skulle förbereda kvinnliga elever för inträde vid statens folkskollärarinneseminarier. Från 1885 utbildade anstalten även lärarinnor för tjänstgöring vid småskolor och mindre folkskolor.
År 1896 beslutade sällskapet att ombilda läroanstalten till en högre folkskola. Den nya skolan inledde sin verksamhet höstterminen 1897 och riktade sig till flickor som hade genomgått folkskolan. Syftet var att ge dem fortsatt undervisning och en mer omfattande utbildning inför de uppgifter som vid denna tid förknippades med kvinnors praktiska liv.
Mellan 1917 och 1921 drev sällskapet även en yrkesskola för husmodersutbildning.
Sällskapets verksamhet består numera främst av att dela ut stipendier till lärare, skolledare och annan högskoleutbildad pedagogisk personal för studieresor.
Styrelse Ordföranden 1822–1842: Jacob De la Gardie 1864–1866: Nils August Fröman 1877: Fredrik Ferdinand Carlson 1912–1932: Herman Palmgren Axel Afzelius 1955–1975: Johan Nordenfalk –2000: Lennart Orehag 2000–2009: Gabriel Romanus
Vice ordförande 1822: Carl von Rosenstein 1864–1866: Josef Nordlund
Kassör 1822: Daniel Ek 1852–1867: Lars Montén
Sekreterare 1822: Anders Jacob Danielsson Cnattingius 1864–1866: Johan Söderlind
Ledamöter 1822: Christopher Carlander 1822: Gottlob Fredric Smerling 1822: P. R. Svensson 1822: A. Lindeberg 1822: Johan Westin 1822: P. A:son Lundgren 1822: Sven Lorens Theorell 1864–1866: Johan Nicolai Söllscher 1864–1866: Bror Emil Hildebrand 1864–1866: Carl Henrik Pfeffer 1864–1866: Oscar Augustin Montelius 1864–1866: Gustaf Christian Norling 1864–1866: David Sjöstrand 1864–1866: Jakob Keijser 1864–1866: Olof Leffler
Referenser
Noter
Externa länkar Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
Kategori:Föreningar i Sverige