Karin Saarsen-Karlstedt, född 31 december 1926 i Tartu, död 25 januari 2018 i Stockholm, var en svensk-estnisk författare, journalist och lärare i estniska.
Biografi Saarsen växte upp i Elva och Riga där hennes pappa var stationerad som militärattaché. 1940 flydde familjen undan den sovjetiska ockupationen till Tyskland, där hon gick i flickskola i Berlin, men återvände 1942 till det av Nazityskland besatta Estland och tog 1944 studentexamen vid Jakob Westholms Gymnasium i Tallinn. 1944 flydde familjen en andra gång till Tyskland, och levde där i flyktingläger fram till 1947.
Efter kriget studerade Saarsen journalistik vid London School of Journalism, och arbetade därefter på frilansbasis för Agence France Presse och Reuters skandinaviska del, samt för flera svenska tidskrifter. Hon kom till Sverige i november 1949.
Saarsen återupptog så småningom sina studier i Sverige och tog en fil mag vid Stockholms universitet 1970 med en avhandling om den ryske novellförfattaren, poeten, teoretikern och litteraturkritikern Boris Nikolajevitj Bugajev.
1975 medverkade Saarsen tillsammans med Jaan Pennar i arbetet med att starta en estnisk redaktion vid Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL) i München. Så småningom återvände hon till Stockholm, men fortsatte att förse RFE/RL med estniskt-språkigt material på frilansbasis.
Författarskap Saarsen skrev sina första dikter redan under kriget, men kom ut i tryck först 1961 i svensk exil. I hennes diktning är kärleken "det helt behärskande temat"Jaan Undusk: Neologismid ja vaikus. Karin Saarseni luulest, in: Keel ja Kirjandus 5/1990, S. 260., där kritiken fastslog att stora delar av hennes kärleksdiktning är "modig, trotsig, fri från konventioner och uppfordrande sinnlig liksom hos den unga Marie Under", som kan ha varit en förebild.Eesti kirjandus paguluses. XX sajandil. Toimetanud Piret Kruuspere. Tallinn: Eesti TA Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus 2008, S. 390.
Saarsen har även skrivit dramatik, bland annat komedin Stenåldersföräldrar uppförd i Australien, 1978 i Adelaide och 1988 i Melbourne, samt Havsvargen som uppfördes i Sverige 1986.
Hon har publicerat dikter, noveller och kulturreportage i tidskrifterna Tulimuld, Mana, Looming och Mosaik.
Saarsen var medlem av Estniska PEN-klubben, Svenska PEN-klubben, Estniska Författarförbundet i Utlandet, Foreign Press Association (Stockholm), International Academy of Poets (Cambridge) samt Centro Studi a Scambi Internazionali (Rom).
Familj Saarsen var dotter till Villem Saarsen, chef för den militära underrättelsetjänsten i det fria Estland, och Halina (född Korab-Laskowska) från Polen.
Utmärkelser 1974 - Representerad med den prisbelönta dikten "Young Dante Alighieri" i International who's who in poetry, Cambridge, England 1995 - Sverige-Esternas kulturpris 2003 - Vita stjärnan V storleken utdelad av president Arnold Rüütel, i samband med firandet av Estlands 85-åriga självständighet
Bibliografi
Egna verk 1961 - 1964 - 1967 - 1968 - 1972 - 1977 -
1991 - 2000 - 2002 - 2006 -
Medverkat i 1983 - 1983 - The bloom. - Madras : The Tagore Institute of Creative Writing International 1983 - Eve´s Eden. - Madras : The Tagore Institute of Creative Writing International
Översättningar Dikter av Bo Setterlind och Peeter Puide till estniska Dikter av Kalju Lepik och Arved Viirlaid samt egna dikter till engelska
Referenser Delar av denna artikel är baserad på tyska wikipedia 2018-01-28 Noter
Källor Karin Saarsen In Memoriam, Eesti Päevaleht, 1 mars 2018 Eesti Kirjandus Paguluses XX sajandil, toim Piret Kruuspere, Eesti TA Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus, 2008. 238-243 s. In Memoriam Karin Saarsen-Karlstedt, Eesti Elu, 2 mars 2018
Externa länkar
Saarsen - biografi och bibliografi av Immigrantinstitutet
Kategori:Kvinnor Kategori:Födda 1926 Kategori:Avlidna 2018 Kategori:Estländska författare