Riksdagen 1792 ägde rum i Gävle. Ständerna sammankallades för att främst lösa finansiella frågor. Det var kung Gustav III:s sista riksdag innan han mördades.
Bakgrund Att en landsortsstad valdes till riksdagsort berodde på att Gustav III hoppades att på så sätt kunna förhindra en del misshagliga adelsmän från att komma till riksdagen. I detta syfte förbjöds alla adliga ämbetsmän som inte var huvudmän för någon ätt att motta riksdagsfullmakter, såvida de inte erhöll särskilt tillstånd av kungen. Presidenter vid hovrätter och kollegier förbjöds dessutom att lämna sina ämbetsverk, även om de var huvudmän.
Att kungen utsett just Gävle till riksdagsort berodde på att dess borgerskap under kriget mot Danmark visat sig särskilt tillgivet kungen.
Riksdagskallelsen väckte mycket oro. Man fruktade att kungen tänkte starta ännu ett krig för att slå tillbaka mot franska revolutionen. Det gick också rykten om att han planerade göra en ny statskupp för att tillägna sig fullständigt envälde.
Talmän och lantmarskalk Följande talmän för de fyra stånden som utgjorde ståndsriksdagen valdes av Gustaf III:
Höglovliga Ridderskapet och adeln - Lantmarskalk Eric Ruuth Högvördiga Prästerskapet (Prästeståndet) - Ärkebiskop Uno von Troil Vällovliga Borgarståndet - Rådmannen i Stockholm Anders Liidberg Hedervärda Bondeståndet - Anders Andersson i Tavelsjö
Riksdagen
Riksdagen inleddes med Riksdagens högtidliga öppnande av Gustaf III i en särskilt uppförd byggnad som skulle fungera som tillfällig rikssal. Det var en timrad byggnad som var 52 meter lång. Till byggnaden fraktades Drottning Kristinas silvertron, riksregalierna fördes också upp från Stockholm och förvarades i Heliga Trefaldighets kyrka i staden. Rikssalsbyggnaden togs efter riksdagen ned, och återuppfördes vid Drottningholms slott som ridhus.
Salen uppfördes på endast 3 veckor och rymde 1 440 personer, samt 300 åskådare. I den samlades riksdagen vid plenum plenorum, men de olika stånden samlades för egna överläggningar på olika platser. Adeln träffades i Sofia Magdalena kyrka, prästerna och bönderna möttes i Gävle gymnasium, medan borgarna möttes i det då nybyggda Gävle rådhus.
Gävle hade vid detta tillfälle omkring 3 000 invånare, och till riksdagen anlände omkring 700 riksdagsmän som alla skulle inkvarteras i staden.
Under riksdagen skedde examensförhör med kronprisen, den blivande Gustav IV Adolf, på Gävle slott där Gustav III och hans uppvaktning bodde under riksdagen.
Det egentliga riksdagsarbetet förlades till ett hemligt utskott med vilket kungen överlade om rikets finanser.
27 januari 1792[Gustav III:s tal till ständerna den 27 januari 1792 Gustav III:s tal till riksdagen den 27 januari 1792]
I den tillfälligt upförda rikssalen höll kung Gustav III Riksdagens högtidliga öppnande, där han läste upp sitt trontal för de församlade riksdagsmännen av de fyra stånden. Kungen berättade vad som hänt i riket sedan han tillträdde regeringen 1771 och han gav en kort historik om vad som hänt under de senaste 21 åren. Han inleder med det tillstånd riket befann sig i 1771.
Efter dessa år av samförstånd följde år av svårigheter och krig.
Utöver detta pekade han även på Franska Revolutionen som brutit ut och på de faror som kunde uppstå på grund av den.
Han nämnder även Freden i Värälä som avslutade Ryska kriget 1790.
Nu är dock tiden att åter samlas och ta hand om de problem som finns, som främst rör de skulder som uppkommit efter kriget. Gustav avslutade talet med en stark förhoppning om framtiden;
Riksdagsbeslut Resultatet av det hemliga utskottets och ständernas överläggningar blev att även den nya statsskulden övertogs av Riksgäldskontoret under ständernas garanti. Hela skuldsumman uppgick nu till omkring 30 miljoner riksdaler. För att skaffa pengar åtog sig ständerna nästan utan motstånd samma tunga extra beskattning som beslutades om vid riksdagen 1789.
Fahnehielmarna som hade införts under Ryska kriget 1788-1790 drogs in och återlöstes av kronan.
Efter riksdagen Mordet på Gustav III skedde endast omkring en månad efter riksdagens avslutande, och man mottog nyheten om det och kungens död med stor sorg i Gävle. Historikern Anders Schönberg skriver 1792;
Riksrådsdräkten Gustav III införde även inför riksdagen 1792 en ny dräkt för riksråden, kallad riksrådsdräkt. Denna skulle bäras under den röda riksrådsmanteln. Denna dräkt är till utförandet och snitt samma som den furstliga dräkten, men inte av samma tyg. Den furstliga dräkten är av tyg i silver, medan riksrådets dräkt är blommigt vitt siden med gallerspetsar. Till detta kom även höga stövlar i rött sammet med kant av hermelin.
Källor Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper. Öfversigt, utdrag och jämförelse af Erik Gustaf Geijer. gd.se gavldraget.se
Referenser
Kategori:Sveriges ståndsriksdag Kategori:1792 i Sverige Kategori:Politik i Sverige under 1790-talet Kategori:Gävles historia