miniatyr|En traktor drar en plog, en tallriksharv och en pinnharv. Mekaniserat jordbruk, industriellt jordbruk, är jordbruk som bedrivs med traktorer och andra jordbruksmaskiner.
Jordbruket började mekaniseras i Europa och Nordamerika på 1800-talet. Drivkrafterna var en ökad befolkning och att kunna överföra arbetskraft till den framväxande industrin. I utvecklingsländer är jordbruket sällan mekaniserat. År 1933 fanns det endast 4 skördetröskor i Sverige, år 1946 hade antalet ökat till 368. År 1947 såldes det för första gången över 1000 skördetröskor i Sverige. År 1961 var antalet 23.350.Sven Holmström, Lantmannen 1957, sid 377-378 Observera att olika källor ger något varierande uppgifter angående antalet traktorer och skördetröskor. + Tabell 1. Antalet hästar, traktorer och skördetröskor i Svenskt jordbrukThe mechanisation of small farms, OEEC, 1954Jordbruksräkningen 1966, SCBJordbruksverkets statistikdatabas År Hästar 1000-tal Traktorer 1000-tal Skördetröskor 1000-tal 1944 604 25 0,4 1951 415 74 7 1961 166 148 26 1966 78 163 39
Djurskötseln i mekaniserat jordbruk sker ofta i stora rationella inomhusanläggningar, som av kritikerna kallas djurfabriker. År 1972 kom 60% av världens äggproduktion från burhöns.Göteborgsposten 1972-11-28
Konventionellt och ekologiskt jordbruk I dagens mekaniserade jordbruk särskiljs två ideologiska inriktningar, nämligen konventionellt jordbruk och ekologiskt jordbruk. I det konventionella jordbruket tillåts användning av mineralgödsel och bekämpningsmedel, vilket är förbjudet inom det ekologiska jordbruket. Det ekologiska jordbruket har visat sig ge en betydligt lägre skörd jämfört med det konventionella jordbruket (i vissa fall närmast en halvering av skördarna). Idag är mer än 90 % av den svenska åkerarealen konventionellt odlad. Det konventionella jordbruket bidrar till övergödning och att miljögifter sprids i naturen, medan det ekologiska jordbruket är mer långsiktigt- och miljöanpassat.
Betydelse för den svenska samhällsutvecklingen Den kraftiga mekaniseringen inom lantbruket har fått en enorm påverkan på samhällsutvecklingen under de senaste 150 åren, alltså sedan den agrara revolutionen anses ha upphört.
Runt 1850 låg en bra spannmålsskörd på cirka 700 kg spannmål/ha. För dessa 700 kg spannmål fick en bondefamilj (med drängar och pigor) lägga ner cirka 150 arbetstimmar/hektar och år. + Antalet mantimmar per hektar sockerbetor.Harald A:Son Moberg, Jordbruksmekanisering i Sverige under tre sekel. 1989 År 1940 År 1950 År 1960 År 1970 År 1980 575 450 270 109 52
Idag är en spannmålsskörd på cirka 7 000 kg spannmål/hektar ingen märkvärdighet inom det konventionella lantbruket. För denna skörd behöver den moderna lantbrukaren bara lägga cirka 4-5 timmar per hektar och år, där nästan hälften går åt för plöjning.
Med dagens moderna lantbruk i de industrialiserade länderna har en mycket stor del av befolkningen lämnat jordbrukssektorn. Från 1800 och fram till 1950 tredubblades folkmängden i vårt land från 2,3 till 7 miljoner. Omkring 1850 var var närmare 80 procent av totalbefolkningen sysselsatt inom jordbruk med binäringar, år 1900 55 procent och år 1950 25 procent. År 1977 6 procent.Robert Mattson, Jordbrukets utveckling i Sverige, Lantbrukshögskolan, Konsulentavdelningens stencilserie, Mark-Växter 32, 1977 Idag är det bara några få procent av svenskarna som arbetar inom lantbruket. + Medelskörd i kilogram per hektar i Sverige.Statistiska Centalbyrån Gröda År 1866-1870 År 1881-1890 År 1931-1940 År 2007 Höstvete 1330 1400 2345 6461 Vårvete 1425 1820 4372Korn 1220 1485 2015 4480 Havre 1200 1315 1795 4278 Ärter 1425 1510 2850 Potatis 7750 14.300 27.800 Sockerbetor 26.500 35.600 52.600 Orsaker till skördeökningarna: Dikning och växelbruk med vall Effektivare jordbearbetning Radsåning Utsädeskontroll och växtförädling Konstgödsel Utsädesbetning och växtskydd Kemisk ogräsbekämpning
Källor
Kategori:Jordbruk Kategori:Maskinteknik