Begreppet mentala faktorer inom buddhism ( eller chitta samskara; Pāli: cetasika; ) avser de aspekter av sinnet som uppfattar specifika egenskaper hos ett objekt. De skall kontrasteras mot de primära medvetandena () som bara uppfattar objektets essens. De mentala faktorerna har förmågan att påverka eller "färga" sinnet. I buddhismens Abhidharma-läror kategoriseras de mentala faktorerna som formationer som är samtidiga med sinnet.Guenther (1975), Kindle Location 321.Kunsang (2004), p. 23.Geshe Tashi Tsering (2006), Kindle Location 456. Mentala faktorer kan alternativt översättas som "mentala tillstånd", "mentala händelser", eller "samtidiga med medvetandet".
Introduktion Mentala faktorer är aspekter av sinnet som uppfattar ett objekts egenskaper och som har förmågan att "färga" sinnet. Geshe Tashi Tsering förklarar:
Den tibetanska termen för mentala faktorer (; Skt. ), har innebörden "fenomen som uppstår från sinnet", vilket antyder att de mentala faktorerna inte är primära för sinnet utan att de uppstår i ett större sammanhang. En mental faktor definieras alltså som den aspekt av sinnet som uppfattar en viss egenskap hos ett objekt. Eftersom de själva kännetecknas av egenskaperna aktivitet och icke-neutralitet, har de förmågan att färga sinnet baserat på hur de uttrycker sig. Därför påverkar en känsla av begär som uppkommer från vad som betraktas som ett vackert föremål de andra mentala faktorerna som är närvarande vid samma tidpunkt, och detta färgar hela sinnet.Geshe Tashi Tsering (2006), Kindle Locations 564-568.
Förhållandet mellan sinnet ("huvudsinnet", "det centrala sinnet"; Skt. ) och de mentala faktorerna kan beskrivas med följande metaforer:
Sinnet är som duken på en biograf och de mentala faktorerna är som bilderna som projiceras på duken. I den här analogin lägger vi vanligtvis inte märke till duken eftersom vi är så fångade av bilderna. Sinnet är som en kung som sitter passivt på en tron medan de mentala faktorerna är som kungens verkställande ministrar.Geshe Tashi Tsering (2006), Kindle Location 456.
Traleg Rinpoche menar att den huvudsakliga skillnaden mellan sinnet och de mentala faktorerna är att sinnet uppfattar ett objekt som en helhet, medan de mentala faktorerna uppfattar ett objekt genom dess specifika detaljer.Traleg Rinpoche (1993). p. 59
Listor över mentala faktorer Inom buddhismen finns det många olika abhidharmasystem (ibland kallas delar av abhidharma för buddhistisk psykologi), och vart och ett av dessa system har sin egen lista över de viktigaste mentala faktorerna. Listorna varierar från system till system både vad gäller antalet mentala faktorer, och i hur respektive mental faktor definieras. Dessa listor anses inte vara uttömmande utan presenterar snarare de viktigaste kategorierna och mentala faktorerna som det är praktiskt att studera för att förstå hur sinnet fungerar.
Några av de viktigaste kommentarerna om Abhidharma-systemen som studeras idag inkluderar:
Abhidhammattha-sangaha av Acariya Anuruddha: en Theravada-kommentar som listar femtiotvå mentala faktorer. Atthasālinī av Buddhaghosa: en Theravada-kommentar som ger förklaringar till femtiotvå mentala faktorer. Abhidharmakośa av Vasubandhu: en Sarvastivada-kommentar (som studeras av Mahayana-skolorna) som listar fyrtiosex mentala faktorer. Abhidharma-samuccaya av Asaṅga: en Yogachara-kommentar (som studeras av Mahayana-skolorna) som listar femtioen mentala faktorer. Innermost Core of Topics of Knowledge (mDzod-phug) av Shenrab Miwo: en tibetansk Bon-kommentar som listar femtioen faktorer.
Sthaviravāda-Sarvastivada traditionen Mahalibhasa och Abhidharmakośa har 46 mentala faktorer som inkluderar:
Tio mentala faktorer De tio mahābhūmika dharmaerna är gemensamma för alla medvetanden.
Vedanā - känsloton Saṃjñā - perception Cetanā - avsikt Sparśa - kontakt Chanda - önskan (att agera) Prajñā - visdom (insikt) Smṛti - hågkomst Manasikāra - uppmärksamhet Adhimokṣa - beslut Samādhi - mental koncentration. det kallas också Ekaggata, fokus på en sak
Tio sunda mentala faktorer De tio kuśala mahābhūmikā dharmāḥ återfinns i sunda medvetanden (kusala citta).
Śraddhā - tro Vīrya - energi Hrī - skamkänsla Apatrāpya - dekorum, hänsyn till konsekvens Alobha - icke-klängande Adveṣa - icke-aggression Praśrabdhi - lugn Upekṣā - jämnmod Appamāda - samvetsgrannhet Ahiṃsā - icke-våld
Sex osunda mentala faktorer De sex kleśa mahābhūmika dharmāḥ följer med kleśa .
Moha - villfarelse Pramāda - vårdslöshet, slarv, oförsiktighet Kauśīdya - lättja Āśraddhya - brist på tro, brist på tillit Styāna - slöhet, modlöshet Auddhatya - spänning, ebullience
Abhidhammatraditionen i Theravāda Inom Theravādas Abhidhamma-tradition listar Abhidhammattha-sangaha de femtiotvå mentala faktorerna som följer nedan.
Notera att denna lista inte är uttömmande; det finns andra mentala faktorer som nämns i Theravadalärorna. Listan identifierar femtiotvå viktiga faktorer som hjälper oss att förstå hur sinnet fungerar.
Sju universella mentala faktorer De sju universella mentala faktorerna (sabbacittasādhāraṇa cetasikas) är gemensamma (sādhāraṇa) för allt medvetande (sabbacitta). Bhikkhu Bodhi säger: "Dessa faktorer utför de mest grundläggande och de viktigaste kognitiva funktionerna. Utan dessa skulle medvetenhet om ett objekt vara helt omöjligt."
De sju faktorerna är:
Phassa - kontakt Vedanā - känsloton Saññā - perception Cetanā - avsikt Ekaggata - fokus Jīvitindriya - livskraft Manasikāra - uppmärksamhet
Sex temporära mentala faktorer De sex tillfälliga eller speciella/specifika mentala faktorerna (pakiṇṇaka cetasikas) är mentala faktorer som har varierande etiskt värde och som endast finns i vissa medvetanden. De är:
Vitakka - tänkande Vicāra - analys Adhimokkha - beslut Viriya - energi Pīti - hänryckning Chanda - begär/driv (att agera)
Fjorton osunda mentala faktorer De osunda mentala faktorerna (akusala cetasikas) följer med de osunda medvetandena (akusala citta).
De fjorton osunda mentala faktorerna är:
Fyra universellt osunda mentala faktorer (akusalasādhāraṇa): Moha - villfarelse (ovetande) Ahirika - skamlöshet Anottappa - att nonchalera konsekvenser Uddhacca - rastlöshet Tre mentala faktorer i girighetsgruppen (lobha): Lobha - girighet Diṭṭhi - felaktigt synsätt Māna - inbilskhet Fyra mentala faktorer i hatgruppen (dosa) Dosa - hat Issā - avund Macchariya - snålhet Kukkucca - ånger Andra osunda mentala faktorer Thīna - slöhet Middha - håglöshet Vicikicchā - tvivel
Bhikkhu Bodhi säger:
Ett osunt medvetande (akusalacitta) är ett medvetande åtföljt av en eller annan av de tre osunda rötterna – girighet, hat och villfarelse. Ett sådant medvetande kallas osunt eftersom det är mentalt osunt, moraliskt klandervärt och resulterar i smärta.
Tjugofem vackra/sunda mentala faktorer De vackra mentala faktorerna (sobhana cetasikas) åtföljer sunda medvetanden (kusala citta).
De tjugofem sunda mentala faktorerna (sobhana cetasikas) är:
Nitton universellt sunda mentala faktorer (sobhanasādhāraṇa): Saddhā - tro Sati - hågkomst (medvetenhet, "mindfulness") Hiri - skamkänsla Ottappa - hänsyn till konsekvens (samvete?) Alobha - frånvaro av girighet Adosa - frånvaro av hat Tatramajjhattatā - balans, ett neutralt sinne Kāyapassaddhi - en stillsam mental kropp Cittapassaddhi - ett stillsamt medvetande Kāyalahutā - en lätthet i den mentala kroppen Cittalahutā - en lätthet i medvetandet Kāyamudutā - en formbarhet hos mentalkroppen Cittamudutā - en formbarhet i medvetandet Kāyakammaññatā - hanterbar mentalkropp Cittakammaññatā - hanterbart medvetande Kāyapāguññatā - en kapabel mentalkropp Cittapāguññatā - ett kapabelt medvetande Kāyujukatā - en rättfram mental kropp Cittujukatā - ett rättframt medvetande Tre avsaknader (virati): Sammāvācā - rätt tal Sammākammanta - rätt handling Sammā-ājīva - rätt försörjning Två omätbara (appamañña): Karuṇā - medkänsla Mudita - sympatisk glädje En fakultet för visdom (paññindriya): Paññā - visdom/insikt
Bhikkhu Bodhi skriver:
Ett sunt medvetande (kusalacitta) är ett medvetande åtföljt av de hälsosamma rötterna – icke-girighet eller generositet, icke-hat eller kärleksfull omtanke och icke-villfarelse eller visdom. Ett sådant medvetande är mentalt sunt, moraliskt oklanderligt och ger behagliga resultat.
Mahayanas Abhidharmatradition Abhidharmastudier i Mahayanatraditionen baseras på Sarvāstivāda abhidharma-systemet. Inom detta system identifierarAbhidharma-samuccaya femtioen mentala faktorer:
Fem universella mentala faktorer De fem universella mentala faktorerna (sarvatraga) är:
Sparśa - kontakt, sinnesintryck, beröring Vedanā - känsloton Saṃjñā - perception Cetanā - avsikt, intention Manasikāra - uppmärksamhet
Dessa fem mentala faktorer kallas universella eller allestädes närvarande eftersom de följer i kölvattnet efter varje sinnestillstånd. Om någon av dessa faktorer saknas, är upplevelsen av objektet ofullständig. Till exempel:
Om det inte finns någon sparśa (kontakt), så finns det ingen grund för perception/uppfattning. Om det inte finns någon vedanā (känsloton) finns det ingen njutning av föremålet. Om det inte finns någon saṃjñā (perception, urskiljning), så kan objektets specifika egenskaper inte erfaras. Om det inte finns någon cetanā (avsikt), så finns det ingen rörelse mot och inget fokusering på objektet. Om det inte finns någon manasikāra (uppmärksamhet), så finns det ingen fixering vid objektet.Guenther (1975), Kindle Location 409-414.
Fem objektbestämmande mentala faktorer De fem objektbestämmande mentala faktorerna (viṣayaniyata) är:
Chanda - vilja (att agera), avsikt, intresse Adhimokṣa - beslut, intresse, fast övertygelse Smṛti - uppmärksamhet, hågkomst ("mindfulness") Prajñā - insikt, urskiljande visdom Samādhi - koncentration
Dessa fem faktorer kallas objektbestämmande eftersom de var och en fixerar på objektets specificiteter. När de är stabila finns det visshet om varje objekt.Guenther (1975), Kindle Location 487-488.
Elva goda mentala faktorer De elva goda (kuśala, "dygdiga") mentala faktorerna är:
Sraddhā - tro, förtroende Hrī - självrespekt, samvetsgrannhet, skamkänsla Apatrāpya - dekorum, hänsyn till konsekvens Alobha - icke-klängande Adveṣa - icke-aggression, jämnmod, frånvaro av hat Amoha - icke-förvirring Vīrya - flit, ansträngning Praśrabdhi - flexibilitet, följsamhet Apramāda - samvetsgrannhet Upekṣa - jämnmod Ahiṃsā - icke-våld
Sex huvudsakliga osunda faktorer De huvudsakliga rotfaktorerna (mūlakleśa) är:
Rāga - begär Pratigha - ilska Avidya - okunnighet, ovetskap Māna - stolthet, inbilskhet Vicikitsa - tvivel Dṛṣṭi - felaktigt synsätt
Tjugo sekundära osunda faktorer De tjugo sekundära osunda faktorerna (upakleśa) är:
Krodha - raseri Upanāha - förbittring Mrakśa - förtigande, slughet-döljande Pradāśa - elakhet Īrṣyā - avundsjuka, svartsjuka Mātsarya - snålhet, girighet, njugghet Māyā - falskt förespeglande Śāṭhya - hyckleri, oärlighet Mada - självförälskelse, självgodhet, egenkärlek Vihiṃsā - illvilja, fientlighet, grymhet Āhrīkya - brist på skam, brist på samvete, skamlöshet Anapatrāpya - oanständighet, nonchalans, skamlöshet Styāna - slöhet, missmod Auddhatya - upphetsning Āśraddhya - brist på tro, brist på tillit Kauśīdya - lättja, slöhet Pramāda - oförsiktighet, slarv, nonchalans Muṣitasmṛtitā - glömska Asaṃprajanya - ouppmärksamhet Vikṣepa - distraktion
Fyra föränderliga mentala faktorer De fyra föränderliga mentala faktorerna (aniyata) är:
Kaukṛitya - ånger, grubblerier Middha - sömn, dåsighet Vitarka - tankeverksamhet, selektivitet, undersökning Vicāra - urskillning, analys
Alternativa översättningar Alternativa översättningar för termen mentala faktorer (sanskrit: caitasika) inkluderar:
mentala faktorer från engelskans "mental factors" (Geshe Tashi Tsering, Jeffrey Hopkins, Bhikkhu Bodhi, NKG Mendis)