Stora händelser Coronaviruspandemin
Coronapanademin, som präglat 2020 och 2021, präglade även inledningen av året 2022. I Sverige bland annat genom förnyade restriktioner och förslag om extra ändringsbudgetar med förlängda eller nya ekonomiska stöd till företag, kulturliv och enskilda, samt genom att regeringens hantering av pandemin fortsatte att granskas (se fördjupning i Covid-19-pandemin i Sverige).
Rysslands invasion av Ukraina Den konflikt mellan Ryssland och Ukraina som pågått sedan 2014 med Rysslands annektering av Krim och kriget i Donbass, eskalerade under slutet av 2021. Under hösten och vintern 2021/2022 mobiliserades ryska trupper vid gränsen till Ukraina. Under februari månad 2022 varnar USA för en nära förestående rysk invasion av Ukraina. Den 21 februari meddelar Rysslands president Vladimir Putin att Ryssland erkänner de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk som självständiga stater, samtidigt som han tillkännager att ryska trupper skall sättas in området i "fredsbevarande" syfte. Tre dagar senare, strax före klockan 04:00 (Moskva-tid, UTC +3) den 24 februari 2022, meddelar Putin att han har beordrat en militär operation i Ukraina. Strax därefter påbörjas invasionen av Ukraina.
Som en reaktion på den ryska aggressionen införs omfattande sanktioner mot Ryssland och Belarus från EU, USA, Storbritannien, Kanada med flera. Föreslagna resolutioner i FN:s säkerhetsråd blockeras av Rysslands veto, men FN:s generalförsamling fördömer i en icke-bindande resolution den 2 mars Rysslands agerande.FN fördömer ryska invasionen av Ukraina på Sveriges Radios webbplats den 2 mars 2022 Flera EU-länder tar steg mot höjda försvarsanslag. Till exempel meddelar Tysklands förbundskansler Olaf Scholtz i ett tal den 27 februari att Tysklands försvarsutgifter ska nå nivån 2 % av BNP. Sveriges regering meddelar den 10 mars att man vill höja försvarsanslagen till samma nivå.
Finlands och Sveriges förhandling om Natomedlemskap
Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina lämnade Finland och Sverige in en gemensam ansökan om Natomedlemskap den 18 maj 2022.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan meddelar dock att Turkiet inte kommer säga ja till Finlands och Sveriges ansökan. Kort därefter offentliggör Turkiet krav på finska och svenska åtgärder mot terrorism, varefter diplomatiska förhandlingar vidtar. Först i samband med att Natotoppmötet i Madrid inleds släpper Turkiet sitt veto mot Finland och Sverige, efter att parterna undertecknat ett trilateralt avtal om terrorbekämpning. Turkiets president offentliggör att ett av villkoren i avtalet är att Sverige lovat att utlämna 73 personer till Turkiet, vilket dock motsägs av Sveriges regering.
Trots det beslutar samtliga Natos stats- och regeringschefer att bjuda in Finland och Sverige som blivande medlemmar vid sitt toppmöte i Madrid den 29 juni, och den 5 juli undertecknar Finland och Sverige anslutningsprotokollet. Nato upprättar därefter tilläggshandlingar till Washingtonfördraget. Under juli–september ratificieras fördragsförändringarna av 28 av 30 Natoländer; endast Ungern och Turkiet avvaktar.
Övriga händelser i kronologisk ordning Januari miniatyr|180px|Drottning Margrethe II av Danmark tillträde tronen den 14 januari 1972. 1 januari I Sverige inrättas Myndigheten för psykologiskt försvar och Mälardalens högskola blir Mälardalens universitet. Försvarsmakten återinrättar Dalregementet (I 13) i Falun, Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå, Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg och Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala som organisationsenheter. Föräldrabalken ändras så att ogifta föräldrar inte längre behöver bekräfta faderskap hos socialnämnden. Nya regler förenklar för två kvinnor att registreras som föräldrar, liksom för personer som genomgått könskorrigering. Straffrabatten för unga myndiga slopas vid allvarlig brottslighet, straff för våld och kränkningar i nära relationer skäprs, polisens möjlighet att använda husrannsakan utökas, och tidiga polisförhör tillåts som bevis i domstol. 10–11 januari – Folk och Försvars Rikskonferens 2022 genomförs. 11 januari Den italienske politikern David Sassoli avlider ett fåtal dagar innan hans mandatperiod som Europaparlamentets talman löper ut. Enligt det maktdelningsavtal som de stora partigrupperna i Europaparlamentet slutit skulle den socialdemokratiske Sassoli ersättas av en konservativ kandidat vid parlamentets session i Strasbourg en vecka senare. Regeringen föreslår att den svenska lagen om eget boende för asylsökande ska avvecklas, och att asylsökande i stället ska bo på kommunala anläggningar under utredningstiden. Syftet är att minska segregationen. Förslaget ska utredas och redovisas i februari 2023. 12 januari – Den svenska regeringen avsätter drygt 6 miljarder kronor i bidrag till hushåll som drabbats av höga elpriser. Förslaget kritiseras av oppositionspartierna för att bara gälla vissa hushåll, rikta sig till stora bostäder eller belöna de största konsumenterna som genererar störst miljöpåverkande utsläpp. 14 januari – Danmark högtidlighåller 50-årsjubileet av Drottning Margrethe II:s trontillträde den 14 januari 1972, genom ett särskilt statsrådssammanträde och högtidstal i Folketinget med representanter för alla länder i Rigsfællesskabet. Med anledning av den pågående Covid-19-pandemin sköts samtliga publika delar av firandet upp. 18 januari – Roberta Metsola, kristdemokratisk 1:e vice talman i Europaparlamentet från Malta efterträder David Sassoli som talman. 27 januari – Regeringen Andersson beslutar att tillåta slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark, Östhammars kommun, och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i Oskarshamns kommun. 30 januari – Sittande premiärminister António Costa leder Partido Socialista till valseger i Portugals parlamentsval.
Februari 6 februari – Drottning Elizabeth II firar 70 år som regent över Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland, samt som överhuvud för Samväldet. Hon är därmed den första brittiska regenten någonsin att uppnå denna milstolpe. 7 februari TV4 genomför det svenska valårets första partiledardebatt i TV mellan riksdagspartiernas partiledare. Polens finansminister Tadeusz Koscinski avgår efter att en skattereform som skulle gynna de flesta polacker ledde till att låginkomsttagare fick lägre löner utbetalda i januari. 13 februari – Presidentval hålls i Tyskland, där den sittande presidenten Frank-Walter Steinmeier blir omvald. 14 februari – Kanadas premiärminister Justin Trudeau inför undantagslagar för att stoppa de omfattande demonstrationer och vägblockader, som pågått i landet sedan januari, mot restriktioner med anledning av den pågående covid-19-pandemin. 16 februari – Utrikesminister Ann Linde presenterade utrikesdeklarationen vid 2022 års utrikespolitiska debatt i Sveriges riksdag. Hon sade bland annat att regeringen inte avser att ansöka om medlemskap i Nato. regeringen.se, 16 februari 2022. 21 februari – Rysk-ukrainska krisen 2021–2022: Ryssland erkänner de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk som självständiga stater, och president Vladimir Putin skickar truppstyrkor till östra Ukraina i vad man kallar "fredsbevarande syften". 22 februari – Rysk-ukrainska krisen 2021–2022: Tysklands förbundskansler Olaf Scholz meddelar att den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 stoppas "tills vidare", med anledning av Rysslands agerande mot Ukraina. Samma dag tillkännager USA och Storbritannien nya ekonomiska sanktioner mot ryska politiker, affärsmän och banker. 24 februari – Rysslands invasion av Ukraina 2022: Ryssland inleder en fullskalig invasion av Ukraina, och explosioner rapporteras från en rad platser i landet. Invasionen fördöms av ett flertal länder, och får EU, USA, Kanada och Storbritannien att införa ytterligare sanktioner mot den ryska staten samt ett antal ryska medborgare och banker. 26 februari – Rysslands invasion av Ukraina 2022: EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelar att EU, tillsammans med USA, Storbritannien och Kanada, beslutat att utesluta ett flertal ryska banker från det internationella banksystemet SWIFT. 28 februari FN:s klimatpanel (IPCC) publicerar den andra delrapporten ur panelens sjätte utvärderingsrapport. Enligt rapporten har flera konsekvenser av klimatförändringar redan börjat bli kännbara, och det blir alltmer akut att anpassa samhällen efter situationen. Rysslands invasion av Ukraina 2022: Fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina inleds i Homel, Belarus. Ingen överenskommelse nås, men parterna beslutar att fortsätta samtalen under de kommande dagarna.
Mars 11 mars – Mark Bernsteins bidrag till den ryskspråkiga versionen av Wikipedia-artikeln Rysslands invasion av Ukraina 2022 leder till att han grips av belarusiska myndigheter med stöd av en ny rysk lag. 14 mars – Marina Ovsiannikova, tv-producent på tv-kanalen Pervyj Kanal, genomför en aktivisthandling i direktsändning där hon protesterar mot Rysslands invasion i Ukraina. 21–24 mars – USA:s senat genomför utfrågningar av Ketanji Brown Jackson, med anledning att hon nominerats av president Joe Biden som domare i USA:s högsta domstol. Jackson kan bli den första svarta kvinnan i domstolens historia.
April 3 april – I Ungern genomförs val till parlamentet. Den sittande premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz vinner egen majoritet i parlamentet. 4 april – FN:s klimatpanel (IPCC) publicerar den sista delrapporten ur panelens sjätte utvärderingsrapport med förslag på hur klimatförändringarna kan lindras. 7 april – USA:s senat bekräftar president Joe Bidens nominering av Ketanji Brown Jackson som ny domare i USA:s högsta domstol. Beslutet fattades med röstsiffrorna 53–47; samtliga demokrater och oberoende senatorer samt tre republikaner röstade för Jackson. Hon är den första svarta kvinnan och den första offentliga försvarare som utsetts till domare i domstolens historia. Jackson efterträder Stephen Breyer som avgår när domstolens verksamhetsår avslutas i juni eller juli. 8 april – Nyamko Sabuni avgår som Liberalernas partiledare. Även partisekreterare Juno Blom avgår. Partiets 1 vice ordförande Johan Pehrson leder partiet tills vidare.. 10 april – I Frankrike anordnas presidentval. Då ingen kandidat uppnår absolut majoritet går den sittande presidenten Emmanuel Macron och Marine Le Pen vidare till en andra valomgång. Media noterar att nu har båda de traditionella maktpartierna PS och LR reducerats till att inte ens nå upp till valets femprocentsspärr. 24 april – Emmanuel Macron väljs till Frankrikes president för en andra mandatperiod,18 768 639 röster (58,55 %) mot Marine Le Pen, med 13 288 686 röster (27,26 %).
Maj miniatyr|180px|Élisabeth Borne tillträdde som Frankrikes premiärminister den 16 maj 2022. Hon är den första kvinnan på posten på 30 år. 12 maj – Finlands president och Finlands statsminister meddelar att de båda förespråkar ett finskt medlemskap i Nato. 13 maj – En parlamentarisk kommitté under ledning av Sveriges utrikesminister Ann Linde presenterar en ny säkerhetspolitisk analys för Sverige, vari det konstateras att "ett svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa". Sex av åtta partier i riksdagen ställer sig bakom slutsatsen. 16 maj Sveriges riksdag anordnar en särskild debatt med anledning av rapporten från de säkerhetspolitiska överläggningarna som presenterades den 13 maj. Efter att riksdagsdebatten avslutats håller Sveriges regering extra regeringssammanträde och beslutar att ansöka om svenskt Natomedlemskap. Beskedet lämnas vid en gemensam presskonferens med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Frankrikes premiärminister Jean Castex meddelar sin och regeringens avgång. President Emmanuel Macron utser Élisabeth Borne till ny premiärminister. Hon är den första kvinnan på posten sedan 1992.
September