Dinosaurier, även kallade skräcködlor eller jätteödlor (vetenskapligt namn: Dinosauria), är en stor grupp reptiler som tillhör gruppen härskarödlor (Archosauria) och som oftast behandlas som en överordning. Absoluta merparten av grupperna levde endast under mesozoikum, den era som omfattar de geologiska perioderna trias, jura och krita. De tidigaste dinosaurierna utvecklades för ungefär 230 miljoner år sedan. De flesta utvecklingslinjer av dinosaurier dog ut i och med den omfattande massdöd som inträffade för cirka 65,5 miljoner år sedan (krita/tertiär-gränsen). Den enda utvecklingslinje av dinosaurier som överlevde var fåglarna.Fastovsky. Weishampel. Dinosaurs. A concise natural history. 2nd Ed. Cambridge University Press. 2009. pp. 350-360, 222-233.Tree of Life Coelurosauria Gauthier & de Quieroz (2001) Feathered dinosaurs,flying dinosaurs, crown dinosaurs,and the name “Aves” . In Gauthier & Gall New Perspectives on the Origin and Early Evolution of Birds: Proceedings of the International Symposium in Honor of John H. Ostrom New Haven: Peabody Museum.Dinobuzz: Are birds really dinosaurs?
I traditionell taxonomi betraktas fåglarna som den egna klassen Aves, men i den modernare fylogenetiska ses de som en orankad klad inom theropoderna, detta eftersom grupper borde betraktas som en utvecklingslinje och att fåglarna måste inräknas i gruppen Dinosauria för att undvika parafyli.Tree of life. Dinosauria. Per 2016-11-24. [www.tolweb.org/Dinosauria/14883] Även om fåglarna representerar levande dinosaurier fokuserar den här artikeln främst på de utdöda arterna som befolkade planeten under mesozoikum.
Etymologi Namnet Dinosauria kommer av , ungefär: ”fruktansvärda eller förskräckliga ödlor”, avseende flertalets väldiga storlek (”stor-ödlor”), och användes första gången 1842 av Richard Owen för att beskriva olika typer av vad han trodde var stora ödlor. Detta namn togs snabbt upp av olika språk och avleddes för att passa språket i fråga.
Namnet dinosaurie är belagt i svenskan för första gången 1845, i Kungliga Vetenskapsakademiens ”Årsberättelser om vetenskapernas framsteg”. I en svensk dagstidning dyker namnet upp först i Stockholms Dagblad 4 april 1876:
Systematik
Dinosaurierna definieras idag som den monofyletiska gruppen bestående av den senaste gemensamma förfadern till fåglarna, Diplodocus carnegii och Triceratops horridus och alla ättlingar till denna. Detta är alltså en nodbaserad definition.TaxonSearch. Dinosauria . Quote: "The least inclusive clade containing Triceratops horridus Marsh 1889 and Passer domesticus (Linnaeus 1758)." Fåglarna är således per definition dinosaurier.
Systematiskt tillhör dinosaurierna en reptilgrupp som kallas härskarödlor (Archosauria). Små reptiler besläktade med de äldsta dinosauriernas närmaste förfäder gav upphov till krokodilerna som är den enda familjen med stora reptiler som överlevt bland arkosaurierna. Krokodilerna ansågs länge vara dinosauriernas närmaste nuvarande levande släktingar men upptäckten av fåglarnas släktskap skakade om den här idén. Fåglarna utvecklades ur medlemmar i gruppen maniraptorer, en av flera familjer inom coelurosaurier (en av två stora undergrupperna av köttätande dinosaurier) och de första arterna var relativt lika dromeosauriderna, vilket även är en av de icke-aviska dinosaurigrupper som är närmast besläktad med fåglarna.
Ett vanligt missförstånd är att diverse flygande reptiler (pterosaurier) och havslevande reptiler (fisködlor, mosasaurier, pliosaurier och plesiosaurier) också är dinosaurier. Men alla dinosaurier (förutom fåglar) var landdjur även om de var släkt med ovannämnda djurgrupper, pterosaurierna var i synnerhet nära släktingar. Moderna (och utdöda) fåglar, vilka också är dinosaurier, finns i både marina miljöer (pingviner, hesperorner) och som luftburna arter. Ett annat förhistoriskt djur som ofta felaktigt kallas för en dinosaurie är synapsiden Dimetrodon.
Det finns cirka över 1000 kända släkten av dinosaurier. Hur många arter och släkten av dinosaurier som levde och dog ut under mesozoikum vet ingen, men det handlar förmodligen om många tiotusentals arter, kanske till och med hundratusentals.
Ornithoscelider och saurischier Dinosaurierna utvecklades i två stora grupper kallade ödlehöftade dinosaurier (Saurischia) och fågelhöftade dinosaurier (Ornithischia).
Ornithosceliderna är den enda gruppen som överlevde mesozoikum (genom fåglarna) och inom gruppen återfinns bland annat en stor majoritet av de köttätande dinosaurierna. Ornithoscelida delas upp i grupperna Theropoda och Ornithischia. Theropoderna innehåller ett flertal varierande grupper och släkten, från de små Alvarezsaurierna och fåglarna till de underliga Therizinosaurierna och de berömda och skräckinjagande Tyrannosauriderna. Alla kända ornithischier var växtätare och många var fyrbenta. Underordningerna som klassas in under Ornitischia inkluderar Ornithopoderna (djur såsom Iguanodon och Parasaurolophus), Marginocephalia (exempelvis Triceratops och Pachycephalosaurus) och Thyreophora (Stegosaurierna och Ankylosaurierna).
Saurischierna inkluderar Sauropodomorpha och Herrerasauridae. Sauropodomorpha inkluderar "prosauropoder" och sauropoder, de största landlevande djuren som någonsin funnits på planeten. Herrerasauridae är en mindre grupp tidigare köttätande dinosaurier mycket lika theropoderna, men inte närbesläktade.
Traditionellt brukade dinosaurierna delas in i ordningarna Saurischia (innehållandes theropoder och sauropodomorpher) och Ornithischia baserat på bäckenbenens utseende, men en studie genomförd 2017 baserad på tidiga dinosaurier ur varje grupp visade att denna indelning inte nödvändigtvis var korrekt och föreslog istället att Saurischia endast skulle innehålla Sauropodomorpha och herrerasauridae och att Theropoda skulle placeras in som systergrupp till Ornithischia under den nya indelningen Ornithoscelida.
Fåglarna
Dinosaurier är den mest framgångsrika djurgrupp som någonsin levt på land. I närmare 160 miljoner år dominerade de livet på land men plötsligt dog alla större grupper ut för 65 miljoner år sedan tillsammans med 65–70 % av alla andra då existerande djurgrupper. Det är dock fullständigt vetenskapligt bekräftat att dinosaurierna överlevt till nutid i form av fåglarna.
Både biologer och paleontologer har länge misstänkt att fåglarna härstammar från dinosaurierna. Teorin lanserades redan i mitten av 1800-talet. 1861 upptäcktes Archaeopteryx, som levde under yngre jura för 150–140 miljoner år sedan. Djuret hade många kräldjursdrag, som en käke med tänder, en lång svans och tre stycken klor på varje vinge. Den var också fjäderklädd. Man vet inte säkert om den kunde flyga eller inte. Huruvida djuret var en dinosaurie eller fågel diskuterades länge. Idag anses Archaeopteryx vara en dinosaurie i familjen Archaeopterygidae, mycket närbelägen de första fåglarna. Upptäckten ledde till att man började se theropoderna som fåglarnas direkta förfäder.
Från 1920-talet och 40 år framåt trodde emellertid paleontologerna att fåglarna och dinosaurierna hade en gemensam förfader men att de sedan utvecklats var för sig. Dinosaurierna var med andra ord inte fåglarnas ”stamfader”. Denna teori som fick gehör var den gällande teorin för fåglarnas ursprung kommande decennierna. På 1960-talet dök det dock upp nya fynd.
Dromeosauriderna tillhörande kladen coelurosaurier (en mycket framgångsrik grupp theropoder) hade skelett som var så lika fåglarnas att det är mycket svårt att hitta seriösa argument mot att dessa dinosaurier skulle vara nära släkt med dagens fåglar. Velociraptor, Deinonychus, Utahraptor med fleras skelett var så lika fåglar att vissa forskare till och med hävdar att dessa dinosaurier och andra avancerade coelurosaurier borde klassas som fåglar. På senare tid har man hittat dinosaurier med bevarade fjädrar bland såväl dromeosauriderna som andra coelurosaurier. Dessa fynd ansågs tidigare vara det dittills starkaste beviset på att fåglarna är ättlingar till dinosaurierna. De senaste fynden av befjädrade dinosaurier visar att några "äkta" dinosaurier trots allt kanske kunde flyga. Om det kan bekräftas blir gränsen mellan dinosaurie och fågel än mer otydlig och ger ännu mer stöd för att uppfatta fåglarna inte bara som dinosaurieättlingar, utan som faktiska medlemmar av gruppen dinosaurier.
I april 2008 presenterades nya forskningsresultat från ett forskarteam från USA. Genom att isolera och jämföra proteiner från ett 68 miljoner år gammalt Tyrannosaurus rex-skelett och jämföra dem med samma proteiner från såväl flera fågelarter som nu levande reptiler fann man mycket större likheter med samma proteiner från fåglar än krokodiler och andra reptiler. Därför anser forskarteamet att man har starka bevis på att Tyrannosaurus rex och andra coelurosaurier är mycket närmare släkt med fåglarna än med exempelvis en krokodil. Detta är ett av de klart bättre bevisen hittills på att fåglarna utvecklades ifrån och är dinosaurier, då man tidigare bara kunde hänvisa till de många anatomiska likheterna mellan coelurosaurier och moderna fåglar.http://www.nytimes.com/2008/04/25/science/25dino.html - Nytimes
Tidigare ifrågasattes kopplingen mellan fåglar och dinosaurier med att fågellika dinosaurier såsom Deinonychus och Oviraptor uppträdde miljontals år efter exempelvis Archaeopteryx. Dock fanns fågellika dinosaurier redan under Archaeopteryx tid, däribland maniraptorer (samma grupp som Deinonychus, Oviraptor och andra fågellika arter ingår) såsom Ornitholestes och Compsognathus. Därför verkar dromaeosaurier likt Deinonychus dela gemensamma förfäder med fåglarna, vilka i sin tur har utvecklats ur och är maniraptorer. I stort sett alla seriösa forskare är idag övertygade om att fåglarna är avkomlingar till små köttätande dinosaurier på grund av den rad anatomiska likheter och andra bevis.
Evolution Ursprung De första arkosaurierna, den reptilgrupp som alla dinosaurier hörde till, dök upp i slutet av den geologiska tidsperioden Perm. Tidiga arkosaurier var dominerande bland stora landlevande livsformer fram till mellersta Trias då de efterföljande dinosaurierna övertog ett flertal av de ekologiska nischerna. De arkosaurier som var närmast besläktade med de första dinosaurierna var exempelvis Marasuchus och Lagerpeton.
Gruppen synapsida (så kallade "däggdjursliknande reptiler") hade dominerat livet på land i åtminstone 50 miljoner år innan de första dinosaurierna dök upp, men hade lidit svårt under det massutdöende som separerade tidsperioderna Perm och Trias. De första dinosaurierna dök upp under sen Trias, för ungefär 230 miljoner år sedan, 20 miljoner år efter Perm-trias-utdöendet. Under den här tiden hängde allt land tillsammans och bildade superkontinenten Pangea. Fossil av tidiga dinosauriearter påträffas därmed ofta över hela världen, i synnerhet i Sydafrika och Argentina. Trots synapsidernas reducerade antal så nådde dinosaurierna inte dominans förrän under Juraperioden. Detta berodde på att andra grupper arkosaurier, däribland Aetosaurier och Rauisuchier (såsom Postosuchus) redan hade uppnått dominans i ekosystemen på land.
Trots tidigare teorier om att dinosauriernas framgång hade berott på en rad faktorer, däribland deras effektiva andningssystem och deras upprätta hållning (vilken på sätt och vis existerade i de andra dominanta arkosaurierna också) så var det ännu ett massutdöende, Trias-jura-utdöendet, som öppnade upp de ekologiska nischerna och tillät dinosaurierna att diversifieras in i den myriad former som vi känner till idag.
Trias