Ivan Semjonovitj Peresvetov (modern ryska: Иван Семёнович Пересветов; modern belarusiska: Іван Сямёнавіч Перасветаў), född sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal, död 1550- eller 1560-talet, var en ruthensk och Moskvarysk militär, författare och politisk tänkare.
Biografi Peresvetov, vars exakta levnadsår är okända, tillhörde en gren av den östslaviska lågadliga ätten Peresvetov. Han var född i Storfurstendömet Litauen och ansåg sig vara en ättling till den rusiske medeltidshjälten Alexander Peresvet (1380). Han tjänstgjorde emellertid under 1520- och 1530-talet som officer med egna ryttare inte bara i Litauen, utan även i Ungern och furstendömet Moldova. Till Moskvastaten kom han antagligen 1538 eller 1539 och fick där i uppdrag att producera husarsköldar. Sedan hans uppdragsgivare – en nära släkting till den senare tsardynastin Romanov – dött hamnade han i svårigheter och skrev under denna tid ett antal politiska pamfletter och böneskrifter, främst till tsar Ivan IV, där han bland annat klagar över de övergrepp och stölder han utsatts för av Moskvaryska magnater. Peresvetov förespråkade en stark furstemakt, ett effektivt och korruptionsfritt skatteupptagningssystem, oväldiga och avlönade domare och en välorganiserad krigsmakt i vilken professionella militärer hade företräde framför bördsaristokrater. Delvis hänvisade han här i mer eller mindre allegorisk form till styret i det Osmanska riket, som han förde fram som exempel i flera skrifter. Peresvetov brukar betraktas som en av de viktigaste politiska tänkarna i det senmedeltida Ryssland. Han skrev på en medelryska med relativt få inslag av kyrkslaviska.
Sannolikt dog Peresvetov på 1550- eller 1560-talet i Ryssland. Han kan under senare delen av sitt liv ha utsatts för repressalier, då en arkivförteckning över senare förlorade akter i tsarens arkiv nämner ”Ivasjko Peresvetovs svarta akt” («черный списокъ Ивашки Пересвѣтова»).
Ivan Peresvetov och tsar Ivan IV I vilken grad Peresvetovs tänkande påverkade Ivan IV (”den Förskräcklige”) är omstritt. Under tidigt 1800-tal framförde historikern Nikolaj Karamzin tanken att ”Ivan Peresvetov” helt enkelt var ett pseudonym för tsaren, men denna hypotes är nu förkastad i forskningen, som också kunnat visa på de klara skillnaderna mellan Peresvetovs och tsarens politiska ideal. Ryktet om honom som en moskovitisk Machiavelli eller Bodin, som var vanligt i sovjetisk vetenskap, är överdrivet men någon ny konsensus om hans ställning som tänkare finns ännu inte.de Madariaga, sid 88 Ett försök att identifiera Peresvetov med den förste östslaviska boktryckaren Ivan FedorovT.ex. K. Ju. Erusalemskij. ”Grečeskaja «vera», tureckaja «pravda», russkoe «carstvo»... Ešče ras ob Ivane Peresvetove i ego proekte reform”. Vestnik RGGU. 2011:7, sid 87–104 har inte vunnit gehör i forskningen.
Bibliografi Peresvetovs bevarade skrifter Lilla böneskriften (Малая челобитная) Stora böneskriften (Большая челобитная) Berättelsen om sultan Mehmet (Сказание о Магмете-султане) Berättelsen om kejsar Konstantin (Сказание о царе Константине) Berättelsen om hur turkarna tog Konstantinopel [omarbetning av Nestor-Iskanders Berättelsen om Konstantinopel] (Сказание о взятии Константинополя турками)
Vetenskapliga verkutgåvor Зимин, А. А. och Д. С. Лихачев. Сочинения И. Пересветова. Москва 1956 Scritti politici di Ivan Semenovic Peresvetov a cura di G. M. Basile. Milano 1976
Referenser
Källor Gruber, Y. Ivan Peresvetov. Christian-Muslim Relations. A Bibliographical History, 7: Central and Eastern Europe, Asia, Africa and South America. Leiden & Boston 2015, sid 278–307 [med översättningar till engelska av verk av Peresvetov] Hamburg, G. M. Russia’s Path toward Enlightenment: Faith, Politics, and Reason, 1500-1801. New Haven 2016, sskt sid 61–67 Likhachev, D. et al. A History of Russian Literature, 11th–17th Centuries. Moscow 1989, sid 388–390 Лурье, Я. С. Пересветов Иван Семенович. Словарь книжников и книжности Древней Руси Madariaga, I. de Ivan the Terrible: First Tsar of Russia. New Haven & London 2005, sskt sid 88–90 Philipp, W. Ivan Peresvetov und seine Schriften zur Erneuerung des Moskauer Reiches. Berlin 1935. Taki, V. Orientalism on the Margins: the Ottoman Empire under Russian eyes. Kritika, 12:2 (2011) Зимин А. А. И. С. Пересветов и его современники. Очерки по истории русской общественно-политической мысли середины XVI века. Москва 1958
Läs på svenska även V. Pražić. Ivan Peresvetov: publicist eller renässansfilosof? En granskning av den sovjetiska historieforskningen om en politisk skriftställare i Moskva på 1500-talet. Kandidatuppsats i ryska. Lunds universitet VT 2021.
Kategori:Ryska författare Kategori:Ryska filosofer Kategori:Personer i Ryssland under 1500-talet Kategori:Personer i Belarus under 1500-talet Kategori:Personer i Litauen under 1500-talet Kategori:Män Kategori:Födelseår saknas Kategori:Dödsår saknas