Arlöv är centralort i Burlövs kommun i Skåne län samt en del av tätorten Malmö.
Arlöv började växa som industriort från 1869 och orten utmärker sig genom sin blandning av låg villabebyggelse och höghus- och industriområden. Industrin som fick samhället att växa i storlek i slutet av 1800-talet var framförallt sockerbruket, vars lokaler fortfarande dominerar centrala Arlöv.
Samhället delas i två hälfter av Södra stambanan och har en järnvägsstation, Burlövs station, i norra delen av orten. Invid denna ligger det stora köpcentret Burlöv Center och Arlövs industriby.
Ortnamnet Ortnamn på -löv tillhör det allra äldsta ortnamnsskiktet och de härstammar alla ifrån förkristen tid.Ingers (1976), s.39 Betydelsen av -löv eller -lev som det vanligen heter på nuvarande danskt område är 'arvedel, arvegods'.Ingers (1976), s.45 Första gången Arlöv omnämns är i mitten på 1100-talet, då som Arleue. Förleden har tidigare påståtts vara mansnamnet Are och ortnamnet skulle då alltså betyda 'det som Are har efterlämnat i arv'.Ingers (1976), s.46 Förleden har ännu i dag oklar tolkning men enligt nyare forskning är den troligaste härledningen den från en fornöstnordisk kognat till fornvästnordiska ǫrð, 'gröda'.
Historia Arlöv by och Arlövhusen miniatyr|Kalinan. På platsen för det nuvarande centrala Arlöv låg på 1790-talet bara ett enda hus, nämligen värdshuset Kalinan vid landsvägen mellan Malmö och Lund.Ingers (1976), s.372 Med ”Arlöv” avsågs vid denna tid Arlövs by, som låg en bit norr om Sege å i närheten av nuvarande Gamla Segevägen.Ingers (1976), s.363Karta i Ingers (1980), s.69. Jämför denna karta med satellitbilder. Kartan ifråga är dock från 1912 och eftersom detta är långt efter enskiftet har bara en gård kvar sin gamla placering i byn (N:o 5, se Ingers (1976), s.364). I slutet av 1700-talet utgjordes byn av 10 gårdar,Ingers (1976), s.364 men vid ett partiellt enskifte i Arlöv mellan 1789 och 1790 blev tre gårdar utbrutna ur byn och de tre hemman som dessa gårdar ägde slogs ihop och samlades i ett område väster om byn. Denna nybildade gård fick och har fortfarande namnet Arlövgården.Ingers (1976), s.370
Enskiftandet av Arlövs by fortsatte och i två omgångar, 1803 och 1815, spriddes gårdarna ut på bymarken och bara en gård fick vara kvar på sitt ursprungliga ställe.Ingers (1976), s.384f. Idag finns dock inga byggnader kvar som avslöjar var Arlövs by en gång låg.
Eftersom Arlövgården var ett stort jordbruk behövdes mycket arbetskraft och en del av denna tillgodosågs av så kallade husmän, som gjorde dagsverken på jordbruket och därför fick lov att bosätta sig på Arlövgårdens mark.Ingers (1976), s.376 De bosatte sig i anslutning till Lunda- och Lommavägen och omkring 1869 hade en samling på ett 20-tal hus uppstått därIngers (1976), s.378 och denna husansamling kallades ArlövhusenIngers (1976), s.55 i motsats till Arlöv by. Platsen där den gamla byn låg kom efter tillkomsten av Sege station 1893 att istället kallas för Sege och i början av 1900-talet började man att med ”Arlöv” avse den nuvarande tätorten. Numera ligger bara en del av samhället på Arlöv bys gamla mark medan de nordöstra delarna istället befinner sig på Tågarp bys forna ägor.Ingers (1976), s.49
Arlöv blir en industriort miniatyr|Arlövs sockerbruk. miniatyr|Lundavägen i centrala Arlöv. Den första industrin som uppkom i Arlöv var sockerbruket Malmö Sockerfabriks AB, vilket grundades 1869 av tre köpmän från Malmö.Ingers (1976), s.394 Troligen var det tillgången på vatten från Sege å och de goda kommunikationerna med läget intill Södra stambanan som avgjorde att sockerbruket placerades i Arlöv.Ingers (1980), s.596 För att delvis säkra tillgången på sockerbetor inköptes Arlövgården söder om det blivande industrisamhället,Ingers (1980), s.597 men man ingick även kontrakt med ett 100-tal jordbrukare om framtida leveranser av betor till företaget.Ingers (1976), s.396 Den första fabriksbyggnaden började uppföras i slutet av 1869 och i slutet av 1870 kunde tillverkningen av socker starta.
1871 lyckades sockerbolaget få tillåtelse att anlägga en järnvägsstation i Arlöv och att från järnvägen leda över sidospår till själva fabriksområdet.Ingers (1976), s.395 Arlövs station togs i användning i oktober 1871.Nya jernbanstationer , Snäll-Posten, 23 oktober 1871
Sockerfabrikens anläggningar brann ned i januari 1896 men återuppbyggdes snabbt, dessutom i större skala, så att sockertillverkningen kunde löpa på som vanligt till hösten samma år.Ingers (1976), s.397ff. Under tillverkningsåret 1901-1902 drevs fabriken med 7 ångmaskiner om 1900 hk, samt 83st elektriska motorer.Sverige 1. Uppsala 1908.1907 gick företaget upp i det nybildade Svenska Sockerfabriks AB.Ingers (1980), s.598Sverige 1 Ahlenius och Kempe, Uppsala 1908.
Anläggningen av sockerbruket och järnvägsstationen medförde en stor nyinflyttning till ArlövIngers (1976), s.403 och med början omkring 1870 byggdes ett flertal nya bostadshus av tegel i anslutning till den äldre bebyggelsen.Ingers (1976), s.404 Fler industrier följde efter sockerbolaget: 1898 grundades skolboksföretaget Skriv- och Ritboks AB i ArlövIngers (1980), s.608 av Sven Tornberg och 1899 började Ludvig Rössels Mekaniska Verkstad AB (senare kallad ”Waggonfabriken”) att tillverka järnvägsvagnar, efter en flytt från Malmö.Engholm (2003), s.16f.Ingers (1980), s.604 1910 startade även Herman Gotthardt ett repslageri i Arlöv och lät bygga en 300 meter lång repslagarebana.Ingers (1980), s.610 1886 invigdes järnvägen mellan Arlöv och Kävlinge, Malmö - Billesholms järnväg och nuvarande Lommabanan med utgångspunkt från Arlövs station järnväg.net Banguide - (Malmö)-Arlöv-Kävlinge-Teckomatorp-Åstorp-Ängelholm https://www.jarnvag.net/banguide/arlov-angelholm
Arlöv municipalsamhälle Vid bildandet av Burlövs landskommun 1863 hade denna som namnet anger Burlövs kyrkby och inte Arlöv som centralort.Pettersson et al. (2009), s.4 I takt med att Arlöv växte uppstod svårigheter med förvaltningen av denna alltmer stadsliknande bebyggelse. I slutet av 1890-talet blev det dock genom en lag möjligt för tätbebyggda samhällen inom landskommuner att bilda så kallade municipalsamhällen vilket innebar att de kunda tillämpa en del regler som gällde för städerEngholm (2003), s.28, 80 och därmed kunde tätorten förvaltas mer effektivt. Av denna anledning inrättades 17 mars 1899 för ett område vid och kring Arlövs station ett municipalsamhälle, vilket existerade till 31 december 1958.Ingers (1980), s.527f. Detta styrdes av en municipalstämma som hade hand om frågor som rörde gator, vatten, avlopp, hälsovård, renhållning och brandväsende medan fattigvården även i fortsättningen sköttes av kommunalstämman.
Vid sekelskiftet 1900 fanns ingen gatubelysning i Arlöv och invånarna klagade över mörkret i samhället. En av municipalstämmans första uppgifter blev att råda bot på detta, vilket den gjorde genom att 1901 sätta upp elektrisk belysning till vilken elen levererades av sockerbolaget.Ingers (1980), s.530f. 1903 anställde nämnden en sjuksköterskaIngers (1980), s.522Engholm (2003), s.44 och åtgärder vidtogs i början av 1900-talet för att förbättra den dåliga renhållningen i samhället.Ingers (1980), s.553f. 1904 beslöt även nämnden att låta bygga ett epidemisjukhus på grund av de återkommande difteriepidemierna i Arlöv. Detta sjukhus byggdes på gott avstånd från bebyggelsen i närheten av Arlövs kyrka och kunde invigas 1907.Engholm (2003), s.45
Brandskyddet i Arlöv behövde också förbättras och i början av 1910-talet fick orten en egen brandkår.Ingers (1980), s.559ff.
Arlövs tillväxt under 1900-talet miniatyr|Höghus på Elisetorpsområdet. 1898 fanns det 125 hus och omkring invånare på det område som skulle bli Arlövs municipalsamhälle.Ingers (1980), s.528 Vid Fiskare- och Järnvägsgatan finns det än idag kvar arbetarbebyggelse från sent 1800-tal och från sekelskiftet 1900.Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.44 Början av 1900-talet präglades av byggande av villor. Vid exempelvis Allégatan byggdes från 1910-talet och framåt hus både åt de högre tjänstemännen och åt arbetarna vid sockerbruket.Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.32 Typiskt för Arlöv under 1900-talets första årtionden var en typ av tegelarkitektur med mönstermurning. Byggmästaren Hermod Möllerstedt var den främsta företrädaren för denna stil och ett välbevarat exempel på hans verk finns på Dalbyvägen 16.Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.26 Villaområdet mellan Lundavägen och Segevägen uppstod till största delen mellan 1900 och 1935.Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.54
Det vägnät som idag omringar Arlöv byggdes ut mellan 1952 och 1982. Först ut var motorvägen Malmö-Lund "Autostradan" som stod klar 1953. Därnäst byggdes E6 mellan Kronetorps trafikplats och Borgeby mellan Arlöv och Åkarp 1961, 1965 byggdes motorväg mellan Lommavägen och E6 vid Åkarp med en fortsättning mot Inre Ringvägen i Malmö 1982 . Arlövsgården som gav namn åt samhället ligger sedan 1952 söder om motorvägen. Åt norr har kommungränsen mot Lomma kommun justerats efter motorvägen.
Arlöv och Burlövs kommun ingick i Malmö kommunblock 1964-1976. Malmö kommunblock upplöstes 1976 utan att Burlövs kommun gått upp i Malmö kommun. En effekt av kommunblocket blev att både Malmö och Burlöv lade ut stora industriområden under 1960-talet närmast kommungränsen, vilket medförde att Arlöv och Malmö växte samman som en tätort under 1960-talet.
På 1950-talet började man på allvar att bygga på höjden. 1957 byggdes fem fyravånings punkthus på Jakob Persvägen och 1959 byggdes ett sexvåningshus på Västra promenaden.Pettersson et al. (2009), s.7 Kvarteret Vakteln sydväst om Arlövs kyrka bebyggdes 1962 med trevåningshus placerade i en fyrkant och dessa bidrog till drygt 200 nya lägenheter. 1963–1967 bebyggdes ElisetorpsområdetElisetorp var en gammal gård som låg på området (se Ingers (1980), s.390) vid Elisetorps- och Grönvägen med nära nya lägenheter.Ingers (1980), s.467 Majoriteten av dessa fanns i nio stycken niovåningshus som placerades i en båge utmed motorvägen mellan Malmö och Lund.Ingers (1980), s.468 Nordöst om Elisetorpsområdet byggde man som en del av miljonprogrammet mellan 1970 och 1973 13 stycken 8-våningshus placerade i formen av ett U som innesluter ett parkområde kallad Svenshögsparken. Detta gav ett tillskott av ytterligare nya lägenheter i Arlöv och i nära anslutning till höghusen byggdes Svenshögsskolan och senare även en vårdcentral. I mitten av 1970-talet ändrade även området vid Sockerbitstorget karaktär när tre 6-våningshus byggdes utmed Dalbyvägen.Pettersson et al. (2009), s.10
Omkring år 1900 hade Lommavägen i sin gamla sträckning och Lundavägen utgjort samhällets affärsgata och stadsbebyggelsen sträckte sig ännu i början av 1950-talet i öster inte längre än till Segevägen.Engholm (2003), s.26f. 1960- och 1970-talets byggprojekt gjorde att centrum försköts mot nordost och 1971 invigdes också köpcentret Burlöv center norr om Svenshögsområdet.. Stora delar av Arlövs gamla bebyggelse revs samtidigt som Lommavägens och Kärleksgatan plankorsningar med Södra stambanan ersattes av den nya Lommavägen 1971 och affärslivet flyttde till Burlöv center. Detta omfattande ingrepp i stadsplanen planerades av VBB i början av 1960-talet och antogs som stadsplan 1965 av kommunfullmäktige "Förslag till ändring av stadsplanen för Arlöv" http://burlov.se/download/18.7ad86e0b15aa752921142879/1489068461130/54T+-+centrala+delen+av+Arl%C3%B6v.pdf
I samband med Pågatågens begynnelse öppnades en ny station i Arlöv vid Burlövs center med stationsnamnet Burlövs station 1983 medan gamla Arlövs station vid Lommavägen stängdes och revs. Waggonfabriken, sedermera Svenska Järnvägsverkstäderna som varit en dominerande arbetsplats, lade ned sin verksamhet 1989 http://burlovsnyheter.se/waggonfabriken-i-arlov/. Arlöv utvecklades under senare delen av 1900-talet mer och mer mot att bli en pendlingsort till omgivande kommuner, främst Malmö och Lund.
Arlövs utveckling under 2000-talet