Denna Lista över Finlands socknar bygger på motsvarande finska lista, men har kompletterats med en del uppgifter på svenska. Socknarna är indelade enligt nuvarande landskapsindelning. Socknarna i det avträdda Karelen är i söder Karelska näset och i norr Ladogakarelen. De avträdda områdena Hogland, Säkkijärvi, Vahviala och Jäskis har också hänförts till Karelska näset. De som historiskt hade hänförts till Karelen men endast delvis avträddes Parikkala och Uguniemi har hänförts till det nuvarande landskapet Södra Karelen. Socknen Pälkjärvi hörde historiskt till Norra Karelen men hänförs här till Ladogakarelen.
I listan ingår endast socknarna inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. De ortodoxa socknarma i det helt ortodoxa Kexholms län ingår inte i listan.
Delningen av socknarnas uppgifter i kommuner och kyrka 1865 innebar en ändring i strukturerna. Fram till 1865 vara alla församlingar i listan inte självständiga utan kunde lyda under en moderförsamling som en kapellförsamling eller exempelvis bruksförsamling. Också efter 1865 kunde någon församling ha en moderförsamling. Statusen anges i listan. Efter kommunernas införande 1865 kom de flesta kapellförsamlingar att bilda självständiga församlingar. Övergångstiden kunde vara lång eftersom den dåvarande kyrkoherdens lön inte fick sjunka. Därför kunde kapellförsamlingarna bli självständiga församlingar först när det blev ett byte av kyrkoherde.
De lutherska självständiga eller kapellförsamlingarna som fanns före år 1550 finns i listan Finlands medeltida församlingar.
I listan används de namn som användes på svenska. Därför kan listan också innehålla namn som numera anses vara utdöda.
Tabell {| class="wikitable sortable" |- valign=top !colspan="1"|Församling !colspan="1"|Landskap !colspan="1"|Grundad !colspan="1"|Kapell (K), bönehus (B) eller predikostuga (P) !colspan="1"|Moderförsamling !colspan="1"|Anmärkningar
|Brändö |Åland |1866 |Omnämnd 1540-talet (K)Otavan iso tietosanakirja, del 1 (2. uppl). Helsinki: Otava, 1962. |Kumlinge
|Eckerö |Åland |1879 |Omnämnd 1427 (K)Otavan iso tietosanakirja, del 2. Helsinki: Otava, 1962 (2. uppl). |Hammarland
|Finström |Åland |Omnämnd 1322 Otavan iso tietosanakirja, del 2, avdelning 1387. Helsinki 1961.
|Föglö |Åland |senast 1400-talet.
|Omnämns första gången 1540.Otavan iso tietosanakirja, del 2, avdelning 1592, 1961, Helsinki.
|Geta |Åland |1906 |Omnämnd 1480-talet (K)Otavan iso tietosanakirja, del 2. Helsinki: Otava, 1962 (2. uppl). |Finström
|Hammarland |Åland |Omnämnd 1406 Hannu Tarmio, Pentti Papunen och Kalevi Korpela: Suomenmaa: Maantieteellis-yhteiskunnallinen tieto- och hakuteos (del 1, s. 243−245). Borgå: WSOY, 1967.
|Jomala |Åland |Omnämnd 1356
|Kumlinge |Åland |Omnämnd 1478 |1400--talets början (K) Otavan iso tietosanakirja, del 4 (1962). Helsinki: Otava. |Sund
|Kökar |Åland |1908 |Omnämnd 1544 (K)Otavan iso tietosanakirja, del 5 (1963). Helsinki: Otava. |Föglö
|Lemland |Åland |1200-talet.
|Antas vara den äldsta församlingen på Åland
|Lumparland |Åland |1961 |1500-talet.(K) |Lemland |De sju byarna i Lumparland fanns redan på 1540-talet.Hannu Tarmio, Pentti Papunen och Kalevi Korpela: Suomenmaa: Maantieteellis-yhteiskunnallinen tieto- och hakuteos (del 5, s. 98). Borgå: WSOY, 1973.
|Saltvik |Åland |Omnämnd 1322Otavan iso tietosanakirja, del 7, avdelning 998. Helsinki 1964.
|Sottunga |Åland |1914 |Omnämnd 1544 (K)Otavan iso tietosanakirja, del 8 (1964). Helsinki: Otava. |Föglö |Omnämnd första gången 1400-talet.
|Sund |Åland |Omnämnd 1352 Otavan iso tietosanakirja, del 8, avdelning 295, 1964, Helsinki.
|Vårdö |Åland |1866 |senast 1544 (K)Otavan iso tietosanakirja, del 10, avdelning 186, 1965, Helsinki. |Sund |Första omnämnandet om Vårdö i handlingar år 1367.
|Joutseno |Södra Karelen |1639 |1500-talet. (K) |Lappee |Den självständiga församlingen bildades av delar av Lappee, Taipalsaari, Ruokolax och Jäskis socknar.
|Lappee |Södra Karelen |1300-talet
|Första omnämnandet 1416. Det fanns ett bönehus i Kauskila by från medeltiden fram till omkring 1600. Staden Villmanstrand grundades 1649 och ingick i församlingen fram till år 1913 och Lauritsala köping grundades 1932 och ingick i församlingen till 1951.
|Klemis |Södra Karelen |1807 |1688 (K) |Lappee
|Luumäki |Södra Karelen |1642 | |Lappee
|Parikkala |Södra Karelen |senast 1632
|En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Först bildades Kronoborg på området för de ortodoxa Sammatlampi och Tyrjä kapell. Först med namnet Joukio.
|Rautjärvi |Södra Karelen |1859 |1693 (c.) (K) |Ruokolax
|Ruokolax |Södra Karelen |1572 | |Jäskis
|Savitaipale |Södra Karelen |1639 |1590 (n.) (K) |Taipalsaari
|Taipalsaari |Södra Karelen |1571 |? (K) |Lappee
|Uukuniemi tidigare på svenska Uguniemi |Södra Karelen |senast 1632
|En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Uguniemi anges 1589 som kapell under Kronoborgs ortodoxa församling.
|Alahärmä |Södra Österbotten |1859 |1676 (P), 1786 (K) |Lappo
|Alajärvi |Södra Österbotten |1859, kunde förverkligas 1877 |1751 (K) |Lappajärvi
|Alavo |Södra Österbotten |1859, kunde förverkligas 1875 |1673 (P), 1701 (K) |Kuortane | Hörde till Ilmola 1673–1798 och Kuortane 1798–1835. Blev moderförsamling för Kuortane 1835, Kuortane och Alavo bildade egna församlingar 1875.
|Evijärvi |Södra Österbotten |1865 |1760 (K) |Lappajärvi
|Ilmola |Södra Österbotten |1532 |1516 (K) |Storkyro
|Storå |Södra Österbotten |1855 |1710 (B), 1732 (K) |Lappfjärd
|Jalasjärvi |Södra Österbotten |1858, kunde förverkligas 1882 |1689 (B), 1730 (K) |Ilmola
|Jurva |Södra Österbotten |1859, kunde förverkligas 1863 |Omnämnd 1734 (B), 1773 (K) |Laihela | Sarvijoki som hörde till Jurva blev bönehusgäll från år 1837.
|Bötom |Södra Österbotten |1862 |1811 (B), 1835 (K) |Lappfjärd
|Kauhajoki |Södra Österbotten |1858, kunde förverkligas 1892 |1624 (B), 1627 (K) |Ilmola |En kapellstuga byggdes 1584.
|Kauhava |Södra Österbotten |1859, kunde förverkligas 1870 |senast 1643 (K) |Lappo
|Kortesjärvi |Södra Österbotten |1865, kunde förverkligas 1877 |1789 (B), 1834 (K) |Lappajärvi
|Kuortane |Södra Österbotten |1798 |1645 (K) |Lappo |Kapell under Alavo 1835–1859, blev på nytt moderförsamling 1859, Kuortane och Alavo bildar egna församlingar 1875.
|Kurikka |Södra Österbotten |1867, kunde förverkligas 1886 |1701 (K) |Ilmola |Fick egen kyrka 1672.
|Lappajärvi |Södra Österbotten |1786, kunde förverkligas 1816 |1637 (K) |Pedersöre
|Lappo |Södra Österbotten |1581 |? (K) |Storkyro
|Lehtimäki |Södra Österbotten |1904 |1799 (P), 1859 (K) |Alajärvi | Hörde till Lappajärvi 1799–1859 och till Alajärvi 1859–1895.
|Nurmo |Södra Österbotten |1879 |1765 (B), 1816 (K) |Lappo
|Peräseinäjoki |Södra Österbotten |1882 |1798 (K) |Ilmola |Fick egen kyrkoherde på1890-talet.
|Seinäjoki landskommun |Södra Österbotten |1895 |1863 (K) |Ilmola |Blev till en början en del av Nurmo bönehusgäll, som hörde till Ilmola. Även känd med namnet Nedre Seinäjoki. År 1931 grundades Seinäjoki köping som hörde till församlingen. Seinäjoki förekommer på svenska också med namnet Östermyra
|Soini |Södra Österbotten |1895 |1784 (B), 1859 (K) |Alajärvi | Hörde till Lappajärvi åren 1784–1859 och till Alajärvi 1859–1895.
|Östermark |Södra Österbotten |1795 |1638 (B), 1694 (K) |Närpes
|Töysä |Södra Österbotten |1896, kunde förverkligas 1926 |1798 (P) |Alavo
|Vindala |Södra Österbotten |1867 |1806 (B), 1821 (K) |Lappajärvi
|Ylihärmä |Södra Österbotten |1859 |1786 (P), 1816 (K) |Lappo
|Ylistaro |Södra Österbotten |1859 |1658 (K) |Storkyro
|Etseri |Södra Österbotten |1859, kunde förverkligas 1893 |1657 (K) |Ruovesi
|Haukivuori |Södra Savolax |1873 |1737 (B), 1782 (K) |Pieksämäki
|Heinävesi |Södra Savolax |1852, kunde förverkligas 1856 |1744 (B), 1810 (K) |Randasalmi
|Hirvensalmi |Södra Savolax |1851, kunde förverkligas 1868 |1653 (K) |S:t Michel
|Jorois |Södra Savolax |1631 | |Jockas |Bildades av delar av Jockas, Pieksämäki och Säminge församlingar.
|Jockas |Södra Savolax |1460 (omkring) |1442 (omkring) (K) |S:t Michel |Först med namnet Jukainen (se också Remojärvi kapell).
|Kangasniemi |Södra Savolax |1650 (omkring) |? (K) |Pieksämäki
|Kerimäki |Södra Savolax |1640 (omkring) |1630 (omkring) (K) |Säminge
|S:t Michel |Södra Savolax |Omnämnd 1329
|Först med namnet Stor Savolax eller Savilax och sedan S:t Michel 1600-talet. 1838 grundades S:t Michels stad. som hörde till församlingen fram till år 1908 ,
|Mäntyharju |Södra Savolax |1595 |? (K) |Itis |Församlingen var länge delad på flera förvaltningssocknar.
|Pieksämäki |Södra Savolax |1573 | |S:t Michel |Bildades av delar av S:t Michels och Jockas församlingar. 1930 grundades Pieksämäki köping med namnet Pieksämä fram till 1948. Köpingen hörde till församlingen fram till år 1956 ,
|Puumala |Södra Savolax |Omnämnd 1617 | |Säminge
|Randasalmi |Södra Savolax |1578 |1554 (K) |Säminge
|Kristina |Södra Savolax |1649 | |S:t Michel |Under namnet Kristina till år 1901.
|Sulkava |Södra Savolax |1630Pirjo Partanen, Sulkava-Lehti, 18.11.2010. |? (K) |Säminge |Kapellet hade namnet Iitlahti.
|Suomenniemi |Södra Savolax |1866 |1689 (K) |Savitaipale
|Säminge |Södra Savolax |1477-1510 | |Jockas |1639 grundade Nyslotts stad som hörde till församlingen fram till år 1932 ,
|Hyrynsalmi |Kajanaland |1786 | |Paldamo
|Kajana |Kajanaland |1655 | |Paldamo |Församlingen anslöts som kapell under Paldamo 1786 och grundades på nytt 1897. 1651 grundades Kajana stad som hörde till församlingen..
|Kuhmo |Kajanaland |1856 |1753 (K) |Sotkamo
|Paldamo |Kajanaland |1599 | |Limingo |Först med namnet Uleträsk. Församlingen lösgjorde sig från Limingo 1559 men efter att ryssarna härjat i området 1581 gick församlingarna åter samman.
|Puolango |Kajanaland |1867 |1764 (K) |Hyrynsalmi |Hörde tillsammans med Hyrynsalmi till Paldamo till år 1786 ,
|Ristijärvi |Kajanaland |1896, kunde förverkligas 1923 |1804 (K) |Hyrynsalmi
|Sotkamo |Kajanaland |1647 |1630 (P) |Paldamo
|Suomussalmi |Kajanaland |1856 |1764 (K) |Hyrynsalmi |Hörde tillsammans med Hyrynsalmi till Paldamo till år 1786 ,
|Säräisniemi |Kajanaland |1864 |1779 (K) |Paldamo
|Hattula |Egentliga Tavastland |Omnämnd 1324
|Lehijärvi kapell eller Lemijärvi del av Hattula 1405–1603.
|Hauho |Egentliga Tavastland |Omnämnd 1329
|Hausjärvi |Egentliga Tavastland |1855 |1611 (K) |Janakkala
|Humppila |Egentliga Tavastland |1893 |1688 (K) |Tammela |Bertby (senare Ypäjä, grundat. 1500-talet), Jockis (grundat 1631) och Humppila hade gemensam kaplan fram till år 1871 ,
|Tavastehus |Egentliga Tavastland |1639 |c. 1250 (K) |Vånå | Tavastehus stad grundades 1639 och bildade gemensam församling fram till år 1953. Tavastehus landskommun hade delats mellan staden Rengo och Vånå redan 1948.
|Janakkala |Egentliga Tavastland |Omnämnd 1341
|Församlingen bildades troligen omkring år 1300.
|Jockis |Egentliga Tavastland |1892 |1631 (K) |Tammela
|Kalvola |Egentliga Tavastland |1661 |Omnämnd 1494 (K) |Hattula
|Lampis numera på svenska Lammi |Egentliga Tavastland |1435
|Loppis |Egentliga Tavastland |1632 |Omnämnd 1530 (K) |Janakkala | Under 1558–63 del av Vichtis.
|Rengo |Egentliga Tavastland |1879, kunde förverkligas 1900 |1200-talet.(K) | Vånå
|Tammela |Egentliga Tavastland |senast 1512
|Under medeltiden fanns förvaltningssocknen Loimo eller Porras. Den var troligen också en kyrksocken.
|Tulois |Egentliga Tavastland |1882 |Omnämnd 1400-talet (K) |Hauho
|Tyrvändö |Egentliga Tavastland |1906, kunde förverkligas 1930 |senast 1429 (K) |Hattula |Eventuellt egen församling innan Helga korsets kyrka i Hattula stod klar.
|Vånå |Egentliga Tavastland |Omnämnd 1329
|Egen stenkyrka redan i mitten av 1200-talet
|Ypäjä |Egentliga Tavastland |1892Huuhtanen 1978: 54–56., kunde förverkligas 1902 |1500-talet.(K) |Tammela