Bruce Frederick Joseph Springsteen, även kallad The Boss, född den 23 september 1949 i Long Branch i New Jersey, är en amerikansk rockmusiker, sångare, gitarrist och låtskrivare.
Springsteen har gett ut 25 album som sålts i över 140 miljoner exemplar, och de flesta har blivit kritikerrosade med ett par undantag i början av 1990-talet. Han har under sina turnéer för det mesta spelat tillsammans med bandet E Street Band men han har även turnerat ensam och med andra musiker. Springsteen har i sina låttexter tagit pulsen på det amerikanska samhället och visat på dess svagheter, där de utsatta människor som hamnat på baksidan av den amerikanska drömmen sällan kan ta sig ur sitt elände. En del låtar handlar även om hans egen uppväxt i New Jersey och om brusten kärlek. Låtarna har en stor variation mellan glada rocklåtar och vemodiga och nedstämda ballader. Bland Springsteens utmärkelser finns en Oscar (1993), Polarpriset (1997) och en plats i Rock and Roll Hall of Fame (1999).
Biografi Familj Bruce Springsteen föddes på Monmouth Memorial Hospital i Long Branch i New Jersey och växte upp i Freehold i en amerikansk arbetarklassfamilj tillsammans med fadern Douglas (1924-1998), modern Adele Zirilli (1925-2024) och systrarna Virginia och Pamela. Fadern arbetade som bussförare och modern som sekreterare. Springsteen blev uppfostrad som katolik."Bruce". Peter Ames Carlin. 2012
Springsteen gifte sig den 13 maj 1985 med fotomodellen och skådespelerskan Julianne Phillips. I augusti 1988 ansökte Phillips om skilsmässa vilken sedan blev officiell i mars 1989. Den 8 juni 1991 gifte Springsteen om sig med Patti Scialfa, en av medlemmarna i E Street Band, efter att de varit tillsammans i tre år. Tillsammans med Patti Scialfa har han barnen Evan James (son, född 25 juli 1990), Jessica Rae (dotter, född 30 december 1991) och Sam Ryan (son, född 5 januari 1994). Jessica är en hoppryttare som tog ett silver i lagtävlingen tillsammans med det amerikanska laget i OS 2020.
Karriär
1960- och 1970-talen Springsteen fick sina tidiga musikaliska influenser från psykedelisk rock och Motown, bland annat från Sam and Dave., Bruce Springsteen intervjuad av Paul Rees, Editor, Q Magazine, läst 26 juni 2009
Efter high school flyttade Springsteen till New York för att försöka slå igenom med folkmusik. När inte det lyckades återvände han till Asbury Park i New Jersey, där han spelade med The Castiles (1965–1968), The Earth (1968–1969), Steel Mill (1969–1971) och Dr Zoom And The Sonic Boom (1971). När Springsteen blev inkallad till att tjänstgöra i Vietnamkriget ska han tagit avstånd från detta genom att antyda psykiska problem. Hans pappa hade svårt att acceptera detta och det tog honom flera år att förlåta sin son för att inte göra sin plikt för landet.
1971 bildade Springsteen The Bruce Springsteen Band som han spelade med till 1972, och 1974 bildades Bruce Springsteen & The E Street Band.
1973 gav Springsteen ut två album, Greetings from Asbury Park, N.J. och The Wild, the Innocent & the E Street Shuffle. Skivorna blev kritikerrosade och The Wild, The Innocent... utsågs till "Årets bästa album" av musiktidningen Rolling Stone. Efter en konsert den 9 maj 1974 i Boston i Massachusetts, fällde The Real Paper-krönikören Jon Landau det klassiska uttalandet Jag såg rockens framtid och dess namn är Bruce Springsteen.
Trots att de två första skivorna blev kritikerrosade sålde de inte i någon större omfattning. I januari 1975 gav sig bandet ut på turné och två månader senare gick de in i studion för att spela in albumet Born to Run. Springsteen fick problem redan med den första låten de spelade in, "Thunder Road", så han kallade in Jon Landau som fick ge synpunkter på låten. Springsteen tog till sig synpunkterna och Jon Landau var sedan med och producerade hela skivan. Ett långt samarbete med Jon Landau hade därmed inletts och Landau blev slutligen Springsteens manager och skivproducent.
Born to Run blev Springsteens stora genombrott. Den 27 oktober 1975 hamnade han på Time Magazines och Newsweeks förstasidor. Bruce Springsteen höll sin första konsert i Sverige den 21 november Nov 21 1975, Bruce Springsteens konserthistorik, s241 /setlist.fm (läst 15 september 2025) 1975 med ett framträdande på Konserthuset i Stockholm under sin Born to Run-turné. Samarbetet mellan Springsteens och Landau sågs dock inte med blida ögon av hans dåvarande manager Mike Appel på skivbolaget CBS. Appel hävdade att han ägde rättigheterna till Springsteens låtar. Under den tvist som följde fick inte Springsteen spela in skivor. Istället turnerade han i princip oavbrutet i två år. När det väl löste sig gick han in i studion igen och påbörjade arbetet med ett nytt album.
1978 släpptes albumet Darkness on the Edge of Town. Albumet var mörkare än Born to Run och Springsteen sjöng om familjeförhållanden och orättvisor. Hans politiska och livsfilosofiska åsikter speglas i de flesta av låttexterna och många fans anser att detta är Springsteens genom tiderna bästa album. Låtar som "Badlands" och "The Promised Land" är två av de mest spelade låtarna på hans konserter de följande decennierna. Den efterföljande turnén begränsade sig till Kanada och USA. Springsteen blev känd för sina energiska konserter och drog fulla hus var han än spelade.
1980-talet miniatyr|vänster|Bruce Springsteen uppträder i Drammenshallen i Norge i maj 1981. miniatyr|upright|Bruce Springsteen under en konsert i Östberlin den 19 juli 1988. Dubbelalbumet The River släpptes i oktober 1980 och nådde förstaplatsen på den amerikanska albumlistan Billboard 200. "Hungry Heart" blev hans första stora hitsingel, som han först skrev för The Ramones, men Jon Landau övertalade honom att behålla den för sig själv.Turnén på The River blev en stor succé, och nådde Sverige med tre spelningar i maj 1981.
Springsteen valde därefter att skriva mer dämpade och socialrealistiska låtar, som han spelade in på en fyrakanals portastudio i sitt hem i Colts Neck, New Jersey, endast ackompanjerad med akustisk gitarr och munspel. Springsteen blev aldrig nöjd när de i april 1982 spelade in låtarna i en inspelningsstudio i New York med E-Street Band, och tycktes inte återskapa den stämning demoinspelningarna hade. Texterna var mörkare och betydligt mer suggestiva än någonsin tidigare. På hösten 1982 släpptes Nebraska som hamnade på tredje plats på den amerikanska albumlistan. Springsteen valde att inte turnera på albumet.
I juni 1984 släpptes hans sjunde studioalbum Born in the USA som innehöll flera renodlade rocklåtar och blev hans största försäljningsframgång, etta på albumlistan i USA och även i Storbritannien, UK Albums Chart. Efter inspelningen av albumet blev det officiellt att Steven Van Zandt hade lämnat E-Street Band och ersattes av Nils Lofgren. Titellåten "Born in the USA" var en samhällskritisk skildring av USA och Vietnamkriget, vilket missförstods av president Ronald Reagan som använde låten i sin valkampanj. "Dancing in the Dark" blev den största hiten på albumet och i videon till låten dansar Courteney Cox med Springsteen. Detta inslag använde han sig av på den efterföljande turnén när en ung flicka på varje konsert fick komma upp på scenen för att dansa med honom.
Den 28 januari 1985 deltog Springsteen i låten "We are the World" som var en del av välgörenhetsprojektet USA for Africa. Den 8 och 9 juni 1985 var det sammanlagt 126 856 personer som såg Bruce Springsteen på Ullevi. Publiken hoppade så mycket att det blev sprickor i betongläktaren. Närmare fyra miljoner människor såg konserterna på turnén som även nådde Japan och Australien för första gången.
Bruce Springsteen & E Street Band Live 1975-1985, som innehöll 40 låtar utgivna i en box med fem LP-skivor, blev en summering av Springsteens karriär så långt. Livealbumet släpptes i november 1986 och speglade några av de egenskaper som var specifika för hans konserter; de stora variationerna i låtarna, svängningarna mellan vemodiga ballader och rocklåtar, samklangen med publiken, de långa, personliga talen mellan låtarna om bland annat hans relation till sin far, och den instrumentala kraften hos E Street Band.
1984 kom Patti Scialfa med i E Street Band, och den 13 maj 1985 gifte sig Springsteen med Julianne Phillips. Kvinnorna skulle tydligt påverka Springsteens mer personliga texter på den kommande skivan. I oktober 1987 släpptes det åttonde studioalbumet Tunnel of Love som till stor del handlar om relationer mellan män och kvinnor. Medlemmarna i E-Street Band medverkade bara sporadiskt med pålägg på albumet, då Springsteen själv hade spelat in det mesta av musiken i sin hemmastudio, Thrill Hill i New Jersey. Albumet blev etta på albumlistan i USA, Storbritannien och i Sverige.
Under Tunnel of Love-turnén var Springsteen och Scialfa redan ett par, vilket uppmärksammades väl i media eftersom Springsteen och Phillips då ännu inte hade gått ut med att de separerat. Den 2 och 3 juli 1988, i samband med Tunnel of Love-turnén, spelade Springsteen på Stockholms stadion och den 19 juli samma månad gav han konsert i Weißensee i Östberlin. Konserterna var de sista fullskaliga med E-Street Band på elva år. Äktenskapet med Phillips varade i tre år och de skilde sig officiellt i mars 1989. 1990-talet Bruce Springsteen upplöste E Street Band 1989 och flyttade till Los Angeles tillsammans med Patti Scialfa. Paret skaffade sitt första barn Evan, 1990, gifte sig den 8 juni 1991, och fick sitt andra barn, dottern Jessica samma år.
Springsteen började att spela in nya låtar med olika musiker, som Randy Jackson och Jeff Porcaro. Den 31 mars 1992 släppte Springsteen två album samtidigt, Human Touch och Lucky Town. De enda medlemmarna från E Street Band som medverkade på dessa album var Patti Scialfa och Roy Bittan, som medverkade till att skriva musiken på två låtar, Roll of the Dice samt Real World. Albumet Human Touch hade spelats in under en längre tid, mellan september 1989 till mars 1991, och var egentligen klar redan ett år före albumsläppet. Lucky Town spelades in på några veckor mellan september 1991 till januari 1992. Anledningen till att de båda albumen släpptes samtidigt anses ännu vara oklart.
Försäljningssiffrorna var måttliga men Human Touch blev tvåa på albumlistan i USA och etta på albumlistan i Sverige. Lucky Town hamnade något lägre, plats tre i USA. De båda albumen kritiserades, av flera fans och musikrecensenter, för att vara splittrade och vilsna musikaliskt. Springsteen tog till sig fansens besvikelse vilket han gav uttryck för när han blev invald i Rock and Roll Hall of Fame 1999. Han passade då också på att tacka sin far med en tydlig anspelning på albumen Human Touch och Lucky Town. Bruce Springsteen påstod att det var hans "glada album". Tolv inspelade låtar från samma period släpptes några år senare på samlingsboxen Tracks. Turnépremiären med ett nytt kompband var på Globen den 15 juni 1992.
En konsert i MTVs serie Unplugged gavs ut på skiva i april 1993. Unplugged-idén är ursprungligen att spela in akustiska konserter med band som annars är "elektriska", men då detta koncept i Springsteens fall inte skulle vara särskilt unikt gjorde han istället tvärtom; skivan fick helt enkelt namnet (MTV) Plugged, och innehöll två livetolkningar som inte fanns på några tidigare skivor. Akustiska Red Headed Woman, samt låten Light of Day, som tidagare släppts med filmen från 1987 med samma namn, där låten framfördes av Joan Jett och Michael J. Fox.
I februari 1994 släpptes singeln "Streets of Philadelphia" från filmen Philadelphia. Låten blev en hitsingel i flera länder, musikvideon som regisserades av Jonathan Demme visades flitigt på MTV, och låten vann en Oscar för bästa sång. Tio låtar som var inspelade under samma period släpptes år 2025 och ingick i samlingsboxen Tracks II-The Lost Albums.