Augusta Christensen, född 30 april 1852 i Bergen, död 25 april 1923 i Bergen, var en norsk bildvävare. Hon ansågs vara en av Norges främsta bildvävare. Hon formgav inte några mönster utan vävde efter akvareller och kartonger av olika konstnärer, i synnerhet Gerhard Munthe. Hon hade en egenutvecklad metod att få fram olika färgnyanser i garnet och överförde de fina skiftningarna från de små förlagorna till sina stora bildvävar.

Hon mottog flera priser för sina arbeten på utställningar både i Norge och internationellt och finns representerad på muséer i över hela världen.

Hon var den första ledaren vid vävskolan på Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum i Trondheim, när den etablerades 1898. Vävskolan lade särskild vikt vid den konstnärliga delen av vävandet.

Biografi miniatyr|stående|Anne Magdalene Christensen med tre av sina barn, Henrich, Marie och Augusta (i knät), omkring 1855. Augusta Christensen föddes i Bergen, som dotter till Anne Magdalene Christensen (1818–1901), född Bjerck, och hennes make Jacob Christensen (1822–1887), som var sjökapten och redare.Morens navn skrives ulikt i kildene; Anne og Anna; Bierch og Bjerck, bl.a. Hon hade två äldre och två yngre syskon. Familjen tillhörde stadens förmögna borgerskap,Kokkin (2018), s. 63 och fadern var grundare till det Bergenbaserade rederiet Jacob Christensen 1876 . Det växte snabbt och hade vid hans död 1887 tre segelskutor och nio ångfartyg. Hennes yngre bror Jacob tog över verksamheten efter faderns bortgång.

Augusta Christensen var med på flera av faderns resor, och menade att det utvecklade henne andligen och gav henne blick och skönhetssinne. De tekniska färdigheterna lärde hon sig i hemmet i Norge. miniatyr|stående|Augusta och hennes far (c:a 1885). Omkring 1894 flyttade hon från Bergen till Kristiania, nuvarande Oslo.Det er oppført en frk. Augusta Christensen i Kristiania Adressebog for årgangene 1894–1897. Där drev hon en egen vävstuga och gick som elev vid Kristiane Frisaks färg- och vävskole. I sin vävstuga hade hon bland annat de blivande bildvävarna Ulrikke Greve och Ragna Breivik som elever och assistenter.

År 1895 kontaktade hon konstnären Gerhard Munthe och bad att får överföra hans målning "Mörkrädd" till väv, och visade ett arbetsprov. Han anklagade henne först för att olovligen ha använt hans bilder, men snart började de samarbeta. Gerhard Munthe engagerade sig även i slutresultatet av överföringarna till bildväv.Kokkin (2018), s. 66

Christensen tog anställning som ledare för Nordenfjeldske Kunstindustrimuseums vävskola i Trondheim 1898, och uppskattades där, men kunde bara stanna drygt ett år på grund av sjukdom. Hon flyttade tillbaks till Bergen där hon bland annat bodde hos sin mor som blivit änka i 1887. Hon tog emot några få elever, och hon vävde fortfarande en del själv.Opplysninger fra flere aviser fra samtiden, digitalisert og tilgjengelige på nettstedet nb.no

Augusta Christensen förblev ogift hela livet. Hon dog på Haukeland Sjukhus 25 april 1923 efter längre tids sjukdom, bara dagar innan hon skulle ha fyllt 71 år. Hon är begravd på Møllendal gravplats i Bergen.

Exempel på hennes bildvävar Några exempel med Munthe som förlaga:

Den forskapte kongssønn (1897–1898). Mått okänt. Utställd i Stockholm 1899 och på Världsutställningen i Paris 1900.Opstad (1983), s. 46 Nordlysdøtre (även kallad Beilere eller Friere (1899). Mått:  x  mm. Assistent: Gurine Bakken. Världsutställningen i Paris 1900. Mørkredd (1899). Mått: Omkring  x  mm. Assistent: Gurine Bakken. Världsutställningen i Paris 1900.Opstad (1983), s. 47 Den kloke fugl (1899). Mål: ca.  x  mm. Assistent: Gurine Bakken. Världsutställningen i Paris 1900 Blodtårnet (1902). Mål: ca.  x 960 mm. Utställd i Stockholm 1902, Aberdeen 1903, St. Louis 1904 och Dortrecht 1912

Priser och utmärkelser På Stockholmsutställningen 1897 mottog hon en silver- och en guldmedalj för sina bildvävar.Mæhle (1970), s. 119

På Världsutställningen i Paris 1900 blev Nordenfjeldske Kunstindustrimuseums vevskole tilldelat en guldmedalj den samling av mattor de ställde ut.Opstad (1983), s. 37 Fyra av de stora mattorna var vävda av Augusta Christensen, delvis med assistans av Gurine Bakken.Opstad (1983), s. 46–47

Under hennes livstid arrangerades två nationella utställningar i Bergen, år 1898 och år 1910. Dessa Bergens utställningar var nationella uppvisningar i jordbruk och fiske, industriproduktion, hushållning och konsthantverk. Hon visade bildevävar på båda utställningarna och fick guldmedalj på båda. År 1898 presenterades hennes vävar som "konstnärlig bildväv". År 1910 var hon den enda som fick guldmedalj i kategorin hushållning. Hon fick medaljen för två bildvävar efter Gerhard Munthes mönster: Norrskensdöttrar och Mørkræd. Juryns bedömning var att detta var "utmärtka bildvävar".

År 2021 hyllades Christensen av bildkonstnären Anne-Karin Furunes med både omnämnande och ett stort porträtt i Furunes' utställning Plissé i Stiftsgården i Trondheim. Porträttet, "Augusta Christensen", är utförd i Furunes' speciella perforeringsteknik och mäter 3 #300 x 3 300 mm. Verket köptes av Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum som också producerade utställningen.

Referenser

Litteraturlista Kokkin, Jan (2018). Gerhard Munthe : en norsk designpioner. arnoldsche ART PUBLISHERS. . Mæhle, Ole (1970). Jens Thiis : en kunstens forkjemper. Gyldendal. Opstad, Jan-Lauritz (1983). Nordenfjeldske Kunstindustrimuseums Vævskole og Atelier for Kunstvævning. Trondheim: Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum. . Thiis, Jens (1904). Gerhard Munthe. Trondhjem. Thue, Anniken (1994). "En kamp om det nasjonale". Tradisjon og fornyelse : Norge rundt århundreskiftet : Nasjonalgalleriet, 22. oktober 1994–15. januar 1995. Nasjonalgalleriet. s. 294–306. .

Noter

Externa länkar

Kategori:Norska textilkonstnärer Kategori:Avlidna 1923 Kategori:Födda 1852 Kategori:Kvinnor