Inger Tilly Rosengren, född Hofmann 14 juli 1934 i Århus i Danmark, är en svensk språkforskare och professor emerita i tyska.

Biografi Inger Rosengren flyttade 1947 tillsammans med sina föräldrar till Malmö och sedan vidare till Lund, där hon bodde under större delen av sin forskarkarriär. Efter studier i teoretisk filosofi och moderna språk blev hon filosofie magister 1957 och filosofie licentiat 1961. Hon disputerade 1966 för filosofie doktorsgrad på avhandlingen Eine quantitative Distributionsanalyse einiger mittelhochdeutscher Adjektive med Sture Allén och Tilo von Sparr som opponenter; hon blev docent samma år. 1971 utnämndes hon till professor i tyska vid Tyska institutionen på Lunds universitet, vars prefekt hon också var under flera årtionden. Hon gifte sig 1956Vem är det 1997 https://runeberg.org/vemardet/1997/0953.html med sociologen och litteraturvetaren Karl Erik Rosengren, som var professor i massmedia och kommunikation och avled 2013. Makarna fick tre söner.Sydsvenskan 21 juli 2013, nekrolog på familjesidan Inger Rosengren är sedan 2001 bosatt i Stockholm.

Forskning Rosengrens forskning var inledningsvis fokuserad på kvantitativa aspekter av språkhistorien, till exempel vissa adjektiv i medeltida riddardiktning. Hon intresserade sig även för nutidstyskan, vilket ledde till utgivningen av en frekvensordbok över tyskt tidningsspråk som var inspirerad av Alléns Nusvensk frekvensordbok. Nutidstyskan behandlades också i slutet av 70-talet i projektet Fackspråklig kommunikation, som kartlade kommunikationen mellan tyska och svenska tekniker och ekonomer och de problem som kunde uppstå där.

Gradvis kom Rosengrens forskning att från 1980-talets början centreras kring grammatik och särskilt relationen mellan semantik, syntax och pragmatik. Där var hon starkt inspirerad av Noam Chomskys teorier om generativ grammatik och ett tidigt exempel är hennes bidrag till ett arbete 1978 om valens, kasus och grammatiska relationer. Arbetet skedde i samarbete med dels svenska forskare som Margareta Brandt, Ingemar Persson, Lars Åhlander, Christer Platzack och Sven-Gunnar Andersson, dels internationellt verksamma forskare som Marga Reis, Hubert Haider, Wolfgang Motsch, Ilse Zimmermann, Norbert Fries och Manfred Bierwisch. Mycket av det internationella samarbetet skedde inom programmet Sprache und Pragmatik, som inleddes med ett större symposium 1980 och resulterade i många publikationer. Samtidigt publicerade Rosengren egen forskning utanför programmet i olika internationella tidskrifter.

Därutöver har Rosengren suttit i Riksbankens jubileumsfonds kommitté för humaniora. Tillsammans med Lars-Gunnar Andersson var hon initiativtagare till jubileumsfondens forskarskola i moderna språk, som under perioden 1995–2005 utbildade ett trettiotal doktorander.

Rosengrens forskning fortsatte även efter hennes emeritering. Den senaste publikationen är en artikel om imperativ skriven tillsammans med Christer Platzack och utgiven 2017.

Undervisning Utöver forskning har Rosengren undervisat på Lunds universitet och handlett flera doktorander. Hon har verkat för att stärka svensk språkundervisning samt givit ut läromedel, till exempel Tysk syntax för universitetsnivå som har kommit ut i flera utgåvor.

Bibliografi (i urval)

Rosengren, Inger (1962). Sprache und Verwandtschaft einiger althochdeutschen und altsächsischen Evangelienglossen. Scripta Minora 1962-1963:4. Rosengren, Inger (1966). Eine quantitative Distributionsanalyse einiger mittelhochdeutscher Adjektive. Lunder Germanische Forschungen, No 3 (Lunds universitet och Köpenhamns universitet). Rosengren, Inger (1969). Wort und Wortform. Studia Linguistica 23 (2): sid. 103–113. doi:10.1111/j.1467-9582.1969.tb00870.x. ISSN 0039-3193 Green, D. H.; Rosengren, Inger (1971). Inhalt und Struktur. Milti und seine Sinnverwandten im Althochdeutschen. The Modern Language Review 66 (2): sid. 431. doi:10.2307/3722931. Rosengren, Inger (1977).Ein Frequenzwörterbuch der deutschen Zeitungssprache: Die Welt, Süddeutsche Zeitung.  LiberLäromedel/Gleerup. . Rosengren, Inger (1978). Werner Abraham (red). Die Beziehungen zwischen semantischen Kasusrelationen und syntaktischen Satzgliedfunktionen: Der freie Dativ. John Benjamins Publishing Company. sid. 377. doi:10.1075/slcs.1.24ros. . Traugott, Elizabeth Closs; Rosengren, Inger (1982). Sprache und Pragmatik: Lunder Symposium 1980. Language 58 (3): sid. 741. doi:10.2307/413891. Brandt, Margareta; Rosengren, Inger (1983). Das deutsche Finalsatzgefüge in kontrastiver Sicht. Studia Linguistica 37 (2): sid. 146–160. doi:10.1111/j.1467-9582.1983.tb00319.x. ISSN 0039-3193. Rosengren, Inger (1987). Hierarchisierung und Sequenzierung von Illokutionen: zwei interdependente Strukturierungsprinzipien bei der Textproduktion. STUF - Language Typology and Universals 40 (1-6): sid. 28–44. doi:10.1524/stuf.1987.40.14.28. ISSN 2196-7148. Brandt, Margareta; Rosengren, Inger; Zimmermann, Ilse (1990). Satzmodus, Modalität und Performativität. STUF - Language Typology and Universals 43 (1-4): sid. 120–149. doi:10.1524/stuf.1990.43.14.120. ISSN 2196-7148. Rosengren, Inger (1990). Satzmodus als Sprechereinstellung?. STUF - Language Typology and Universals 43 (1-4). doi:10.1524/stuf.1990.43.14.111. ISSN 2196-7148. Brandt, Margareta; Falkenberg, Gabriel; Fries, Norbert; Liedtke, Frank; Meibauer, Jörg; Öhlschläger, Günther (1990). Die performativen Äußerungen – eine empirische Studie. STUF - Language Typology and Universals 43 (1-4). doi:10.1524/stuf.1990.43.14.355. ISSN 2196-7148. Rosengren, Inger (1990). Språk och pragmatik. Forskning i ett föränderligt samhälle. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond 1965-1990. Härnkvist, Kjell; Svensson, Nils-Eric (utg). Gidlunds, 1980. Rosengren, Inger (1992). Inger Rosengren (red). Zur Grammatik und Pragmatik der Exklamation. DE GRUYTER. sid. 263–306. doi:10.1515/9783111353210.263. . Reis, Marga; Rosengren, Inger (1992). What do Wh-imperatives tell us about Wh-movement? Natural Language and Linguistic Theory 10 (1): sid. 79–118. doi:10.1007/BF00135359. ISSN 0167-806X. Rosengren, Inger (1992). Satz und Illokution. De Gruyter. . Krifka, Manfred; Reis, Marga; Rosengren, Inger (1993). Fragesätze und Fragen. Language 69 (4): sid. 873. doi:10.2307/416930. Rosengren, Inger (1994). Brigitta Haftka. red. Scrambling — was ist das?. Verlag für Sozialwissenschaften. sid. 175–196. doi:10.1007/978-3-322-90875-9_11. . Platzack, Christer; Rosengren, Inger (1997). On the subject of imperatives: A minimalist account of the imperative clause. Journal of Comparative Germanic Linguistics 1 (3): sid. 177–224. doi:10.1023/A:1009747522177. Rosengren, Inger (1997). The thetic/categorical distinction revisited once more. ling 35 (3): sid. 439–480. doi:10.1515/ling.1997.35.3.439. ISSN 0024-3949. Haider, Hubert; Rosengren, Inger (1998). Scrambling. Rosengren, Inger (2002). EPP: A Syntactic Device in the Service of Semantics. Studia Linguistica 56 (2): sid. 145–190. doi:10.1111/1467-9582.00091. ISSN 0039-3193. Andersson, Sven-Gunnar; Brandt, Margareta; Persson, Ingemar; Rosengren, Inger; (2002). Tysk syntax för universitetsnivå. Studentlitteratur. 2002. . Haider, Hubert; Rosengren, Inger (2003). Scrambling: Nontriggered Chain Formation in OV Languages. Journal of Germanic Linguistics 15 (03). doi:10.1017/S1470542703000291. ISSN 1470-5427 Rosengren, Inger; Platzack, Christer (2017). What makes the imperative clause type autonomous? A comparative study in a modular perspective. Working Papers in Scandinavian Syntax(98):1-82.

Källor

Externa länkar

Kategori:Levande personer Kategori:Kvinnor Kategori:Svenska författare Kategori:Födda 1934 Kategori:Svenska professorer i tyska