Global Sumud Flottilla (arabiska: أسطول الصمود العالمي, romaniserad: Usṭūl aṣ-Ṣumūd al-ʿĀlamī), ibland kallad Global Freedom Flottilla (أسطول الحرية العالمي, Usṭūl al-Ḥurriyya al-ʿĀlamī), var ett internationellt civilsamhälleligt initiativ som lanserades i mitten av 2025 med det självpåtagna uppdraget att försöka bryta den israeliska blockaden av Gazaremsan. Initiativet gavs namnet ṣumūd vilket är arabiska för "ståndaktighet" eller "motståndskraft".

Bakgrund Israel och Palestina har legat i konflikt med varandra ända sedan staten Israel grundades 1948 och konflikten mellan judar och palestinier i området var också betydande under 1900-talets första hälft. Förutom den dagliga konflikten så var det också flera krig mellan parterna under decennierna efter självständighetsförklaringen. Närmare bestämt 1948, 1956, 1967 och 1973.

Hamas, en antisemitisk och av flera länder terrorstämplad organisation, bildades 1987 i samband med första palestinska intifadan. 2007 vann de ett politiskt val i Gaza (med 44 procent av rösterna) och tog därpå över styret i området. I samband med det införde Israel en sjöblockad, syftande till att tillträde till Gaza sjövägen inte skulle vara möjligt.

2010 attackerades den första Gaza Freedom Flotiljen, bestående av sex fartyg, av israeliska styrkor. Detta resulterade i att 10 deltagare dödades och dussintals skadades av israeliska kommandosoldater, vilket orsakade betydande internationell upprördhet. Sedan dess har försöken 2011, 2015, 2016, 2018 och 2025 alla avlyssnats, plundrats och/eller attackerats av israelisk militär.

Den 7 oktober 2023 genomförde Hamas, i samarbete med andra grupper, en storskalig terrorattack mot Israel. Strax därpå invaderade Israel Gaza. Kriget i Gaza har i oktober 2025 resulterat i att tiotusentals människor mist livet. En lång rad protester och demonstrationer, runt om i världen, har sedan dess ägt rum mot bakgrund av detta. Global Sumud Flotilla är att betrakta som en del av den globala proteströrelsen.

Formering och uppstart

Formering

GSF uppstod i juli 2025 genom konsolideringen av flera aktivist- och humanitära rörelser – nämligen Freedom Flotilla Coalition, Global Movement to Gaza, Maghreb Sumud Flotilla och Sumud Nusantara – till en samordnad maritim insats.

Uppstart

Konvojerna som avgick från Genua och Barcelona startade den 30 respektive 31 augusti. Genua-fartygen, fyra till antalet, hyllades i samband med sin avfärd av en folkmassa på 40 000 personer. En vecka senare, den 7 september, avgick konvojer även från Tunis och Catania

Deltagare

Deltagarna, aktivister, läkare och även en del folkvalda politiker med flera, kom enligt arrangörerna från 44 länder. Däribland Greta Thunberg, Rima Hassan, Thiago Ávila, Ada Colau, Emma Fourreau, Adèle Haenel, Zwelivelile Mandela, Tadhg Hickey, Cele Fierro, Sofia Aparício och Zainal Rashid Ahmad. Dessutom var det också flera deltagare som deltagit på ett eller flera av de tidigare försöken med samma uppsåt.

Kort om några av dessa

Greta Thunberg, en världskänd svensk aktivist och opinionsbildare som inledningsvis blev känd för sin skolstrejk för klimatet som hon inledde hösten 2018 utanför Sveriges Riksdag. En strejk som hon till att börja med gjorde helt själv men där det efter hand började dyka upp fler som medverkade. Och något som därefter, steg för steg, utvecklats till en global och ungdomspräglad miljö- och klimatrörelse.

Rima Hassan, fransk jurist och politiker av palestinskt ursprung. Hon är EU-parlamentariker för La France Insoumise (LFI).

Zwelivelile Mandela, sydafrikansk politiker, parlamentsledamot och sonson till Nelson Mandela.

Adèle Haenel, en prisbelönad fransk skådespelerska.

Styrgruppen

Styrgruppen bestod av Ávila, Acar, Kleoniki Alexopoulou, Melanie Schweizer, Karen Moynihan, Maria Elena Delia, Saif Abukeshek, Nadir Al-Nuri, Marouan Ben Guettaia, Wael Nawar, Hayfa Mansouri och Torkia Chaibi. Greta Thunberg var också med i styrgruppen men hoppade av i mitten av september.

De första veckorna

Spanska konvojen

Den spanska konvojen, med bland annat Greta Thunberg ombord, var tvungen att tillfälligt återvända till sin hamn efter sin ursprungliga avgång på grund av dåliga väderförhållanden, inklusive vindar på runt 56 km/h. Kort senare, på kvällen den 1 september, gav de sig åter iväg.

Italienska konvojen

Den 1 september 2025 var den italienska konvojen från Genua som hade avgått den 30 augusti på väg smidigt mot sin omedelbara destination, Catania, där den skulle möta upp båtarna som skulle avgå därifrån.

Tunisiska konvojen

Den 3 september 2025 började de första tunisiska fartygen från de södra hamnarna på Djerba och Zarzis att omlokalisera sig till hamnen i Tunis för att där ansluta till resten av den tunisiska konvojen och påbörja färden mot Gaza tillsammans.

Libyska konvojen

Ett antal fartyg från Libyen, däribland Omar Al-Mukhtar-skeppet (uppkallat efter den libyske antikoloniala hjälten och revolutionären Omar al-Mukhtar), förklarade också att de skulle ansluta sig till resten av den globala flottan. I den libyska konvojen, som utgick från Tripoli, fanns förutom libyska medborgare även amerikaner, kanadensare och britter.

Konvojerna möter upp varandra

Sammanstrålning i Sicilien

Den 17 september närmade sig de 24 fartygen från de kombinerade spanska och tunisiska konvojerna Siciliens södra spets, där ytterligare 17 båtar från den italienska flottan väntade vid Portopalo di Capo Passero. När flottan var stationerad i Portopalo hjälpte lokala sjömän och medborgare flottan med dess underhåll. På morgonen den 19 september avgick konvojen mot Grekland.

Ankomst till Grekland

Den 23 september nådde de första båtarna från den grekiska konvojen Kretas stränder.

Slutfasen

Sista dagarna i september Från och med den 27 september rapporterades det att de spanska, italienska, grekiska och turkiska regeringarna övervakade flottiljen parallellt.

Den 29 september fick ett av fartygen, som befann sig i internationellt vatten mellan Kreta, Cypern och Egypten, problem och började ta in vatten. Det hela löstes genom att besättningen, bland annat efter hjälp från Turkiet, fick plats på andra fartyg i konvojen.

Den 30 september uppgavs att den italienska flottan skulle sluta eskortera konvojen senare samma dag när den hade nått ett avstånd av 150 sjömil (280 km) från Gaza. Detta samtidigt som den turkiska sjömakten och Turkiets försvarsministerium bekräftade att de skulle fortsätta att säkra flottiljens säkerhet "om det behövdes".

Israel bordar fartygen

Tidigt på morgonen den 1 oktober befann sig ett israeliskt krigsfartyg och även olika oidentifierade drönare runt konvojen.

Reaktioner

Reaktioner under resan

Israeliska reaktioner Israels minister för nationell säkerhet, Itamar Ben-Gvir, presenterade i månadsskiftet september/oktober en plan för hur han menade att konvojen borde stoppas innan den nått fram till Gaza. Enligt ministern var aktionen ett hot mot Israels suveränitet och ett stöd för Hamas. Han föreslog också att deltagarna borde skickas till Ketziot- och Damon-fängelserna och där behandlas som terrorister.

Reaktioner från regeringar och ministrar

Den 16 september kom ett gemensamt uttalande från utrikesministrarna i 16 av de länder som hade medborgare i konvojen. I uttalandet uttrycktes allvarlig oro för säkerheten. Dessutom framhölls även att alla brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter som riktas mot deltagarna i konvojen, inklusive attacker mot fartygen i internationellt vatten eller olagligt kvarhållande, kommer att leda till juridiska konsekvenser och ansvarsutkrävande.

Reaktioner på bordningen, förvaringen i fängelse samt behandlingen där

I samband med att Israels militär bordat fartygen uppstod spontana protester i ett flertal länder och städer. Däribland runt om i Italien, Paris, Barcelona, Berlin, Tunis, Istanbul, Bryssel, London, Aten, Buenos Aires, Bogota, Dhaka, Dublin, Geneve, Caracas och Rio de Janeiro.

Externa länkar

Global Sumud Flotilla tracker by Forensic Architecture

Källor

Kategori:2025 i Palestina Kategori:2025 i Israel Kategori:2025 i Tunisien Kategori:Händelser i Medelhavet under 2020-talet