Casper Eichman, född cirka 1590, död troligen 26 januari 1668, var en handelsman och kommunal ämbetsman verksam i Finland under 1600-talet. Han var uppvuxen i Lübeck och hörde till de många tyska borgare som under seklets början flyttade till Finland. Eichman verkade som handelsman och rådman i Åbo under flera decennier, men ekonomiska motgångar tvingade honom att lämna staden. Som borgmästare i Nystad visade han administrativ förmåga och initiativrikedom och blev stadens dominerande gestalt. Han deltog vid flera riksdagar och var en av de mer aktiva representanterna för det finländska borgerskapet under perioden.
Biografi
Ankomst till Finland Casper Eichman var son till handelsmannen Jochim Eichman i Lübeck. Enligt egen uppgift anlände han som handelsman till Åbo år 1615. Han utsågs 1632 till rådman i staden och innehade detta uppdrag i närmare tjugo år. Under denna tid kombinerade han sitt ämbete med omfattande affärsverksamhet.
Handelsverksamhet Eichman tillhörde det ledande borgerskapet i Åbo som under 1620- och 1630-talen dominerade utrikeshandeln. Hans affärer omfattade både detalj- och partihandel, vilket var typiskt för tiden. Han handlade främst med spannmål och upprätthöll långvariga handelsförbindelser med sin födelsestad Lübeck, kontakter som fortsatte i årtionden om än med tilltagande problem. Spannmål utgjorde en betydande del av den export som utskeppades från stapelstaden Åbo.
Under 1630-talet och början av 1640-talet ägde Eichman ett eget fartyg som trafikerade stora delar av Östersjön. Det är belagt att fartyget bland annat seglade till Lübeck och Norrbotten.
Ekonomiska svårigheter och konflikter i Åbo Redan vid mitten av 1630-talet började Eichmans ekonomiska problem bli uppenbara. Han stämdes vid upprepade tillfällen för fördröjd skuldbetalning och för avtalsbrott. Typiskt för honom var att erbjuda ersättning i form av andra varor än de överenskomna, men sällan i kontanter.
År 1643 försökte Eichman, tillsammans med två andra rådmän, bli befriad från sitt ämbete med hänvisning till sin näringsverksamhet. Landshövdingen avslog dock begäran. Året därpå anklagades han offentligt av rådmannen och handelsmannen Gottfried Rosskamp för ekonomisk opålitlighet. Rätten tog dock inte formell ställning i saken, vilket tyder på att Eichmans svaga ekonomi redan var allmänt känd.
Borgmästare i Nystad Eichmans flytt från Åbo till Nystad i slutet av 1640-talet har tolkats som ett försök att undkomma en ohållbar situation. År 1649 utnämndes han, på rekommendation av generalguvernör Per Brahe, till borgmästare i Nystad av greve Gustaf Gustafsson af Wasaborg. Nystad var då centralort för det nyinrättade Vasaborgs grevskap.
Som borgmästare genomförde Eichman omfattande administrativa reformer, inspirerade av sina erfarenheter från Åbo. Nya kommunala tjänster inrättades och rådet omorganiserades. Rådstugurättens arbetsbörda ökade betydligt, och flera ämbetsmän – däribland släktingar till Eichman – rekryterades från Åbo och stod under hans beskydd.
Under början av 1650-talet tjänstgjorde han även under en kortare period som tillförordnad hopman i grevskapet, och framträdde sammantaget som stadens ledande gestalt. Han uppträdde gärna i rollen som stadens "fader" och "förman", i enlighet med dåtidens patriarkaliska samhällssystem.
Riksdagsuppdrag Casper Eichman deltog flitigt i riksdagar och andra representationsmöten. Sammanlagt representerade han Åbo och Nystad vid fyra riksdagar samt vid två utskotts- eller landskapsmöten.
Vid utskottsriksdagen 1635, då han som ung rådman representerade Åbo, försökte han undvika uppdraget, vilket speglar borgerskapets syn på riksdagsmannaskapet som en betungande skyldighet.
År 1655 uppstod en konflikt mellan Nystad och Vasaborgs grevskap rörande donationsjord. Eichman befann sig i en svår sits: han var samtidigt borgmästare med grevlig fullmakt, tullarrendator och stadsbornas representant – tre roller med motstridiga intressen. Trots att han försökte undvika att företräda staden i frågan tvingades han resa till riksdagen. Konflikten ledde till ett definitivt brott mellan honom och grevskapet, vilket ytterligare försvagade hans ekonomiska ställning.
Vid riksdagen 1659 var situationen en annan: som ekonomiskt pressad borgmästare i Nystad skyndade Eichman sig till Göteborg för att delta, trots att presidenten i Åbo hovrätt uttryckligen förbjudit honom att ta uppdraget. Han hoppades kunna tillförsäkra sig personliga förmåner såsom skattebefrielse eller förläning efter de utdragna krigen.
Senare år och avsked Mellan 1653 och 1657 arrenderade Eichman stadstullen och accisen i Nystad. Arrendet visade sig vara ekonomiskt ofördelaktigt på grund av överoptimistiska intäktsberäkningar, ökade kostnader och konkurrerande privilegieanspråk från grevskapets innehavare. Som tullarrendator tillhörde han dessutom en yrkesgrupp som generellt åtnjöt låg popularitet.
Dessa ekonomiska påfrestningar bidrog till att hans ställning försvagades. Eichman avskedades från borgmästarämbetet första gången 1663, men återinsattes kort därefter genom beslut av Karl XI:s förmyndarregering. Han kvarstod sannolikt i tjänst fram till omkring 1667, då han slutgiltigt avskedades. På grund av att stadens arkiv förstörts är utvecklingen under 1660-talet ofullständigt känd.
Familj Casper Eichman var gift med Elisabeth, dotter till kyrkoherden i Tavastkyro Henrik Jacobi Finno, son till reformatorn Jacob Finno. Paret hade närmare tio barn, varav flera nådde framträdande positioner inom ståndssamhället.
Referenser
Kategori:män Kategori:födelseår saknas Kategori:Avlidna 1668 Kategori:Nystads borgmästare Kategori:Borgarståndets riksdagsledamöter