Gabriel Wallenius, född 22 november 1725 (sannolikt i Vesilax), död 15 november 1808 i Kides, var en finländsk kronofogde och assessor. Wallenius var känd som "kungen av Karelen" för sin kolonisering av norra Karelen, sitt arbete med att effektivisera jordbruket samt för anläggandet av landsvägar.
Biografi Wallenius föräldrar var kaplanen i Tottijärvi Josef Caroli Wallenius och Gertrud Katarina Kirckhoff (Kirckhauff), dotter till en baltisk löjtnant. Wallenius studerade juridik i Åbo 1745 och i Greifswald 1746. Han auskulterade i Åbo hovrätt 1747 och arbetade därefter som extra ordinarie kanslist och t.f. borgmästare i Nystad, varefter han 1753 blev t.f. domhavande i Karelens domsaga.
Efter stora ofreden gick de högsta ämbetena i det svenska Karelen fortfarande i arv i gamla släkter. Kronofogden Gustaf Adolf Andersin hade hoppats att bli efterträdd av sin son Erik, men Wallenius fick positionen i stället eftersom han var mer kompetent och inte hade knutit några misstänkta kontakter till Ryssland. Wallenius lät bilda en herrgård av tre kronohemman i Libelits och gifte sig 1764 med den nittonåriga Kristina Sofia Possenia, dotter till Libelits kyrkoherde Peter Possenius.
Wallenius gjorde sig känd som en kolonisatör, mellan 1760 och 1769 grundades sammanlagt 73 nya hemman under hans ledning. Förutom det blev han också känd för det arbete han utförde för trakterna i norra Karelen. En av de första sakerna Wallenius gjorde som kronofogde var att åtgärda beskattningen. Wallenius skapade ett nytt system som ledde till att jordbruket fick ny utveckling, vilket med tiden också ökade skatteintäkterna. Därutöver skapade Wallenius nya vägar. Tidigare bestod förbindelserna i norra Karelen huvudsakligen av vattenleder, men Wallenius förstärkte och rätade ut gamla vägar och lät bygga nya från bland annat Kovero till Ilomants och från Lieksa till Nurmes. Wallenius skapade också ett postkontor i Libelits 1766 då han ansåg att den tidigare nyhetsförmedlingen inte var tillräckligt effektiv.
Wallenius ägde ett flertal områden runt omkring Libelits. Han ägde bland annat två herrgårdar i Jouhkola och löste in kvarnar i Rauantaipale i Kaavi, Niva i Hammaslahti och i Vaskonkoski i Libelits. Wallenius lämnade sitt ämbete 1800 och dog i november 1808 hos sin svärson, kyrkoherden Herman Wegelius, i Kides.
Bland Wallenius barn var ämbetsmannen Erik Wallensköld (1779–1846), kronofogden Josef Wallenius (1778–1800), assessoren Gabriel Wallenius (1792–1819) och kyrkoherden i Tohmajärvi Petter Wallenius (1793–1838).
Referenser "Wallenius, Gabriel". Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska literatursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4073-1416928956679 Noter
Kategori:Svenska ämbetsmän under 1700-talet Kategori:Födda 1725 Kategori:Avlidna 1808 Kategori:Män