miniatyr|Sveriges landslag firar VM-trofén på scen i Kungsträdgården efter att ha vunnit 2013 års turnering i Sverige. miniatyr|Ryska landslaget med president Dmitrij Medvedev som håller i VM-pokalen efter vinsten 2008 i Kanada. Världsmästerskapet i ishockey (, ) är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som spelas årligen och ursprungligen brukade spelas i januari–februari men brukar avgöras i april–maj, deltar 16 lag. Tävlingen har endast vunnits av nationer från Nordamerika och Europa, om Sovjetunionen ses som europeiskt i sammanhanget. I 2004 års världsmästerskap kom 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998–2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.
Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924–1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag – se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.
Kanada deltog inte i turneringen åren 1970–1976 på grund av förbundsmotsättningar.
Bakgrund Internationella Ishockeyförbundet (IIHF), ishockeyns styrande organ, grundades den 15 maj 1908 i Paris under namnet Ligue Internationale de Hockey Sur Glace (LIHG). Organiserad ishockey var 1908 ännu relativt ny som idrott. Den första organiserade ishockeymatchen spelades den 3 mars 1875 i Montreals Victoria Skating Rink mellan två lag från McGill University, Montréal, Québec i Kanada. År 1887 bildade fyra klubbar från Montreal Amateur Hockey förbundet Association of Canada (AHAC) och utvecklade ett strukturerade regelprogram. Lord Stanley donerade Stanley Cup 1892, och troféns förvaltare bestämde sig för att tilldela pokalen till det bästa laget i AHAC, eller till ett lag som vann över innehavaren av trofén i en godkänd utmaningsmatch. Eastern Canada Amateur Hockey Association (ECAHA) grundades 1905 och ligan blandade professionella och amatörspelare i lagen. När ECAHA upplöstes 1909 blev en av konsekvenserna bildandet av National Hockey Association (NHA).
Europamästerskapet i ishockey, som hölls första gången i januari 1910 i Les Avants, Schweiz, var föregångaren till VM. Det var den första officiella landslagsturneringen och i den deltog fyra nationer, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Schweiz. Europeiska mästerskapen blev en årlig återkommande händelse, förutom en paus under första världskriget. I Nordamerika fortsatte dock professionell ishockey att växa och National Hockey League (NHL) bildades 1917.
Spelplatser och medaljörer Årtal Guld Silver Brons Anmärkningar 1920 Antwerpen (OS¹) 1924 Chamonix (OS) Kanada gjorde 85-0 i sina tre gruppspelsmatcher. 1928 Sankt Moritz (OS) Kanada hade förtur till slutgruppspelet och gjorde där 38-0 i sina tre matcher. Sveriges första medalj. 1930 Chamonix Wien Berlin Första gången VM arrangerades av mer än ett land. Kanada hade friplats till finalen. 1931 Krynica Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch efter 0-0 mot Sverige. 1932 Lake Placid (OS) Endast fyra lag deltog, förutom medaljörerna deltog Polen som fjärde lag. 1933 Prag Första gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM. 1934 Milano 1935 Davos 1936 20px Tyskland Garmisch-Partenkirchen (OS) Första gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM. 1937 London 1938 Prag Första gången Sverige spelade med Tre Kronor som symbol på tröjorna, gula kronor på blå tröja. 1939 Zürich, Basel 1940–1946 Turneringarna inställda p.g.a. andra världskriget och dess följder. 1947 Prag Första gången mästerskapet avgjordes i ren serieform där alla mötte alla. Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte. 1948 Sankt Moritz (OS) På grund av en dispyt anlände två lag från USA till turneringen vilket till slut ledde till att USA blev fyra i VM men diskvalificerades i OS. 1949 Stockholm Första gången som ishockey-VM spelades i Sverige. Största segern i A-VM efter Kanadas seger mot Danmark med 47-0. 1950 London 1951 Paris 1952 Oslo (OS) 1953 Zürich, Basel Sveriges första guld. Endast fyra lag deltog i turneringen. Kanada och USA var inte välkomna till Schweiz efter en skandalmatch i Basel 1952. 1954 Stockholm Sovjetunionens första guld. (Det var även Sovjetunionens första deltagande.) 1955 Krefeld, Dortmund, Köln 1956 Cortina d'Ampezzo (OS) 1957 Moskva Kanada och USA med flera bojkottade mästerskapen. 1958 Oslo 1959 Prag, Bratislava 1960 Squaw Valley (OS) USA:s andra guld. 1961 Genève, Lausanne 1962 Colorado Springs, Denver Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte. 1963 Stockholm 1964 Innsbruck (OS) 1965 Tammerfors 1966 Ljubljana 1967 Wien 1968 Grenoble (OS) 1969 Stockholm 1970 Stockholm Sverige blev först att arrangera VM två år i rad. Kanada deltog inte. 1971 Bern, Genève Kanada deltog inte. 1972 Prag Kanada deltog inte. 1973 Moskva Kanada deltog inte. 1974 Helsingfors Kanada deltog inte. 1975 München, Düsseldorf Kanada deltog inte. 1976 Katowice Kanada deltog inte. 1977 Wien 1978 Prag Kanadas första medalj sedan 1968. Bojkotten av VM 1970-1976 bidrog till att det dröjde extra länge, innan Kanada tog en ny VM-medalj. 1979 Moskva 1981 Stockholm, Göteborg 1982 Helsingfors 1983 Dortmund, Düsseldorf, München 1985 Prag 1986 Moskva 1987 Wien Sveriges första guld sedan 1962. 1989 Stockholm, Södertälje 1990 Bern, Fribourg Sovjetunionens sista guld. 1991 Helsingfors, Åbo, Tammerfors Sovjetunionens sista medalj. 1992 Prag, Bratislava Tjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj. 1993 München, Dortmund Rysslands och Tjeckiens första medalj. 1994 Bolzano, Milano, Canazei Kanadas första guld sedan 1961. 1995 Stockholm, Gävle Finlands första guld. 1996 Wien Tjeckiens första guld och USA:s första medalj sedan 1962. 1997 Åbo, Tammerfors, Helsingfors 1998 Zürich, Basel 1999 Oslo, Hamar, Lillehammer 2000 St Petersburg Slovakiens första medalj. 2001 Nürnberg, Köln, Hannover 2002 Göteborg, Karlstad, Jönköping Slovakiens första guld. 2003 Åbo, Tammerfors, Helsingfors 2004 Prag, Ostrava 2005 Innsbruck, Wien 2006 Riga Sverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar). 2007 Moskva 2008 Québec, Halifax Första gången herrarnas separata VM spelades i Kanada. 2009 Zürich, Bern 2010 Köln, Mannheim 2011 Bratislava, Košice 2012 Helsingfors, Stockholm Andra gången (första gången var 1930) som ett VM arrangerades av mer än ett land. 2013 Stockholm, Helsingfors Schweiz andra silvermedalj (och första sedan 1935); man vann under turneringen matcher mot fyra av de fem högst placerade lagen i VM:s medaljliga."All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. Se även IIHF:s världsranking. Schweiz första medalj sedan 1953. Sveriges första guld på hemmaplan någonsin. Första guldet till en värdnation sedan 1986. 2014 Minsk 2015 Prag, Ostrava Kanadas första guld sedan 2007 och medalj sedan 2009. 2016 Moskva, Sankt Petersburg Första gången sedan 2009 som ett lag försvarat ett VM-guld. 2017 Köln, Paris Första gången sedan 1968 som Frankrike arrangerade VM. 2018 Köpenhamn, Herning Första gången elitdivisionen spelades i Danmark. Sverige vann i och med segern mot Schweiz sitt andra raka VM-guld, något som inte skett sedan 1992. (VM-guld efter gruppslutspel 1991 och i final mot Finland 1992). 2019 Bratislava, Košice 18 VM-debutanter i Finlands lag. 2020 Elitdivisionen var tänkt att spelas i Schweiz men ställdes in på grund av utbrott av Covid-19. 2021 Riga 2022 Helsingfors, Tammerfors Ryssland och Belarus avstängda från VM på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Finland vann både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar). 2023 Tammerfors, Riga Tysklands första medalj sedan 1953. Lettland tog sin första VM-medalj någonsin. 2024 Prag, Ostrava Tjeckiens första guld sedan 2010. Schweiz tog en fjärde silvermedalj och förlorade sin tredje VM-final. Sveriges första medalj sedan 2018. 2025 Stockholm, Herning USA:s första guld sedan 1960. Schweiz tog en femte silvermedalj och förlorade sin fjärde VM-final. Danmark tog sig till semifinal för första gången i historien, genom att besegra Kanada i kvartsfinal, men förlorade semifinalen mot Schweiz och sedan bronsmatchen mot Sverige. 2026 Zürich, Fribourg Norges första medalj. Schweiz förlorar sin tredje raka final. 2027 Mannheim, Düsseldorf 2028 Paris, Lyon
1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.
Medaljligan
Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.
Nation Guld Silver Brons Totalt 2816953 Totalt 5222737105510133447 Totalt 76131121351622123448 11191949 59317 39921 1225 1214 06814 Totalt 000213202415 0022 0011 0011
VM-placeringar 1920–1939 Tjugoen skilda länder deltog i VM-turneringarna under perioden från det första VM:et i 1920, som blev spelat som en del av OS 1920 i Antwerpen, till VM 1939 i Schweiz – det sista VM-turneringen innan andra världskriget.
{| class="wikitable" style="text-align:center;" ! Land ! 1920 ! 1924 ! 1928 ! 1930 ! 1931 ! 1932 ! 1933 ! 1934 ! 1935 ! 1936 ! 1937 ! 1938 ! 1939 |- | align="left"| Kanada | 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 2 || 1 || 1 || 2 || 1 || 1 || 1 |- | align="left"| USA | 2 || 2 || – || – || 2 || 2 || 1 || 2 || – || 3 || – || 8 || 2 |- | align="left"| Schweiz | 5 || 8 || 3 || 3 || – || – || 5 || 4 || 2 || IR || 3 || 6 || 3 |- | align="left"| Tjeckoslovakien | 3 || 5 || IR || 6 || 5 || – || 3 || 5 || 4 || 4 || 6 || 3 || 4 |- | align="left"| Tyskland | – || – || IR || 2 || – || 3 || 5 || 3 || 9 || 5 || 4 || 4 || 5 |- | align="left"| Storbritannien | – || 3 || 4 || 10 || 8 || – || – || 8 || 3 || 1 || 2 || 2 || 8 |- | align="left"| Sverige | 4 || 4 || 2 || – || 6 || – || – || – || 5 || 6 || 10 || 5 || - |- | align="left"| Österrike | – || – || IR || 4 || 3 || – || 4 || 7 || 6 || 7 || 7 || 12 || - |- | align="left"| Polen | – || – || IR || 5 || 4 || 4 || 7 || – || 10 || IR || 8 || 9 || 6 |- | align="left"| Ungern | – || – || IR || 6 || 7 || – || 7 || 6 || 12 || 8 || 5 || 7 || 7 |- | align="left"| Frankrike | 6 || 6 || IR || 6 || 9 || – || – || 11 || 7 || IR || – || – || - |- | align="left"| Japan | – || – || – || 6 || – || – || – || – || – || IR || – || – || - |- | align="left"| Italien | – || – || – || 10 || – || – || 11 || 9 || 7 || IR || – || – || 9 |- | align="left"| Belgien | 7 || 7 || IR || 10 || – || – || 12 || 11 || 14 || IR || – || – || 12 |- | align="left"| Lettland | – || – || – || – || – || – || 10 || – || 13 || IR || – || 10 || 10 |- | align="left"| Rumänien | – || – || – || – || 10 || – || 9 || 10 || 11 || – || 11 || 13 || - |- | align="left"| Litauen | – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || 11 || - |- | align="left"| Norge | – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || 9 || 14 || - |- | align="left"| Nederländerna | – || – || – || – || – || – || – || – || 15 || – || – || – || 11 |- | align="left"| Jugoslavien | – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || 13 |- | align="left"| Finland | – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || – || 14 |- | colspan="14" align="left"|IR: Utslaget i den inledande omgången utan efterföljande placeringsmatcher.
1947–1967 Tjugofem skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1947–1967.
{| class="wikitable" style="text-align:center;" ! Land ! 1947 ! 1948 ! 1949 ! 1950 ! 1951 ! 1952 ! 1953 ! 1954 ! 1955 ! 1956 ! 1957 ! 1958 ! 1959 ! 1960 ! 1961 ! 1962 ! 1963 ! 1964 ! 1965 ! 1966 ! 1967 |- | align="left"| Sovjetunionen | – || – || – || – || – || – || – || 1 || 2 || 1 || 2 || 2 || 2 || 3 || 3 || – || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 |- | align="left"| Kanada | – || 1 || 2 || 1 || 1 || 1 || – || 2 || 1 || 3 || – || 1 || 1 || 2 || 1 || 2 || 4 || 4 || 4 || 3 || 3 |- | align="left"| Tjeckoslovakien