"Skridskoåkarna" (franska: Les Patineurs;tyska: Der Schlittschuhläufer-Walzer), op. 183, är en vals komponerad 1882 av den franske tonsättaren Émile Waldteufel..
Historia Valsen komponerades 1882, inspirerad av Cercle des patineurs (skridskoåkarnas arena) i Bois de Boulogne i Paris och musiken skildrar en vinterstämning där åkare glider över isen. Vintrarna var särskilt hårda vid den tiden, med temperaturer som till exempel visade −26 °C 1879. Skridskoåkning var en populär fritidsaktivitet, vilket framgår av målningen Les Patineurs à Longchamp av Auguste Renoir eller framgången med Cercle des patineurs i Bois de Boulogne. Stycket publicerades av "Hopwood & Crew" och var tillägnad Ernest Coquelin, den yngre brodern av de två berömda skådespelarbröderna från Comédie-Française.
Introduktionen till valsen kan liknas vid en skridskoåkares elegans, och de snabba löpningarna framkallar scener av en vintrig atmosfär. Den pittoreska framkallningen förstärks särskilt av användningen av klockor som slagverksinstrument i orkestern. Likt Johann Strauss den yngres stycken erbjuder den istället för en enda melodi en sekvens av kontrasterande, växelvis lugna och livfulla valseteman, ibland framförda av ett solohorn, ibland av stråkar eller träblås.https://www.britannica.com/topic/The-Skaters-Waltz
Än idag har många symfoniorkestrar skridskovalsen på sin repertoar, och med tanke på ämnet kombineras den ibland med balett- eller skridskospel, till exempel av André Rieus Johann Strauss Orchestra.
Struktur Inledning
Vals 1
Vals 2
Vals 3
Vals 4
Coda
Referenser
Kategori:Musikåret 1882