Wallmarkska priset är ett pris som utdelas av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1859 som belöning för rön eller uppfinning som i någon märkligare mån befordrar vetenskapernas och näringarnas framsteg.
Mottagare 1859 - Carl Johan Malmsten, för "differential-eqvationers integrering". 1860 - Edvard Scheutz, för "uppfinning af en rotationsångmaskin". 1862 - Erik Edlund, för "undersökningar om de vid fasta kroppars volumförändring uppkommande värmefenomener". 1863 - Oscar Byström, för "uppmuntran för den af honom konstruerade hydropyrometern". 1864 - Otto Julius Aquilon, för "uppfinningen af en s. k. Universalgängkloppa". 1865 - Alexander Lagerman, för "maskin till tändstickors förfärdigande". 1866 - Robert Thalén och Anders Ångström, för "de fraunhoferska linierna". 1866 - Per Teodor Cleve, för "ammoniakaliska platina-föreningar". 1867 - Nils Dunér, Christian Wilhelm Blomstrand och Adolf Erik Nordenskiöld, för "utredning af spetsbergens geografiska och geologiska förhållanden". 1868 - Gustaf Emil Boëthius, för "uppfinning av korkskärningsmaskin". 1868 - Robert Rubenson, för "meteorologiska observationer hvar timme i Uppsala". 1869 - Axel Gabriel Theorell, för "uppfinning af en registreringsapparat för meteorologiska observationer". 1869 - Hjalmar Holmgren, för "integration af en allmännare differential-eqvation af andra ordningen". 1870 - Robert Thalén, för "två afhandlingar om metallernas och jodgasens spektra". 1870 - Anders Ångström, för studier av solens normala spektrum. 1871 - Axel Gabriel Theorell, "för hans meteorologiska registreringsapparat". 1872 - Wilhelm Wenström, för "ny konstruktion af vattenturbiner". 1873 - Axel Gabriel Theorell, för "konstruktion af en elektrisk pendel och af en apparat att inom ett visst rum hålla temperaturen konstant". 1874 - Anders Ångström, för "åtskilliga maskinkonstruktioner". 1875 - Erik Edlund, för Théorie des phénomènes électriques. 1877 - Martin Wiberg, för "logaritmtabeller beräknade och stereotypade med en af honom konstruerad räknemaskin". 1878 - Jonas Patrik Ljungström, för "förbättrade konstruktioner af landmäteriinstrument". 1879 - Axel Möller, för studier av "planeten Pandoras rörelse". 1880 - Gustaf de Laval, för "uppfinning af separator". 1881 - Lars Fredrik Nilson och Per Teodor Cleve, för "fortsatta undersökningar öfver de sällsynta jordarterna". 1881 - Göran Dillner, för "definita integraler af komplexa funktioner". 1882 - Magnus Blix, för "oftamomentriska undersökningar öfver muskelelasticiteten". 1883 - Robert Tigerstedt, för "tre fysiologiska afhandlingar". 1883 - Hugo Gyldén, för "undersökningar om teorien för himlakropparnes rörelser". 1885 - Ernst Pfannenstiehl, för "teorien för partiela differentialeqvationer af andra ordningen med två oberoende variabler". 1884 - Otto Pettersson, för forskning "om vattnet och isens egenskaper". 1886 - Peter Klason, för "afhandlingar innehållande kemiska undersökningar öfver cyan- och rhodan-föreningar". 1886 - Nils Dunér, för Sur les étoiles á spectre de la troisiéme classe. 1888 - Alexander Berger, för Déduction de quelques formules analytiques d’un théorème élémentaire de la théorie des nombres. 1889 - Leonard Holmström, för studier av "strandliniens förskjutning å Sveriges kuster". 1890 - Edvard Jäderin, för "konstruktion af en apparat att medelst metallsträngar uppmäta geodetiska baslinier". 1890 - Sofja Kovalevskaja, för Sur la rotation d’un corps solide autour d’un point fixe. 1891 - Waldemar Christopher Brøgger, för Die mineralien der syenit-pegmatit-gänge der südnorwegischen augit- und nephelin-syenite. 1893 - Nils Dunér, för Recherches sur la rotation du soleil. 1896 - Oskar Widman, för "afhandlingar om derivat af fenylhydrazin". 1897 - Alfred Elis Törnebohm, för "grunddragen af det centrala skandinaviens bergsbyggnad". 1898 - Klas Bernhard Hasselberg, för Untersuchungen der metalle im elektrischen flammenbogen. 1899 - Robert Thalén, för Sur la détermination absolue des longueurs d’onde de quelques raises du spectre solaire. 1900 - Vilhelm Bjerknes, för Über einen hydrodynamischen fundamentalsatz und seine anwendung besonders auf die mechanik der atmosphäre und des weltmeeres. 1901 - Ivar Bendixson, för Sur les couches définites par les équations différentielles. 1901 - Knut Ångström, för Intensité de la radiation solaire á Ténérifa. 1902 - Allvar Gullstrand, för Allgemeine theorie der monochromatischen aberrationen und ihre nächsten ergebnisse für die ophthalmologie. 1902 - Östen Bergstrand, för "astrofotografiska arbeten utgifna 1896-1900". 1904 - Daniel Strömholm, för "afhandlingar öfver dubbelsalter af kvicksilfverklorid och superjodid". 1904 - Ivar Fredholm, för Sur une classe d’équations fonctionelles. 1905 - Carl Charlier, för Die mechanik des himmels. 1906 - Johan Sandström, för "den praktiska tillämpningen af den bjerknesska cirkulationsteorien på meteorologiska och hydrografiska problem". 1907 - Hugo von Zeipel, för "två astronomiska arbeten". 1908 - Gustaf Granqvist, för "arbeten öfver den elektriska ljusbågen". 1908 - Nils Dunér, för Über die rotation der sonne. 1909 - Hans von Euler-Chelpin, för hans studier i "växtkemi, dess grunder och resultat". 1910 - Per Holmquist, för Studien über granite von Schweden. 1911 - The Svedberg, för Über einen neuen beweis für die körperliche existens der moleküle, 1-3. 1912 - Albert Atterberg, för "studier öfver jordanalyser". 1913 - Carl Wilhelm Oseen, för Sur les formules de green généralisées qui se présentent en l’hydrodynamique. 1914 - Hugo von Zeipel, för Recherches sur la constitution des amas globulaires. 1915 - Carl Charlier, för "arbeten på matematikens och astronomiens område". 1917 - Carl Charlier, för "för arbeten över stjärnstatistiken". 1917 - Adolf Magnus Johansson, för Eine neue formel für berechnung von serien in linienspektren. 1918 - John Gotthard Palmgren, för Die Eulysite von Södermanland. 1918 - Bror Holmberg, "för stereokemiska undersökningar". 1919 - Magnus Nyrén, för Mouvement propre de 633 étoiles. 1921 - Carl Wilhelm Oseen, för Versuch einer kinetischen theorie der kristallinischen flüssigkeiten, I-II. 1924 - Karl Albert Vesterberg, "för arbeten över silikaternas kemi samt över hartssyror". 1926 - Walter Gyllenberg, för Katalog von 11800 Sternen der Zone +35° bis +40° ag Lund. 1927 - Torsten Carleman, för Les fonctions quasi analytiques. 1928 - David Enskog, "för hans bidrag till den kinetiska teorin för vätskor och gaser". 1929 - Ivar Waller, "för arbeten över rötngenstrålarnas interferens och dispersionsteori". 1930 - Karl Myrbäck, "för arbeten om kornäggvitan och dess omvandlingar". 1931 - Yngve Öhman, för Spectrophotometric studies of B, A and F type stars. 1934 - Erik Hulthén, "för undersökningar över deuteridernas bandspektra". 1935 - Erik Holmgren, "för arbeten rörande värmeledningsekvationen och därmed sammanhängande frågor". 1936 - Gunnar Malmquist, "för undersökningar inom stjärnstatistiken och i samband därmed utförda fotometriska bestämningar av ljusstyrka och färg hos stjärnor med hög galaktisk latitud". 1937 - Helge Löfquist, "för synnerligen betydelsefull verksamhet inom området för järnets metallurgi". 1940 - Fritz Carlson, "för arbeten inom den analytiska talteorin". 1941 - Erik Jorpes, "för undersökningar över heparinets kemi och utförandet av heparinbehandling vid blodpropp". 1942 - Bertil Lindblad, "för undersökningar över de extragalktiska nebulosorna". 1943 - Yngve Öhman, "för astrofysiska undersökningar, särskilt instrumentkonstruktioner baserade på ljusets polarisation". 1945 - Einar Lindholm, "för undersökningar över spektrallinjers breddning och förskjutning". 1946 - Stig Claesson, för Studies on adsorption and adsorption analysis with special reference to homologous series. 1947 - Arne Beurling, "för Études sur un problème de majoration jämte senare arbeten inom de analytiska funktionernas teori". 1948 - Bengt Edlén, "för undersökningar över de högjoniserade atomernas spektra och identifiering av linjer i Wolf-Royets, β-stjärnornas och solkoronans spektrum". 1949 - Carl Schalén, "för praktiska och teoretiska undersökningar av den interstellära materiens konstitution". 1950 - Östen Bergstrand, "för precisionsbestämning av ljusets hastighet och därpå grundad utveckling av den geodetiska mätmetodiken". 1951 - Otto Frostman, "för arbeten i potentialteorien". 1952 - Lars Gårding, "för arbeten rörande partiella differentialekvationer". 1953 - Bertil Lindblad, "för hans fotometriska metod att medelst kinematografisk registrering av solrandens s.k. Flashspektrum exakt bestämma en total solförmörkelses början och slut". 1954 - Torkel Wallmark, för Space-charge deflection, a new principle for the control of current in electron tubes. 1955 - Lennart Carleson, "för hans matematiska arbeten, främst inom teorien för analytiska funktioner". 1956 - Ingvar Lindqvist, "för utförande av röntgenkristallografiska undersökningar av vissa dipeptider". 1957 - Lars Hörmander, "för hans arbeten rörande differentialoperatorer". 1958 - Einar Stenhagen, "för hans arbeten rörande högre fettsyror". 1959 - Jöran Ramberg, "för hans spektralfotometriska arbeten angående vintergatans struktur". 1960 - Åke Pleijel, "för hans matematiska arbeten inom egenvärdesteorien samt för hans redigering av Torsten Carlemans samlade skrifter". 1963 - Mats Hillert, "såsom en uppskattning av dennes omfattande och väsentliga bidrag, teoretiska och experimentella, till förståelsen av reaktionsmekanismen i metaller, särskilt stål, vid nybildning, tillväxt och upplösning av fasta faser". 1964 - Bertil Aldman, "för hans omfattande, av stor omsorg, kritiskt iakttagande och betydande kunnighet präglade arbeten inom trafiksäkerhetsforskningen, redovisade särskilt i avhandlingen ’Biodynamic studies on impact protection’, 1962 vilken bl a på ett förtjänstfullt sätt". 1965 - Jaak Peetre, "för hans insatser inom teorien för differentialoperatörer". 1966 - Christer Lech, "för hans djupgående algebraiska undersökningar". 1967 - Karl-Erik Larsson, "för hans arbeten över spridningen av långsamma, ’kalla’, neutroner vid passage genom fasta kroppar och vätskor, med betydelsefulla resultat beträffande dessas struktur och egensvängningar". 1968 - Erik Nilsson, "för hans mångåriga kvartärgeologiska forskningsinsats, med resultat som på senaste år särskilt framlagts i det stora arbetet om södra Sveriges senkvartära historia, geokronologi, issjöar och landhöjningar". 1969 - Mårten Landahl, "för hans arbeten inom gasdynamiken, särskilt gällande företeelserna vid trans- och supersoniska hastigheter, och hans bidrag till förståelsen av tekniskt betydelsefulla hydrodynamiska stabilitetsfenomen". 1970 - Ingmar Bergström, "för hans arbeten rörande kärnreaktioner med tunga joner, nya bidrag beträffande den s k kanaliseringseffekten i kristallglitter samt beträffande högexciterade tillstånd hos atomer bildade vid jonstrålepassage genom folier". 1971 - Heinz Jacobinski, "för hans betydelsefulla arbeten inom algebra, särskilt icke-kommutativ algebra". 1972 - Bengt Hultqvist, "för hans forskningsinsatser inom geokosmofysiken, med särskilt beaktade av under hans ledning utförda, raket- och sattelitburna egna experiment". 1973 - Yngve Domar, "för hans under en följd av år publicerade matematiska arbeten inom harmonisk analys". 1974 - Per Ahlberg, "för hans avhandling ’New Structures, Reactions, Mechanisms and Methods in Carbonium Ion an[d] Carbanion Chemistry’". 1975 - Ludwik Liszka, "för hans forskning rörande icke hörbart ljud med låga svängningstal". 1976 - Hans Vink, "för hans termodynamiska studier av makromolekylära lösningar". 1977 - Arne Ardeberg, "som belöning och understöd av hans forskningsinsattser om de heta stjärnorna och de Magellanska Molnens astrofysik". 1978 - Eric Welin, "för insatser rörande radiometrisk datering av Sveriges berggrund".