miniatyr|Smålands Lejon från 1633 Västerviks skeppsgård var en svensk statlig skeppsgård på Slottsholmen i Västervik, vilken anlades vid mitten av 1500-talet efter beslut av kung Gustav Vasa.
Bakgrund Stockholms skeppsgård anlades som den första skeppsgården i Sverige omedelbart efter Gustav Vasas trontillträde 1523. Den följdes av skeppsgårdar i Göteborg, Kalmar, Åbo och och Västervik. Västerviks skeppsgård blev under Erik XIV:s regering ett av de ledande örlogsvarven i det svenska riket, och skepp byggdes där i statlig regi in på 1600-talet. Produktionen var vid vissa tillfällen större än vid flera av de stora skeppsgårdarna i landet. Samtidigt byggdes också fartyg, små och stora, på andra håll i Tjustbygden.
Västerviks skeppsgård Varvets exakta placering är oklar, men sannolikt var varvets centrala del belägen sydost om borgen Stegeholm. Den ytan finns senare angiven som varvsplats med stapelbädd och slip på 1781 års karta. Varvsverksamheten var dock så omfattande att troligen stora delar av holmen utnyttjades. Smedjor på holmen finns omnämnda från 1640-talet.
Det första kända skeppet som byggdes på Västerviks skeppsgård var den 1549 sjösatta Västerviks Holken. Byggen skedde på flera varvsplatser i trakten samtidigt, och till exempel det bestyckade handelsfartyget Västerviks Barken färdigställdes 1554 i Samsvik söder om Västervik. Erik XIV lät bygga ut flottan under nordiska sjuårskriget och beslöt bland annat att nytt och större amiralsskepp i Västervik. Fartyget, som var det största som hittills byggts i Sverige, stod färdigt 1566 och fick namnet Neptunus. Hon kom senare - under Johan III - att döpas om tillRöde Draken. Sammanlagt arbetade omkring 150 personer vid varvet. Vid denna tid byggdes också bland andra fartygen Sankt Kristoffer och Tantheijen.
Under 1570-talet sjösattes den svenska flottans största projekt för denna tid, Smålands Lejonet. År 1575 flyttades varvsverksamheten i Västervik till Drakenäs skeppsgård i Mönsterås, men återupptogs 1592 i Västervik och fortsatte under olika ägare 1592-1680. Under perioden 1595 till 1605 byggdes skeppen Pelikanen och Svarte Ryttaren i Västervik.
Gustav II Adolfs regeringsperiod 1611-1632 var en stor expansionsperiod för den svenska flottan. Under denna period centraliserades produktionen av stora fartyg i det svenska riket till Harboviks skeppsgård i Uppland och till Västerviks skeppsgård. Under 1600-talet byggdes bland andra Nyckeln och Smålands Lejon.
Med ökade kostnader för bedrivandet av trettioåriga kriget avtog kronovarvsverksamheten i Västervik, och i stället uppstod 1646 ”Vesterviks Skeppscompagnie”. Detta var ett bolag med privata ägare som sysslade med både varvs- och rederiverksamhet och var det största i sitt slag i Sverige. Intensiteten i varvsverksamheten gick sedan upp och ner, men bedrevs på Slottsholmen fram till 1833, då varvet slogs ihop med Stora Varvet strax sydöst om stadskärnan. År 1846 lades Slottsholmsvarvet ned helt.
Källor Slottsholmens historia på /www.vastervik.se Jan Glete: Svenska örlogsfartyg 1599-1610 på www2.historia.su.se Noter
Kategori:Skeppsgårdar Kategori:Byggnader och anläggningar i Västervik