Oxfords stadsmur är resterna av en försvarsmur som omgav den medeltida staden Oxford i England. Den härstammar från 1226 och omsluter ett område på cirka 50 ha med en omkrets på cirka 3 km. Den byggdes som en kurtin av sten och krenelerades med över tjugofem bastioner. Muren var en utveckling av ett tidigare försvarssystem som påbörjades under anglosaxarna som svar på vikingarnas räder under 800- och 900-talen. De var ett relativt sällsynt exempel på koncentrisk murning vilken kan härstamma från exempel på murar från Främre Orienten eller norra Wales. Under det engelska inbördeskriget kompletterades muren med en rad jordförsvarsfält. Resterna av muren är ett byggnadsminne och omfattar cirka tjugosju byggnader av klass I.
Historia Det anglosaxiska Oxford skulle sannolikt ha fått skydd från en försvarskonstruktion bestående av diken, jord och timmer. Det anglosaxiska försvarssystemet nämns i Domesday Book, där staden beskrivs som en 'civitas', med bostäder "både inom och utanför muren". Viss arkeologisk forskning tyder på att den saxiska muren kan ha varit täckt med en stenbeklädnad. Utöver osäkerhet kring strukturen och sammansättningen av de saxiska försvaren finns det en bredare debatt kring utvecklingen och omfattningen av "burh" (saxiska försvarsanläggningar) som etablerades vid Oxford. Jeremy Haslam från Leicester University har i en artikel publicerad 2010 hävdat att utvecklingen av "burh" skedde något tidigare än vad som accepterades under större delen av 1900-talet, som en del av en saxisk strategisk reaktion på vikingarnas angrepp. Utgrävningar vid Oriel College 2024 verkar stödja uppfattningen att den saxiska staden också byggdes med en kvadratisk plan, "enligt modellen för muromgärdade romerska städer som Winchester". I en senare artikel, publicerad 2021 efter utgrävningar vid Oxford Castle, hävdar Haslam att "vallkärnan" i försvaret, bestående av grus, jord och gräsmatta, förstärktes med en stenmur. I samma artikel behandlar Haslam argumentet att St George's Tower i Oxford Castle, som tidigare ansågs vara normandiskt, har sitt ursprung i de saxiska försvaren, kanske som portbyggnad för västporten in till staden.
I början av 1200-talet ersattes den saxiska muren med en omgivande ringmur helt i sten, som omslöt stadens kärna. Försvarsbastioner placerades på flera ställen på muren för att möjliggöra för försvarare att rikta flankeld mot angriparna. Muren innehöll fyra huvudportar och flera mindre portar. De fyra huvudsakliga, som var i linje med väderstrecken, hade tullvägar som möttes i Carfax i stadens centrum. När mureb var fullt utbyggd bildade de en ungefärlig rektangulär form, vilket speglade den medeltida stadens större storlek jämfört med den saxiska bosättningen. Muren löpte längs den södra linjen av George Street, Holywell Street och Broad Street i norr; av New College och botaniska trädgården i öster; längs gränserna till Merton College och den stora innergården i Christ Church i söder; och Castle Street och slottet i väster.
Finansiering av byggandet och underhållet av muren skedde genom ett skattesystem känt som "muragh". På 1000-talet hade omkring 210 husägare i staden, ägare till så kallade "muralherrgårdar", ansvar för att samla in pengar till muren. I gengäld beviljades ägarna befrielse från alla andra skatter och skyldigheter, med undantag för feodal militärtjänst. I en artikel från 1990 försökte Hilary Turner identifiera "muralherrgårdarna" inom staden, daterade till ett brev från 1227 utfärdat av Oxfords sheriff som krävde stöd för att underhålla muren. Denna finansieringskälla visade sig otillräcklig för att stödja den omfattande ombyggnaden av muren som genomfördes mellan 1226 och 1240, och kompletterades och ersattes så småningom av ett system med tullar (skatter) som togs ut på varor som fördes in i staden.
Stadens sigill, som dateras till 1191 och är det äldsta i England, avbildar "burgh" som en "tretornsstad med murar och en överlagrad oxe". I en recension av Oliver Creightons och Richard Highams Medieval Town Walls, publicerad i arkeologitidskriften Antiquity 2006, behandlar Jane Grenville från University of York författarnas argument om symbolikens betydelse för en stads medeltida guvernörer, och att en önskan att bygga upp deras vision av en mångtornad byggnad i sten på jorden, muromgärdad, Jerusalem i himlen, var ofta en viktig drivkraft vid byggandet av en stads försvar. År 1542 beviljades staden stadsrättigheter. Utbyggnaden och det minskande behovet av försvar ledde till att muren försämrades, revs på vissa ställen och stadsportarna förstördes. Södra porten hade redan rivits av kardinal Wolsey som en del av hans utveckling av Cardinal College (nu Christ Church) år 1525. Västra porten följde år 1600. År 1642, när Karl I flyttade sin huvudstad till Oxford, gjorde stadens otillräckliga murar det nödvändigt att bygga ytterligare fältförsvar, enligt vallgravsmodellen, för att ge säkerhet. Som ett eko av tidigare insamlingsmetoder beordrade kungen att alla stadens män mellan 16 och 60 år skulle ägna en dag i veckan åt obetalt arbete på muren, eller betala böter på en shilling. De som inte betalade skulle utvisas från staden. Omfattningen av jordvallarna under engelska inbördeskriget visas i en plan över befästningarna ritad av Bernard de Gomme, kungens militäringenjör som troligen också konstruerade dem. Under 1700-talet försämrades murens skick ytterligare. Nord- och Östportarna revs 1772, stora delar av muren omvandlades till trädgårdsanläggningar för universitetets college, och bastionerna fungerade som hyreshus.
Oxfords erfarenhet var inte unik. Sedan 1700-talet, och med allt större spridning under 1800- och 1900-talet, betraktades medeltida stadsmurar och portar alltmer som oönskade hinder för fri rörlighet av varor och människor, särskilt i och med bilens intåg. Förstörelsen var utbrett; i början av 1900-talet återstod endast två, York och Conwy, av cirka 200 muromgärdade samhällen i England och Wales, av alla de ursprungliga medeltida portarna. Resultater blev att många medeltida portar och murar fick lagstadgat skydd från mitten av 1900-talet, och Oxfords mur klassades som högsta klass för "byggnader av exceptionellt intresse" i mitten av 1950-talet. I enlighet med en tradition som etablerades vid grundandet av New College 1379 måste colleget, som äger stadens bäst bevarade mursektioner, genomgå en treårig inspektion av murarna av Oxfords borgmästare och en delegation av rådsmedlemmar.
Arkitektur och beskrivning Väggarna är byggda av lokal stengrus med vissa kvaderstensdetaljer. Bastionerna är ihåliga – utan några inre väggar. Många har traditionella småtorn med skottgluggar för att möjliggöra avfyrning av armborst. En anmärkningsvärd egenskap hos den nord-nordöstra delen av den medeltida muren, där positionen krävde störst extra försvar eftersom den saknar det naturliga flodskydd som de södra och västra delarna åtnjöt, var byggandet av en andra mur utanför huvudmuren. Detta tros härstamma från omkring 1280-talet. Arkitekturhistorikerna Nicholas Pevsner och Jennifer Sherwood jämför med den koncentriska muren vid Tower of London och vid Dover Castle, och föreslår att utvecklingen speglade tidens mest moderna militära tänkande, hämtat från erfarenheterna från Konstantinopel och arabiska slott i Mellanöstern som västeuropeiska soldater fick under korstågen. Ett annat västeuropeiskt exempel är Cité de Carcassonne, som fick en dubbelmur med sådant försvar omkring nittio år före byggandet av Oxfords medeltida mur. Nicholas Palmer föreslår i en artikel om utgrävningar vid Hertford College 1975 en alternativ inspiration för innovationen. Med tanke på att sekvensen av de tidigaste koncentriska slotten i norra Wales, Rhuddlan, Harlech och Beaumaris, påbörjade i slutet av 1270-talet, och att Edvard I anlitade murare och snickare från hela England inklusive Oxford, föreslår Palmer att kunskapen som förvärvades i norra Wales sedan kan ha återförts för att inspirera Oxfords borgare i deras byggprogram på 1280-talet. Simon Bradley beskriver den norra yttermuren som "unik bland engelska medeltida stadsförsvar".
Muren och bastionerna är båda byggnadsminneförklarade och inkluderar cirka 27 byggnader med klass I-gradering.
Gallery
Referenser
Anmärkningar
Noter
Kategori:Stadsmurar i Storbritannien Kategori:Byggnader och anläggningar i Oxford