Christopher Gérard, född 7 juli 1962 i New York, är en belgisk författare, förläggare och litteraturkritiker. Han är känd för sina skrifter om modern hedendom och för sitt intresse för hinduism. Mellan 1992 och 2001 gav han ut tidskriften Antaios. Såväl Gérards facklitterära och skönlitterära verk återkommer till hedniska och polyteistiska idéer, liksom staden Bryssel, där flera av hans romaner utspelar sig.

Biografi Gérard föddes i New York som son till en irländsk mor och en belgisk far. Vid tolv års ålder deltog han som yngsta medlem i ett arkeologiskt team som undersökte en merovingisk gravplats i Ardennerna. Han studerade klassisk filologi vid Université libre de Bruxelles och arbetade därefter som språklärare.

Författarskap År 1992 grundade Gérard tidskriften Antaios, som var inspirerad av den äldre tidskriften med samma namn, utgiven av Mircea Eliade och Ernst Jünger 1959–1971. Gérards Antaios utkom till 2001 och blev senare organ för Société d'Études Polythéistes, som grundades 1998.

Gérard har även översatt den romerske kejsaren Julianus Apostatas skrift Mot galiléerna till franska. Översättningen publicerades 1995.

Hans första roman, Le Songe d'Empédocle (2003), utspelar sig bland annat i Belgien, Delfi, Rom och Indien. Romanen handlar om en man som upptäcker ett hemligt sällskap som påstås ha bevarat hedendomen i Europa. Flera av Gérards senare romaner utspelar sig i Bryssel. Porte Louise (2010) är en kriminalroman, medan Vogelsang ou la Mélancolie du vampire (2012) är en vampyrroman.

År 2009 tilldelades Gérard Académie royale de langue et de littérature françaises de Belgiques ”Prix Félix Denayer” för Aux Armes de Bruxelles, en bok om Bryssels kaféer, arkitektur, parker och kulturliv. Romanen Le Prince d'Aquitaine (2018), som behandlar en destruktiv far och delvis har självbiografiska drag, tilldelades ett särskilt Grand Prix av tidskriften L'Incorrect.

Hedendom och hinduism En central inspirationskälla för Gérards religiösa tänkande har varit den indiske tänkaren Ram Swarup, som förespråkade en återupplivning av förkristna religioner i Europa. Gérard kom i kontakt med Swarup genom brevväxling och träffade honom under sin första resa till Indien. Swarup introducerade honom för indiskt religiöst och kulturellt liv och gav honom en introduktion till sanatana dharma. Gérard har senare beskrivit Swarup som en förmedlande länk mellan den hinduiska renässansen och den framväxande hedniska rörelsen i väst.

Gérard betraktar hinduismen som särskilt betydelsefull för den moderna europeiska hedendomen eftersom den, enligt hans uppfattning, utgör en levande polyteistisk och rituell tradition med rötter i den indoeuropeiska forntiden. Han har beskrivit Indien som ett slags bevarad länk till äldre religiösa traditioner som gått förlorade i Europa och menat att europeiska hedningar genom en resa till Indien kan få kontakt med en levande tradition som påminner om deras eget förkristna arv.

Gérards syn har också uppmärksammats av hinduiska miljöer i Indien. I en artikel i tidskriften Yuva Bharati från 2020 framställs han som en europeisk hedendomsåterupplivare vars idéer om Europas förlorade förkristna arv knyts samman med den levande hinduiska traditionen. Artikeln framhåller särskilt Gérards uppfattning att hinduismen kan tjäna som inspirationskälla för européer som söker återupptäcka sina förkristna religiösa traditioner.

Vid ett besök i ett Hanuman-tempel i Delhi upplevde Gérard att han fick bekräftelse på möjligheten att utöva en modern form av hedendom.

Religionshistorikern Jean-François Mayer har beskrivit Gérards verksamhet som en del av en utveckling där vissa hinduiska och europeiskt hedniska miljöer sökt knyta samman hinduismen med ett återupptäckande av Europas förkristna religioner. Mayer har i detta sammanhang talat om en växande västlig-hinduisk "hednisk axel".

Förhållande till den europeiska Nya högern Gérards förhållande till Nya högern () har uppmärksammats av flera forskare. Statsvetaren Stéphane François behandlar Parcours païen (2000) som ett centralt verk för nyhedniska strömningar i Nouvelle Droite och jämför det med Alain de Benoists Comment peut-on être païen? (1981). Gérard var under 1990-talet redaktör för Antaios, där även företrädare för Nouvelle Droite medverkade, och han har själv intervjuat bland andra Guillaume Faye.

Gérard har samtidigt uttryckligen tagit avstånd från nationalism. I La Source pérenne framställer han nationalismen som en produkt av den moderna politiska ordningen och skiljer den från en vidare europeisk patriotism, som han är mer positiv till. Hans kritik riktar sig således inte mot all form av europeisk samhörighet, utan mot nationalismen som politisk princip.

Bibliografi Böcker Julianus, Le Contre les Galiléens de l’empereur Julien. Une imprécation contre le christianisme, introduktion, översättning från grekiska och kommentar av Christopher Gérard, efterord av Lucien Couloubaritsis, Ousia, Bryssel, 1995. Parcours païen. Archéologie de la mémoire, essä, L’Âge d’Homme, Lausanne, 2000. Julianus redivivus. L’empereur Julien au XXe siècle : permanence d’un mythe littéraire, essä, Éditions Antaios, Bryssel, 2002. Le Songe d’Empédocle, roman, L’Âge d’Homme, Lausanne, 2003. Maugis, roman, L’Âge d’Homme, Lausanne, 2005. La Source pérenne, essä, L’Âge d’Homme, Paris och Lausanne, 2007. Enquête sur le roman, medverkan i samlingsverk, Éditions Le Grand Souffle, Paris, 2007. Aux armes de Bruxelles, berättelse, L’Âge d’Homme, Lausanne, 2009. Porte Louise, roman, L’Âge d’Homme, Lausanne, 2010. Vogelsang ou la mélancolie du vampire, roman, L’Âge d’Homme, 2012. Voluptueux et stoïque. La face païenne de Montherlant, i Montherlant aujourd’hui, vu par 15 écrivains et hommes de théâtre, Éditions de Paris, 2012. Quolibets. Journal de lectures, litteraturkritik, L’Âge d’Homme, 2013. Osbert & autres historiettes, noveller, L’Âge d’Homme, 2014. Le Prince d’Aquitaine, roman, Pierre-Guillaume de Roux, 2018. Les Nobles Voyageurs. Journal de lectures, litteraturkritik, La Nouvelle Librairie, 2023.

Medverkan Dossier H Vladimir, L’Âge d’Homme.

Tidskriftsmedverkan Gérard har varit skribent i bland annat tidskrifterna La Revue générale, La Nouvelle Revue d’Histoire, La Presse littéraire och Spectacle du Monde.

Priser och utmärkelser 2003 – Prix E. Martin från A.E.B. för Le Songe d'Empédocle. 2009 – Prix Félix Denayer från Académie royale de langue et de littérature françaises de Belgique för Aux Armes de Bruxelles. 2012 – Prix Indications för bästa roman, för Vogelsang ou la mélancolie du vampire. 2018 – särskilt Grand Prix från L'Incorrect för Le Prince d'Aquitaine.

Referenser

Vidare läsning

Kategori:Födda 1962 Kategori:Levande personer Kategori:Belgiska romanförfattare Kategori:Belgiska litteraturkritiker Kategori:Belgiska översättare Kategori:Belgiska redaktörer Kategori:Personer från New York Kategori:Män