Parlamentsvalet i Israel i april 2019 var Israels tjugoförsta parlamentsval och hölls för att välja ledamöter till Knesset, Israels parlament, för en mandatperiod på fyra år. Valet hölls den 9 april 2019.

Bakgrund Efter parlamentsvalet i Israel 2015 bildade Benjamin Netanyahu en ny koalitionsregering med Likud, Judiskt hem, Torahpartiet, Kulanu och Shas. Koalitionen hade en knapp majoritet på 61 av Knessets 120 mandat. Yisrael Beiteinu anslöt sig till koalitionen i maj 2016, varvid partiledaren Avigdor Lieberman blev försvarsminister. I november 2018 avgick Lieberman som försvarsminister i protest mot en vapenvila på Gazaremsan. Därmed förlorade regeringen en av sina koalitionspartners och fick en mycket knapp majoritet på endast 61 av Knessets 120 mandat. Netanyahu valde trots detta att inte omedelbart utlysa nyval.

Valet utlystes i förtid till april 2019, trots att det enligt den ordinarie mandatperioden skulle ha hållits i november samma år. Anledningen var växande spänningar inom den av Benjamin Netanyahu ledda regeringskoalitionen. Spänningarna handlade framför allt om Yesh Atids krav, under partiledaren Yair Lapid, på att öka omfattningen av den obligatoriska militärtjänstgöringen bland ultraortodoxa judar. Detta mötte motstånd från de ultraortodoxa partier som ingick i regeringskoalitionen. Valet hölls också mot bakgrund av den pågående åklagarutredningen av Benjamin Netanyahu och hans eventuella inblandning i korruptionsaffärer.

Den viktigaste nyheten inför valet var den centristiska koalitionen Blåvitt, ledd av Benny Gantz, tidigare chef för Israels försvarsmakt. Koalitionen bestod bland annat av hans nybildade parti Israels resiliensparti och Yesh Ati, lett av journalisten och tidigare ministern Yair Lapid. Opinionsmätningarna visade att koalitionen kunde utmana Netanyahus Likud om att bli största parti. Enligt överenskommelsen mellan Gantz och Lapid skulle Gantz, om de lyckades bilda regering, bli premiärminister i två och ett halvt år och därefter lämna över posten till Lapid för återstoden av mandatperioden.

De arabiska partierna som hade ingått i Gemensamma listan inför parlamentsvalet i Israel 2015 ställde denna gång inte upp i samma koalition. I stället bildade de två separata vallistor.

På den yttersta högerkanten lämnade Naftali Bennett Judiskt hem och bildade det nya partiet Nya högern. Judiska hemmet ställde i stället upp inom koalitionen Föreningen av högerpartier, som bildades på initiativ av Netanyahu. Bakgrunden var en oro för att de mindre högerpartierna inte skulle klara valspärren på 3,25 procent och därmed bli utan representation i Knesset, vilket skulle ha försvagat det högerblock som Netanyahu försökte samla. Koalitionen omfattade även anhängare till rabbinen Meir Kahane, grundare och tidigare ledare för Kach. Kahane förespråkade att araber och andra icke-judar i Israel skulle betraktas som statens fiender, att palestinier skulle deporteras och att den israeliska staten skulle ersättas av en teokratisk ordning.

På center-vänsterkanten upplöstes den tidigare koalitionen Sionistiska unionen, som hade bestått av Israels arbetarparti och Ha-Tnu'a. Arbetarpartiet ställde upp på egen hand, medan Ha-Tnu'a, under ledning av Tzipi Livni, beslutade att inte delta i valet.

Valsystem Knessets 120 mandat väljs genom proportionell representation med slutna listor i en enda nationell valkrets. För att en lista ska få representation måste den få minst 3,25 procent av rösterna. I nästan alla fall innebär detta att listan måste få minst fyra mandat, även om det i vissa fall kan räcka med tre.

När de listor som klarat valspärren har fastställts summeras deras röster och summan divideras med 120. Det erhållna talet utgör den så kallade mandatkvoten. Varje lista tilldelas därefter det antal mandat som erhålls genom att dess röstetal divideras med mandatkvoten. Eftersom denna beräkning normalt inte fördelar samtliga 120 mandat återstår ett antal mandat. Dessa fördelas enligt Bader–Ofer-metoden. För varje lista divideras dess röstetal med antalet redan erhållna mandat plus ett. Den lista som får det högsta värdet tilldelas det första återstående mandatet. Därefter räknas värdet om med det nya antalet mandat, och samma förfarande upprepas tills samtliga mandat har fördelats.

Två listor kan dessutom ingå en överenskommelse om fördelning av överskottsröster. Vid fördelningen av överskottsmandat enligt Bader–Ofer-metoden läggs då listornas röster samman, vilket ger dem större möjlighet att erhålla ett av de mandat som återstår efter den första fördelningen. Om de båda listorna tillsammans tilldelas ett överskottsmandat avgörs vilken av dem som får mandatet genom samma beräkning, varvid den lista som får det högsta värdet tilldelas mandatet.

Inför detta val ingicks följande överenskommelser om fördelning av överskottsmandat: Likud och Föreningen av högerpartier Nya högern och Yisrael Beiteinu Arbetarpartiet och Meretz Torahpartiet och Shas Hadash–Ta'al och Förenade arablistan–Balad

Resultat Det största partiet blev Likud, vars partiledare och premiärminister Benjamin Netanyahu fick 36 mandat, ett fler än den nya centristiska koalitionen Blåvitt, ledd av Benny Gantz. Inget av de övriga partierna fick tio eller fler mandat. Särskilt anmärkningsvärt var Arbetarpartiets historiskt svaga resultat, med endast sex mandat. Trots att det endast skiljde ett mandat mellan de två största listorna hade resultatet gett Netanyahu bättre förutsättningar att bilda en regering tillsammans med de religiösa och högerorienterade partierna.

Det detaljerade valresultatet var följande:

+ center|300px ← Parlamentsvalet i Israel i april 2019 → Parti eller lista Röster % Mandat Regering Likud 1 140 370 26,46 % 5 Blåvitt 1 125 881 26,13 % 24 Shas 258 275 5,99 % 1 Torahpartiet 249 049 5,78 % 2 Hadash–Ta'al 193 442 4,49 % Arbetarpartiet 190 870 4,43 % 13 Yisrael Beiteinu 173 004 4,01 % 1 Föreningen av högerpartier 159 468 3,70 % 3 Meretz 156 473 3,63 % 1 Kulanu 152 756 3,54 % 6 Förenade arablistan–Balad 143 666 3,34 % 3 Nya högern 138 598 3,22 % 0 Nytt Zehut 118 031 2,74 % 0 Nytt Gesher 74 701 1,73 % 0 Nytt Övriga partier 34 686 0,84 % 0 5 Giltiga röster 4 309 270 99,29 % 120 Blanka och ogiltiga röster 30 983 0,71 % Valdeltagande: 68,46 % (3,88 %) Röstande 4 340 253 100 % Röstberättigade 6 339 729

Anmärkningar:

Källor

Noter

2019 Israel Kategori:2015 i Israel