Högre kurs i totalförsvar och samhällets krisberedskap (HK) är en uppdragsutbildning inom totalförsvar och krisberedskap som genomförs av Försvarshögskolan (FHS) på uppdrag av Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Försvarsmakten. Utbildningen består av två steg, Högre kurs steg 1 (HK1) och Högre kurs steg 2 (HK2).
De högre kurserna ingår i en utbildningstradition vid Försvarshögskolan som går tillbaka till de högre försvarsstudier som inleddes i början av 1950-talet. Utbildningarnas innehåll och upplägg har därefter förändrats i takt med utvecklingen av det svenska totalförsvaret och krisberedskapssystemet.
Historik
Högre försvarsstudier
Efter andra världskriget uppmärksammades behovet av gemensam utbildning för civila och militära befattningshavare inom totalförsvaret. Efter beslut av 1951 års riksdag genomfördes under budgetåret 1951/52 högre försvarsstudier på försök.
I proposition 1952:120 beskrev överbefälhavaren uppgiften som att bland annat ge högre civila och militära befattningshavare en ”vidgad överblick över det totala krigets problem” och fördjupade kunskaper om totalförsvarets olika grenar.
Verksamheten gavs under budgetåret 1952/53 en fastare form inom en försvarshögskola. Utbildningen omfattade då en höstkurs och en vårkurs om vardera omkring nio veckor med cirka 25 civila och militära deltagare samt en chefskurs om omkring tio dagar för cirka 20 högre civila och militära befattningshavare.
Försvarshögskolan fick från budgetåret 1953/54 en fastare organisation med verksamheten inriktad på längre sikt. Försvarshögskolan anger 1953 som ett centralt år i utvecklingen av den högre utbildningen för civila och militära chefer inom totalförsvaret.
Institutet för högre totalförsvarsutbildning
År 1997 slogs den dåvarande Försvarshögskolan samman med Militärhögskolan till den nuvarande Försvarshögskolan. För att föra vidare den högre totalförsvarsutbildningen inrättades Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) inom den nya högskolan.
Enligt SOU 2004:58 genomförde IHT vid denna tid flera former av högre totalförsvarsutbildning. Dessa omfattade en veckolång chefskurs vid Solbacka, en tre veckor lång grundkurs som genomfördes två gånger per år, en fem veckor lång fördjupningskurs inom säkerhetspolitik och krishantering med utlandsresa samt särskilda kurser och påbyggnadskurser.
Den högre totalförsvarsutbildningen riktade sig enligt utredningen till chefer och andra personer i ledande befattningar inom statlig och kommunal förvaltning, näringsliv, massmedier och det militära försvaret. Krisberedskapsmyndigheten finansierade de civila deltagarnas utbildning medan Försvarsmakten finansierade de militära deltagarna.
Högre kurs i samhällets krisberedskap
Under 2000-talet kom krisberedskap att få en tydligare plats i utbildningen. Senast 2009 användes benämningarna Högre kurs i samhällets krisberedskap steg 1 och steg 2. Kurserna redovisas med dessa benämningar i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps årsredovisning för 2010.
I SOU 2011:36 beskrevs Högre kurs steg 1 och 2 som uppdragsutbildningar inom krishanteringsområdet som genomfördes av IHT, ofta på gemensamt uppdrag av Försvarsmakten och MSB. I samma utredning redovisades Solbackakursen separat från de båda högre kurserna.
Återupptagen totalförsvarsplanering
Regeringen beslutade den 10 december 2015 att Försvarsmakten, MSB och berörda civila myndigheter skulle återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.
Kursplanerna har därefter utvecklats mot ett ökat fokus på totalförsvar. I en kursplan från 2022 anges att högre kurser inom området genomförts av Försvarshögskolan sedan 1950-talet och att såväl innehåll som upplägg fortlöpande förändrats efter rådande förutsättningar.
Från 2026 används benämningen Högre kurs i totalförsvar och samhällets krisberedskap för HK1 och HK2.
Tidslinje
År Händelse 1818 Högre artilleriläroverket grundas vid Marieberg i Stockholm. Den så kallade Mariebergsklockan gjuts samma år. 1951 Riksdagen beslutar att högre försvarsstudier ska genomföras på försök. 1952/53 Verksamheten ges fastare form inom Försvarshögskolan och omfattar längre höst- och vårkurser samt en kortare chefskurs. 1953 Försvarshögskolan ges en fastare organisation med verksamheten inriktad på längre sikt. 1997 Den äldre Försvarshögskolan och Militärhögskolan slås samman. Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) inrättas. 2004 IHT genomför bland annat chefskurs, grundkurs och fördjupningskurs inom den högre totalförsvarsutbildningen. 2009 Benämningarna Högre kurs i samhällets krisberedskap steg 1 och steg 2 finns belagda. 2015 Regeringen beslutar att en sammanhängande planering för totalförsvaret ska återupptas. 2022 En ny kursplan för HK2 träder i kraft. 2026 Kurserna genomförs under benämningen Högre kurs i totalförsvar och samhällets krisberedskap.
Högre kurs steg 1
Högre kurs i totalförsvar och samhällets krisberedskap, steg 1 (HK1) är det första steget i utbildningen. Kursen riktar sig till chefer, beslutsfattare och handläggare med ansvar inom krisberedskap eller totalförsvar vid bland annat statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer.
Kursens tyngdpunkt ligger på de civila delarna av totalförsvaret, medan det militära perspektivet behandlas mer översiktligt. Utbildningen behandlar tre övergripande teman: samhällets skyddsvärden och hotbild, systemet för totalförsvar och krisberedskap samt förmåga inom totalförsvar och krisberedskap.
HK1 omfattar 20 dagars heltidsstudier, motsvarande fyra veckor. Fem dagar genomförs som förstudier på distans och 15 dagar som närstudier vid Försvarshögskolan i Stockholm. I utbildningen ingår även studiebesök. Kursen är en icke poänggivande uppdragsutbildning.
Högre kurs steg 2
Högre kurs i totalförsvar och samhällets krisberedskap, steg 2 (HK2) är en fördjupningskurs. Den riktar sig till erfarna chefer och handläggare inom offentlig och privat sektor med uppgifter inom totalförsvar och krisberedskap på lokal, regional, central, nationell eller internationell nivå.
För antagning krävs normalt genomförd HK1 eller motsvarande mycket goda kunskaper om totalförsvars- och krisberedskapssystemen och den egna organisationens roll i dessa system.
Kursen behandlar bland annat globala och regionala trender, hot och aktörer, geopolitik och geostrategi, utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik samt Sveriges totalförsvar och krisberedskap. Även Sveriges medlemskap i Nato och dess betydelse för totalförsvaret behandlas.
HK2 omfattar totalt 25 utbildningsdagar fördelade över sju kursveckor som genomförs vid skilda tillfällen under året. Utbildningen innehåller närstudier vid Försvarshögskolan samt obligatoriska studieresor inom Sverige och utomlands.
HK kursemblem
Ett kursemblem för Högre kurs har tagits fram med en stiliserad avbildning av Mariebergsklockan som centralt motiv.
Mariebergsklockan göts vid Mariebergs gjuteri 1818 och var ursprungligen placerad utanför Högre artilleriläroverkets byggnad på Marieberg, där den användes för att kalla elever till lektioner. Klockan flyttades senare till dåvarande Militärhögskolan på Valhallavägen och finns numera vid Försvarshögskolan på Drottning Kristinas väg i Stockholm.
Mariebergsklockan används även i Försvarshögskolans akademiska symbolik. På högskolans rektorskedja avbildas klockan som en symbol för Högre artilleriläroverket och Försvarshögskolans historiska rötter.
HK-emblemet visar Mariebergsklockan i en stiliserad klockställning med två kolonner och en triangulär fronton. Motivet omges av lagerkvistar. Klockan syftar att anknyta till Försvarshögskolans historia och tradition, kolonnerna och det öppna rummet kring klockan till mötet mellan olika professioner och perspektiv samt lagerkvistarna till kunskap och utbildning.
Emblemet togs fram av deltagare i den 173:e kontingenten av Högre kurs.
Förhållande till Solbackakursen
Solbackakursen är en separat totalförsvarsutbildning som genomförs av Försvarshögskolan på uppdrag av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar. Kursen riktar sig till ledande personer från olika delar av det svenska samhället.
Idén till Solbackakursen utvecklades efter andra världskriget av dåvarande statsminister Tage Erlander och överbefälhavaren Nils Swedlund. Syftet var att minska avståndet mellan det civila och militära försvaret och tillvarata erfarenheter från andra världskriget. Den första Solbackakursen genomfördes 1952.
Solbackakursen och de längre högre kurserna har historiskt bedrivits som skilda utbildningsformer. Redan under läsåret 1952/53 genomförde Försvarshögskolan längre höst- och vårkurser parallellt med en kortare chefskurs. I SOU 2004:58 redovisades Solbackas chefskurs separat från IHT:s grundkurs och fördjupningskurs, och i SOU 2011:36 redovisades Solbackakursen separat från Högre kurs i samhällets krisberedskap.
Se även
Solbackakursen Sveriges totalförsvar Försvarshögskolan Civilt försvar Krisberedskap
Referenser
Externa länkar
Högre kurs steg 1 – Försvarshögskolan Högre kurs steg 2 – Myndigheten för civilt försvar
Kategori:Utbildning i Sverige