miniatyr|315x315px|Hos människan är mannen heterogametisk (XY) medan det hos hönsfåglar är hönan som är heterogametisk (ZW). Insekter har ofta andra system.
Heterogametiskt kön refererar till könet av en art där de två könskromosomerna inte är av samma typ, alltså är heterogametiska. Däggdjurens kromosomer (till exempel människans) har XY-systemet, där hanar har en X- och en Y-kromosom och därför är det heterogametiska könet. Honan har då två X-kromosomer och är därför av homogametiskt kön. Hos andra arter (till exempel fåglar) är honan av heterogametiskt kön och hanen av homogametiskt kön, vilket kallas ZW-systemet.
Det heterogametiska könet kommer vid meios att ge upphov till två sorters könsceller, beroende på vilken könskromosom cellen ärver. Vid XY-systemet har hanens sädesceller antingen X-kromosom eller Y-kromosom, medan honans äggceller alltid har en X-kromosom. Vid ZW-systemet är det äggcellerna som antingen har Z-kromosom eller W-kromosom, medan sädescellerna alltid har Z.
Det är inte alla arter som har något heterogametiskt kön. Vissa insekter har till exempel könsbestämningssystemet X0, där den könsbestämmande kromosomen istället varierar i ploiditet (XX hos honor men X hos hanar).
Referenser
Kategori:Könsdimorfism Kategori:Genetik