René-Louis Baire, född 21 januari 1874 i Paris, Frankrike, död 5 juli 1932 i Chambéry, Frankrike, var en fransk matematiker, mest känd för sin Baire-kategorisats, som hjälpte till att generalisera och bevisa framtida satser. Hans teori publicerades ursprungligen i hans avhandling Sur les fonctions de variables réelles ("Om funktionerna hos reella variabler") år 1899.

Biografi Baire, son till en skräddare, var ett av tre barn från en fattig arbetarklassfamilj i Paris. Han började sina studier när han med hjälp av ett stipendium började på Lycée Lakanal. År 1890 avslutade Baire sina avancerade kurser och började på den speciella matematikavdelningen vid Lycée Henri IV. Där förberedde han sig för och klarade inträdesprovet till École normale supérieure och École Polytechnique. Han studerade vid École normale supérieureRené-Louis Baire. (2010). Encyclopædia Britannica on-line. Hämtad 9 september 9, 2010 och efter att ha tagit sin treåriga examen fortsatte han med sin aggregation. Han klarade sig bättre än alla andra elever på den skriftliga delen av provet, men han klarade inte det muntliga provet på grund av bristande förklaringar och tydlighet i sin framställning. Efter att ha gjort om agrégationen och klarat provet fick han i uppdrag att undervisa på gymnasiet (lycée) i Bar-le-Duc. Medan han var där forskade Baire om konceptet gränser och diskontinuitet inför sin doktorsexamen. Han presenterade sin avhandling den 24 mars 1899 och tilldelades sin doktorsgrad. Han fortsatte att undervisa i gymnasieskolor runt om i Frankrike men var inte nöjd med att undervisa i matematik på lägre nivå.

År 1901 utnämndes Baire till universitetet i Montpellier som "Maître de conferences". År 1904 tilldelades han ett Peccot Foundation-stipendium för att tillbringa en termin vid ett universitet och utveckla sina färdigheter som professor. Baire valde att studera vid Collège de France där han föreläste i ämnet analys. Han utnämndes till en universitetstjänst 1905 då han började arbeta vid naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Dijon. År 1907 befordrades han till professor i analys vid Dijon där han fortsatte sin forskning inom analys.

Sjukdom Ända sedan han var ung hade Baire alltid haft en "känslig" hälsa. Han hade utvecklat problem med matstrupen innan han började skolan och han upplevde ibland svåra attacker av agorafobi.Dunham, William. (2005). Baire. In The Calculus Gallery pp. 183–199. Princeton, NJ: Princeton University Press . Ibland hindrade hans hälsa honom från att arbeta eller studera. De dåliga perioderna blev vanligare och gjorde honom orörlig under långa perioder. Med tiden hade han utvecklat en slags psykisk störning som gjorde honom oförmögen att utföra arbete som krävde långa perioder av koncentration. Ibland gjorde detta hans förmåga att undersöka matematik omöjlig. Mellan 1909 och 1914 plågade detta problem honom ständigt och hans undervisningsuppgifter blev allt svårare. År 1914 fick han tjänstledighet från universitetet i Dijon på grund av sin dåliga hälsa, varefter han tillbringade resten av sitt liv i Lausanne, Schweiz, och runt Genèvesjön. Han gick i pension från Dijon 1925 och tillbringade sina sista år på flera hotell som han hade råd med på sin magra pension. Han begick självmord 1932.

Bidrag till matematik Baires forskningsintressen låg framförallt inom kontinuitet och irrationella tal, och flera matematiska satser och begrepp har uppkallats efter honom, däribland Baires kategorisats, Bairefunktion, Bairemått och Bairemängd.

Baires skicklighet inom matematisk analys ledde honom till att studera med andra stora namn inom analys, som Vito Volterra och Henri Lebesgue. I sin avhandling Sur les fonctions de variable réelles ("Om funktionerna hos reella variabler") studerade Baire en kombination av mängdteori och analysämnen för att komma fram till Baires kategorisats och definitionen av en ingenstans tät mängd. Han använde sedan dessa ämnen för att bevisa satserna för de han studerade med och fördjupa förståelsen av kontinuitet. Bland Baires andra viktigaste verk finns Théorie des nombres irrationnels, des limites et de la continuité (Teori om irrationella tal, gränser och kontinuitet) publicerad 1905 och båda volymerna av Leçons sur les théories générales de l'analyse (Lektioner om den allmänna analysteorin) publicerade 1907–08.

Referenser

Noter

Externa länkar

Kategori:Franska matematiker under 1800-talet Kategori:Franska matematiker under 1900-talet Kategori:Topologer Kategori:Franska professorer i matematik Kategori:Forskare från Paris Kategori:Personer verksamma vid Montpelliers universitet Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Dijon Kategori:Personer i Frankrike under 1900-talet Kategori:Födda 1874 Kategori:Avlidna 1932 Kategori:Män Kategori:Alumner från École normale supérieure Kategori:Ledamöter av Franska vetenskapsakademien