Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa. Danmark, Färöarna och Grönland bildar tillsammans Konungariket Danmark (danska: Kongeriget Danmark). I Konungariket Danmark har Färöarna och Grönland utvecklat självstyre.

Danmark gränsar landfast till Tyskland i söder samt maritimt mot Sverige i öster och Norge i norr.

Danmark är administrativt uppdelat i 5 regioner och 98 kommuner sedan den 1 januari 2007. Danmark hade 1. maj 2025 en befolkning på 6 001 008 (källa:Statistikbanken.dk/Borgere), varav en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn. 72 öar var bebodda den 1 januari 2008.

Danmark är en parlamentarisk demokrati där regeringen skall ha det danska parlamentets, Folketingets, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15).

Landet gick 1973 med i Europeiska gemenskaperna, vilken senare ombildades till Europeiska unionen (EU). Färöarna valde dock att inte ansluta sig tillsammans med resten av Danmark, inklusive Grönland. Efter en folkomröstning utträdde Grönland ur EG 1985 på grund av dispyter om fiskerättigheter. Danmark är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Nato, Förenta nationerna (FN) och många andra internationella organisationer, samt deltar i Schengensamarbetet.

Namnet Danmark härstammar dels från den germanska folkgruppen danerna, som omnämns från 500-talet, dels från ett ord som betecknar gränsområde.

Historia

Förhistoria Spår från människor har på några få platser upptäckts från så långt tillbaka som mellanistiden för ungefär 100 000 år sedan. Därefter har man först hittat fynd från renjägare i området från ca 10 000 f.Kr. Några tusen år senare hade Danmark täckts av skog, vilket ledde till att jägare och fiskare sökte sig till området och blev bofasta. Jordbruk har bedrivits i regionen sedan år 4 000 f.Kr. Bronsframställning påbörjades 2 000 f.Kr. och fynd från järntillverkning har hittats från år 500 f.Kr.

Historia Daner återfinns första gången i skriftliga källor från 500-talet av Jordanes och Prokopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från svearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop Ansgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve Nicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.

Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen Alfred den store slog tillbaka danska vikingar vid Edington år 885, och 75 år senare är det belagt i Danmark på Jellingestenen. På vikingatiden skapade Knut den store ett välde runt Nordsjön. I det ingick stora delar av England och södra Norge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av Baltikum, Gotland och norra Tyskland under kungarna Valdemar Sejr och Valdemar Atterdag för det danska väldet.

År 1397 bildades Kalmarunionen av drottning Margareta I och hennes fosterson Erik av Pommern. Där ingick utöver Danmark även Norge och Sverige. Detta försök att ena Norden i en union var bräckligt. Sverige hade vid flera tillfällen andra kungar. Sverige lämnade permanent genom Gustav Vasas trontillträde 1523. Norge förlorade sin självständighet 1536 och blev provins i en statsbildning som i efterhand vanligen kallas Danmark-Norge. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände Skåneland (Skåne, Halland och Blekinge) till den nya stormakten Sverige. Freden i Kiel ledde till att Norge lämnade och kom i union med Sverige. De historiskt norska områdena Färöarna, Grönland och Island förblev dock danska. Island blev en självständig republik 1944, och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

Geografi

miniatyr|höger|Karta över Danmark, Färöarna och Grönland.

Danmark ligger i Nordeuropa, mellan haven Östersjön och Nordsjön och har landförbindelse med Tyskland i söder och med Sverige i öst via Öresundsförbindelsen samt havsgräns i norr till Norge. Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland.

Danmarks nordligaste punkt är Skagen (Skagens norra strand) vid 57° 45' 7" nordlig breddgrad, den sydligaste är Gedser (sydliga delen av Falster) vid 54° 33' 35" nordlig breddgrad, den västligaste är Blåvandshuk vid 8° 4' 22" östlig breddgrad och den östligaste är Østerskær vid 15° 11' 55" östlig breddgrad. Det är i skärgården Ertholmene 18 kilometer nordöst om Bornholm. Från öst till väst är det 452 km, från nord till syd 368 km.

Topografi och hydrografi Danmark består geografiskt av den mellersta och norra delen av halvön Jylland och 443 namngivna öar (1419 stycken över 100 m² (2005)). Av dessa är 72 bebodda (2008),Statistikbanken.dk/bef4 där de största är Själland, Vendsyssel-Thy och Fyn. Ön Bornholm är belägen något öst om resten av landet i Östersjön. Många av de större öarna är sammanbundna med broar; Öresundsförbindelsen sammanbinder Själland med Sverige, Stora Bältbron sammanbinder Fyn med Själland och Lilla Bältbron sammanbinder Jylland med Fyn. Färjor eller små båtar sammanbinder med de mindre öarna. Största städerna är huvudstaden Köpenhamn (på Själland och Amager), Århus, Ålborg och Esbjerg (på Jylland) och Odense (på Fyn).

Landet är förhållandevis platt med små höjder där medelhöjden över havet ligger på 31 m och den högsta naturliga punkten är Møllehøj som mäter 170,86 m. Andra höjder i samma område sydväst om Århus är Yding Skovhøj på 170,77 m och Ejer Bavnehøj på 170,35 m. Ytan för innanhavet är: 210 km² (östra Danmark); 490 km² (västra Danmark).

Danmark består av 443 namngivna öar vilket resulterar i en lång kustremsa, 7314 km. En cirkel som omger hela Danmarks yta skulle ha en omkrets på bara 742 km. Andra kännetecken som visar det nära sambandet mellan land och hav är att ingen plats i Danmark är längre ifrån kusten än 52 km. Den totala landytan kan inte exakt fastslås då havet konstant eroderar och lägger till material längs kusterna och på grund av mänskliga förbättringsprojekt för att motverka erosion. På den sydvästra kustremsan av Jylland är tidvattnets nivå mellan 1 och 2 meter och tidvattensgränsen flyttas utåt och inåt på en 10 kilometers sträcka.Nationalencyklopedin, (1990) vänster|miniatyr|Danmark och norra Tyskland sett från rymden. Enligt WWF kan Danmarks territorium delas in i två ekoregioner: den atlantiska blandade skogar och baltiska blandade skogar. Färöarna täcks av de boreala gräsmarkerna medan Grönland har ekoregionen Kalaallit Nunaat hög arktisk tundra och Kalaallit Nunaat låg arktisk tundra.

Klimat Danmark ligger i den tempererade zonen och klimatet är, på grund av vindarna, milt för breddgraden. Extrema väderförhållanden förekommer sällan då höga och branta berg saknas och ingen plats i landet ligger längre än 55 kilometer från kusten.

På grund av närheten till havet är temperaturskillnaderna mellan årstiderna förhållandevis små. Detsamma gäller också vanligen mellan olika orter. Under vintrarna finns dock liten nord-sydlig temperaturskillnad, men denna är under 1 graders differens. Kallast vintertid är det vanligen längs den jylländska höjdryggen (med några toppar på över 170 m ö.h.). Det finns även en antydan till öst-västlig skillnad. Sålunda är sydvästra Jylland (kring Esbjerg och syd därom) Danmarks mildaste område vintertid med knappt 1 plusgrad i dygnsmedeltemperatur (detta är dock ej lika milt som längs södra Norges västkust kring Bergen och Stavanger). Vårens första värmeböljor får Bornholm (och vissa andra östvända kuster vid Östersjön) mindre nytta av, då Östersjöns ytvatten tar lång tid på sig för att värmas upp. Grundare hav och fjordar värms fortare upp. Och Nordsjöns ytvatten blir i allmänhet inte lika nedkylt som Östersjöns under vintern. Däremot kan Sønderjylland värmas upp rejält redan i april, om kontinenten är uppvärmd och vinden sydlig, eftersom vinden då inte behöver passera över hav (det är dock få dagar per år detta fenomen gynnar området).

I allmänhet är vintrarna milda och disiga (eller blåsiga) med enbart kortare perioder med snö, oftast i februari.

Stormar, inklusive snöstormar, kan slå till mycket kraftigt i det öppna och kustnära landskapet från oktober till februari. Medeltemperaturen för Köpenhamn under januari och februari är 0,0 °C.

På sommaren är det behagligt varmt med dagstemperaturer kring drygt +20 grader. Sommarnätterna är mörkare än i större delen av Sverige, men milda. Dygnsmedeltemperaturen för Köpenhamn ligger på +17 grader. Minst någon gång under sommaren kan temperaturer över 30 plusgrader uppmätas. Rekordet är 36,4 grader i Holstebro, Jylland från den 10 augusti 1975.

På grund av de dominerande västliga- eller sydvästliga vindarna faller mycket nederbörd över landet. Danmark har i genomsnitt 170 regndagar per år (då det faller nederbörd någonstans i Danmark). Mest nederbörd faller perioden juli-november, och minst nederbörd faller perioden april-juni.

Nederbörden sommartid kommer främst i form av skurar.

Några få gånger har kylig luft från nordost tagit sig in över landet vintertid, vilket gör att temperaturen i vissa undantagsfall kan sjunka ned till under 25 minusgrader, eller, i extrema fall, under -30 grader. Rekordet är 32 minusgrader.

Det blåser stadiga väst- och sydvästvindar året om, vilka är den viktigaste förklaringen till det milda klimatet. Det relativt flacka landskapet är även hårt ansatt av kraftiga vindar. Ibland kan kraftiga orkanvindar, främst vintertid, lamslå områden på grund av nedfallna träd och nedrivna elledningar.

Växt- och djurliv Den ursprungliga lövfällande skogen som bildades bland annat av björk, ek, alm och lind blev avverkad under flera århundraden av mänsklig aktivitet. Vid början av 2000-talet var bara omkring 12 procent av landets yta täckt med skog eller trädgrupper. I Jylland planterades barrskogar med gran och ädelgran i regioner som ursprungligen var hedområden. Det största sammanhängande skogsområde är Rold Skov.

På grund av de nämnda förändringarna finns några djur som levde i Danmarks territorium inte kvar eller de blev mycket sällsynta, däribland brunbjörn, varg, älg och under en längre tid vildsvinet. Det största landlevande däggdjuret i Danmark är kronhjorten. Dessutom förekommer olika fladdermöss, fälthare och igelkott i större antal. I de danska havsområdena lever flera delfiner, tumlare och sälar.

Ungefär 300 olika fågelarter lever i landet eller besöker Danmark för längre tider under året. Särskilt fågelrika är kusterna och öarna. Typiska fåglar är hägrar, svanar och vit stork. Under årets varma månader ökar antalet fjärilar betydligt. Flera av dessa flyttar hit från Medelhavsregionen.

Olika fiskar som torsk, sill och rödspätta parningsleker i havet kring Danmark.

Styre och politik

miniatyr|höger|Folketinget har sitt säte i Christiansborgs slott i Köpenhamn. miniatyr|höger|Folketingssalen inne i Christiansborgs slott.

Författning och styre Danmark är en konstitutionell monarki och dess monark sedan 14 januari 2024 kung Frederik X. I praktiken styrs dock landet av Danmarks statsminister och regeringen i kungens namn. Regeringen är ansvarig för sina handlingar inför den lagstiftande församlingen Folketinget och ska ha parlamentariskt stöd där. Sedan slutet av juni 2019 är Mette Frederiksen landets statsminister.