Teckomatorp

thumb|Stationshuset i Teckomatorp. Teckomatorp är en tätort med 1 794 invånare, i Svalövs kommun i Skåne län, cirka fem kilometer sydost om Svalöv.

Historia Teckomatorp är en ort som ligger i södra delen av Svalövs kommun och bestod endast av två gårdar före järnvägens tillkomst på 1860-talet då den privata bandelen Eslöv-Landskrona togs i bruk. År 1877 upphöjdes den från början obemannade hållplatsen till järnvägs- och poststation. I och med att västkustbanans sydligaste del, Billesholm-Malmö, stod färdig 1885 och Teckomatorp blev en av stationerna utmed linjen utvecklades orten till en järnvägsknut. Den första banan Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ), se Rååbanan, invigdes 1865. Det fanns ingen station i Teckomatorp vid den tiden. År 1886 byggdes Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) och då ökade Teckomatorps station i betydelse. Teckomatorp har vuxit upp kring järnvägen som än idag sätter sin prägel på orten.

Stadsplanen av rutnätstyp visar en snabb utveckling kring 1900. Vid det stora torgets södra sida ligger järnvägsstationen, byggd 1872. Järnvägshotellet från 1886 ligger vid samma torg. Här ligger även Gamla folkskolan, byggd 1894. Söder om järnvägen finns bostadshus samt byggnader för handel och hantverksrörelser. Föreningen Folkets hus köpte 1905 mark och året därpå uppfördes byggnaden. År 1909 byggdes den till med Stora salen, mittparti och serveringsveranda. Under andra världskriget användes anläggningen som militärförläggning och under 1960- och 1970-talen som kommunal förskola. Teckomatorp är ett gott exempel de skånska stationssamhällena, där såväl bebyggelse som stadsplan illustrerar de kring sekelskiftet 1900 rådande idealen. Byggnadernas placering i gatulinjen liksom tegelarkitekturen är karakteristisk. Folkets hus är ett bra exempel på folkrörelsens samlingslokaler.  

Teckomatorp är beläget i Norra Skrävlinge socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norra Skrävlinge landskommun. I denna inrättades för orten 24 augusti 1914 Teckomatorps municipalsamhälle. Detta samt landskommunen uppgick 1952 i Teckomatorps landskommun där municipalsamhälle upplöstes med utgången av 1966. Orten ingår sedan 1969 i Svalövs kommun.

1932 hade Teckomatorp provinsialläkare, veterinär, apotek och epidemisjukhus, Det fanns två folkskolor på orten. Teckomatorp hade 823 innevånare 1921 och 905 år 1931. 1932 hade Teckomatorp som viktigaste industri Sockerbrukets saftstation, skofabrik och mejeri.

Näringsliv Innan första järnvägslinjen drogs byggdes ett spannmålsmagasin. 1886 öppnade Anders Nilsson en kol- och timmerhandel, samt utökade senare med en befintlig järnhandel. Denna företagssammansättning fanns kvar ända till 1970-talet under namnet M. Bondesson AB med Bertil Bondesson som disponent sedan 1944, efter fadern Måns Bondesson. Lokalerna för spannmålsmagasinet respektive järnhandeln låg strax intill järnvägen mellan det före detta spannmålsmagasinet och bilverkstaden McTorp. Mycket tidigt byggdes även ett tegelbruk där man producerade det så kallade Gissleberga-teglet. Carl Linderoth, en av Teckomatorps ledande personer, lyckades få en distriktsveterinär stationerad i Teckomatorp 1885, och samma år byggdes även den första delen av det som tidigare var Järnvägshotellet. 1912 påbörjas elektrifieringen i byn genom att man drar en ledning för högspänning mellan Svalöv och Teckomatorp.

Teckomatorps sockerbruk och saftstation För att minska bettransporterna och öka råsockerproduktionen i Säbyholm uppfördes en saftstation i Teckomatorp 1894 då Skånska sockerfabriks AB, som ägde fabrikerna i Landskrona och Säbyholm, ville öka sin produktion. Stationen producerade kalkad råsaft avsedd för råsockerfabriken på Säbyholm. En nästan två mil lång underjordisk rörledning transporterade råsaft från saftstationen till råsockerfabriken. Saftstationen drevs till 1962 och i byggnaderna kom senare företaget BT Kemi att inrymmas.

Säbyholms sockerbruk startade i början av 1900-talet de första svenska betförädlingsförsöken, men verksamheten överfördes till det närbelägna Hilleshög utanför Landskrona. Bruket lades liksom saftstationen ner 1962, samma år som sockerbruket i Skivarp. Utvecklingen där utvalda betbruk byggdes om till strösockerbruk och de flesta separata raffinaderierna nedlades gjorde att behovet av råsockerbas minskade. Efter nedläggningen övertogs fabriksområdet av Hilleshögsbolaget som byggde om byggnaderna och inrättade sitt huvudkontor på platsen.

Teckomatorps skofabrik Fabriken var i drift 1922 till 1969. Tillverkningen var huvudsakligen damskor men också en del barnskor. Under åren 1932 till 1952 tillverkades årligen ca par skor. Det största antalet arbetare på fabriken var 40 exklusive administrativ personal. Fabrikslokalen var i tre plan. Fabrikens skomärke hette Teckoskor. Skorna såldes i södra Sverige, ibland via resande försäljare, ibland med frakt, oftast på järnväg. På 1960-talet blev konkurrensen från billigare tillverkning utomlands för svår. Fabrikslokalen är idag ombyggd till bostad.

Teckomatorps mejeri Teckomatorps mejeri övertogs 1935 av Svalövs mejeri. Driften fortsatte i Teckomatorp åtminstone till 1940.

Handel Teckomatorp har en Ica-butik belägen mitt i byn.

1907–1990 hade Teckomatorp en lokal konsumentförening. Teckomatorps kooperativa förening bildades den 3 februari 1907 och öppnade senare samma år.Teckomatorps kooperativa handelsförening , Arbetet, 2 juli 1907Teckomatorps Kooperativa fyller 50 år, Arbetet, 8 mars 1957 Föreningen öppnade en filial i Marieholm 1923.Teckomatorp, Arbetet, 1 mars 1923 Därpå följde filialer i Olstorp 1936,Teckomatorps koop. förening utvidgar, Arbetet, 5 september 1936 Gryttinge 1937 och slutligen Ask 1943.Kooperativa utvidgar, Nu butik har öppnats i Skåne-Ask., Arbetet, 10 december 1943Lantarbetare grundade 50-årig konsumförening, Arbetet, 18 december 1955 Butikerna i Olstorp och Gryttinge avvecklades med tiden och på 1970-talet även butiken i Ask.Lönsamt i Teckomatorp - 2,5 procent återbäring, Arbetet, 3 mars 1978 Efter en tid med bristande lönsamhet och ett misslyckat försök att fusionera med Konsum Mellanskåne upplöstes föreningen 1990 och de två kvarvarande butiker i Marieholm och Teckomatorp lades ner.Arbetet 1990-10-07: " Konsumbutik läggs ner ... butik även i Teckomatorp, ,föreningen upplöses. Försök har gjorts att få Konsum ..." Arbetet Söndag 7 oktober 1990: MARIEHOLM: Konsumbutiken i Marieholm ska läggas ner den 1 december ....

Bankväsende Teckomatorps sparbank fick sitt reglemente fastställt den 25 november 1890 och öppnade den 5 januari 1891.Teckomatorps sparbank , Eslöfs Tidning, 27 december 1890Sparbankerna i Sverige år 1891., Statistisk tidskrift, 1893, häfte 99 Den uppgick år 1980 i Sparbanken Västra Skåne. Sedermera har ortens sparbankskontor upphört.

År 1907 öppnade Malmö folkbank ett kontor i Teckomatorp.Malmö folkbank , Arbetet, 16 juli 1907 Under år 1917 uppgick kontoret i IndustribankenA.-B. Industribanken under år 1917, Svenska Dagbladet, 12 mars 1918 som senare blev en del av Nordiska Handelsbanken. När denna bank rekonstruerades år 1925 överfördes kontoret till Skandinaviska kreditaktiebolaget.Aftonbladet, 26 september 1925 Skandinaviska banken fanns i Teckomatorp i ett halvsekel. Skandinaviska Enskilda Banken avvecklade kontoret år 1976.Årsredovisning 1976 , Skandinaviska Enskilda Banken

BT Kemi-skandalen

BT Kemi KVK AB, fram till 1971 Bönnelyche & Thuröe AB, var ett kemiskt-tekniskt företag. Det tillverkade bland annat takpapp, träskyddsmedel och ogräsbekämpningsmedel (främst fenoxisyror) i Malmö till 1965 och 1965–1979 i Teckomatorp. Företaget orsakade en av de största miljöskandalerna i Sverige. Den 6 december 2009 invigdes friluftsområdet Vallarna, mellan järnvägarna och Braån, på den sanerade norra delen av det tidigare BT Kemi-området.Välkommen till Vallarna i Teckomatorp

Kommunikationer Orten är kommunens knutpunkt för kommunikation. Från Teckomatorp till Lund tar det 16 minuter med tåg. Det finns också dagliga bussförbindelser med Svalöv som går i anslutning till tågen. Mot Eslöv går Marieholmsbanan som har både person- och godstrafik. Idag används linjerna mot Malmö och mot Helsingborg (Rååbanan) för persontrafik (Pågatåg). Dessutom går pågatågen på Söderåsbannan till Åstorp. Men det finns planer på att det tåget ska fortsätta till Ängelholm. Mot Svalöv, Källstorp, Kågeråd och Billesholm går det utöver Söderåsbannan också busstrafik Skånetrafikens busslinje 230. (Vilket är praktiskt när Pågatågen inte kan trafikera på grund av trafikstörning så kan passagerare ta bussen istället.)

Kommunal service Skolhistoria En pastor i Norra Skrävlinge och Torrlösa hette Olof Hellichius. Han verkade från slutet av 1700-talet och fram till någon gång i mitten av 1830-talet. 1825 lade han fram ett förslag om ny skolordning i trakten. Fyra nya skolhus uppfördes i socknen – tidigare hade ett sådant enbart funnits i Torrlösa, medan resten av undervisningen hade skötts av lärare som ambulerande i gårdarna. Nu fick man fem lärare som betalades in natura av varje familj som hade barn i skolan.

Undervisningen skedde i varje by långt in på 1900-talet. Både småskolans klass 1 och 2 samt folkskolans klass 3 till och med 7 (senare klass 8) har funnits i både municipalsamhället Teckomatorp och de små byarna runt detta. Under tiden som storkommun 1952-1969 fanns en skola kvar i Norrvidinge, där barnen från Norr- och Södervidinge gick. Resten av barnen från storkommunen från Källs Nöbbelöv och Norra Skrävlinge gick i skolan i Teckomatorp.

Torgskolan som låg vid torget i Teckomatorp byggdes 1896. Skolan var en B2 skola, det vill säga klass 1 och 2 hade gemensamt klassrum med en lärare eller lärarinna. Klass 3 till 7 hade också gemensam klass. Torgskolan ersattes av Parkskolan.

Parkskolan är nu Teckomatorps enda skola. Det är en F-6-skola. Skolan byggdes 1964, byggdes till 1979 och senaste om- och tillbyggnaden är daterad 2001.Parkskolans organisation omfattar även förskola och fritidshem. Verksamheterna ligger nära varandra. Parkskolan är en skola med cirka 220 elever fördelade på två arbetslag, F-3 och 4-6. På skolan finns även skolbarnsomsorg, Parkens fritidshem. Skolan är en mångkulturell skola med elever och personal med 15 olika modersmål.

Barnomsorg Förskolan Torpet invigdes 1977 och består av fyra avdelningar, en 5 års avdelning och tre 1-4 års avdelningar. Garvaren invigdes 2007 och ersatte Smedjan, en tidigare lägenhetsförskola bestående av två avdelningar som startades på 1980-talet. Garvaren består av två avdelningar med barn i ålder 1-4 år och en avdelning med barn i ålder 4-5.

Sjukvård Provinsialläkartjänst inrättades år 1911 och det var Gustaf Heyman som fick tjänsten. Gustaf Heyman var ordförande i municipalstämman och genomdrev där att ett epidemisjukhus skulle byggas i Teckomatorp. Första patienten blev tyvärr hans egen dotter som vid 6 års ålder insjuknade i scharlakansfeber. Ett apotek öppnades i byn. År 1939 tog man i Norra Skrävlinge kommunalfullmäktige beslut om att inrätta en tandpoliklinik i Teckomatorp. Denna skulle vara gemensam för Billeberga, Norrvidinge, Norra Skrävlinge och Källs Nöbbelöv samt municipalsamhället Teckomatorp. 1946 köptes ett hus till denna klinik, och samtidigt planerade man att inrätta en barnavårdscentral med distriktssköterska i en närliggande byggnad – byggnaderna är nu bostadshus i rött tegel och ligger i det norra hörnet av Karlsgatan och Järnvägsgatan i Teckomatorp.

Det som senare blev hotellet Villa Mariesten var tidigare epidemiklinik och blev därefter omgjort till en långvårdsenhet. Efter att denna blivit för omodern började man planera för en ny byggnad som man under 1980-talets första år ville placera i Svalöv. 2010 finns ett äldreboende som heter Ängslyckan i Teckomatorp.

Idrott och föreningar Teckomatorps Sportklubb