miniatyr|stående=1.5|Plangränserna för nya Slussen med Slussenområdet innan byggstarten enligt Stockholms stadsbyggnadskontor. Planområdet för den nya bussterminalen visas inte men ligger direkt sydost om de markerade gränserna. miniatyr|stående=1.5|Byggplatsområdet sett från Katarinahissen, vy mot norr, juli 2020.
Projekt Slussen är Stockholms stads namn på dess projekt att riva den gamla Slussen och bygga en ny trafikplats och båtsluss i Slussenområdet mellan Gamla stan och Södermalm i Stockholm. I projektet ingår även en ny reglering av Mälarens vattennivåer för att förhindra framtida översvämningar. Ytor för biltrafik kommer att minskas medan trafiksäkerheten och framkomligheten för gående och cyklister ska förbättras avsevärt.
För den övergripande utformningen av den nya trafikplatsen står arkitektfirmorna Foster+Partners och Berg Arkitektkontor. Själva trafiklösningen baseras på det vinnande bidraget kallat Strömmar i en arkitekttävling anordnad av staden år 2004. Strömmar, senare omdöpt till Nya Slussen var framtaget av Nyréns Arkitektkontor, Tyréns och ELU konsult.
Byggstarten för den nya anläggningen skedde 2016 efter flera fördröjningar under den långvariga planprocessen. Enligt stadens prognos i maj 2020 uppgår projektets totala investeringsutgift till 15,8 miljarder kronor. I summan ingår trafiklösningen med underliggande lokaler, två avtappningskanaler för Mälarens vatten, själva båtslussen och en ny bussterminal i Katarinaberget. Staden räknar även med 4,3 miljarder kronor i investeringsinkomster, bestående främst av medfinansiering från Region Stockholm, staten och EU samt intäkter från försäljning av mark för kommersiellt ändamål både ovan och under jord.Stockholms stad: Projekt Slussen. Lägesredovisning. 2020-05-27 För att kunna genomföra bygget upphandlar Stockholms stad under projekttiden omkring 25 större delentreprenader; huvuddelen av byggarbetena ska vara avslutade i slutet av år 2025.
Bakgrund
miniatyr|Förstärkning av betong med stålkonstruktioner, april 2009. Trafikplatsen Slussen med en korsning av tåg-, fordons- och fartygstrafik mellan Södermalm och Gamla stan invigdes den 15 oktober 1935 av kung Gustaf V. Klöverbladslösningen, uttänkt av arkitekten Tage William-Olsson och ingenjör Gösta Lundborg, var på sin tid en av Europas första klöverbladskorsningar för innerstadstrafik.
Slussen hade efter 70 års användande fått omfattande skador som lappats och lagats varje år. Enbart 2003 togs 5 ton betong bort för att inte skada människor och fordon. Sedan mitten av 1990-talet hade konstruktionen ständigt fått stöttas och förstärkas med provisoriska stålbalkar, och i september 2005 stängdes delar av Slussen av för tung trafik på grund av rasrisk. Några av de gamla betongtrapporna hade rivits.
Stora delar av Slussens sydöstra del sjönk långsamt på grund av bristfällig pålning som utfördes 1934. Det var den för Sverige nya frankipålningen som sedermera skulle visa sig vara undermålig och tidigt förorsakade sättningar i anläggningens sydöstra del. Allt tyder på att man inte kom så långt ner som man ville med stålrören. När de drogs upp kollapsade pålens betongpelare på grund av instabila jordlager.
Planområdet
Nydaningen av Slussen med omgivning berör ett mycket stort planområde vilket omfattar cirka 130 000 kvadratmeter. I stora drag avgränsas området i norr av Munkbron, Munkbroleden och Räntmästarhuset fram till Södra Bankohuset. I öster ingår vattenområdet från Gamla stan till Stadsgårdsleden ända fram till Birkaterminalen. Mot söder avgränsas planområdet av KF-huset och Glashuset, Slussens tunnelbaneentré vid Ryssgården samt Stockholms stadsmuseum. I väster löper planområdesgränsen utmed kvarteret Överkikaren mot Södermalmstorg. Dessutom omfattas delar av området längs Söder Mälarstrand mellan Söderströmsbron (tunnelbanebron) och Centralbron (tåg- och bilbron) samt Mälarens vattenområde öster om Söderströmsbron. Planområdet är således betydligt större än det som av Riksantikvarieämbetet inkluderats i riksintresset Slussen.
Planering och debatt Tävlingar miniatyr|"Nya Slussen" av Foster+Partners och Berg Arkitektkontor, 2009. Planprocessen för en ny slussenanläggning inleddes med en idétävling i början av 1990-talet, som dock inte förde projektet vidare. Kring millennieskiftet 2000 togs frågan upp på nytt av Stockholms förvaltningar och år 2004 utlystes en arkitekttävling där även en vinnare utsågs. Det vinnande förslaget, kallat Strömmar (senare känt under namnet Nya Slussen), var framtaget av Nyréns Arkitektkontor, Tyréns och ELU konsult.
Hösten 2004 fick tjänstemännen i Stockholms stad uppdraget att arbeta fram ett referensalternativ, som utformades av White arkitekter och kallades Nybyggt bevarande. Alternativet hade den tidigare klöverbladsmodellen som förebild. Förslagen ställdes mot varandra och tjänstemännen i fem förvaltningar; trafikkontoret, markkontoret, stadsbyggnadskontoret samt stadsdelskontoren i Katarina-Sofia respektive Maria-Gamla stan, föreslog i oktober 2005 politikerna att välja nybyggnadsalternativet enligt Nyréns förslag. Därmed beslutades även att trafikkorsningens klöverbladprincip från 1935 inte skulle tillämpas i en framtida slussenanläggning.DN av den 2005-10-13: "Slitet Slussen måste rivas"
Efter programsamrådet hösten 2007 beslöts att den framtida utformningen skulle studeras vidare av fem nationella och internationella inbjudna arkitektföretag i en ny tävling. Nyréns deltog även denna gång, liksom arkitektfirmorna Foster+Partners med Berg Arkitektkontor, Wingårdh Arkitektkontor, BIG (Bjarke Ingels Group), Atelier Jean Nouvel och Habiter Autrement.Uppgift enligt DN, 2008-10-24 Tävlingsbidragen presenterades i oktober 2008 och fanns därefter under fyra månader utställda på Stockholms stadsmuseum. I maj 2009 beslutade stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden samt trafik- och renhållningsnämnden att förslaget från Foster+Partners och Berg Arkitektkontor skulle utgöra grunden för det fortsatta arbetet.Stockholms stad: Foster+Partners och Berg Arkitektkontors vinnande tävlingsbidrag, publicerad 16 april 2009.
Detaljplan miniatyr|Information till allmänheten i Saltsjöbanans station, december 2014. Ett plansamråd skall bland annat ge sakägare, förvaltningar, intresseorganisationer och allmänheten möjlighet att yttra sig om ett större detaljplaneförslag. Plansamrådet inför ombyggnaden av Slussen genomfördes under januari-mars 2010 och gav ett brett gensvar från stockholmarna. Nästan 10 000 personer besökte utställningen på Peter Myndes backe. Stadsbyggnadskontoret tog emot omkring 1 200 yttranden varav över 1 100 kom från privatpersoner. Kritik framfördes huvudsakligen mot den planerade bebyggelsen som skulle skymma den fria sikten över bland annat Stockholms inlopp. Även vikten av att värna platsens kulturhistoriska värden betonades.
Plansamrådets synpunkter formulerades i ett nytt uppdrag till Foster+Partners och Berg Arkitektkontor att utveckla och bearbeta sitt förslag. Den 21 juni 2010 utfärdade Stockholms kommunfullmäktige ett så kallat genomförandebeslut för nya Slussen. Beslutet instruerade stadens förvaltningar att planera för byggstart enligt detaljplanen och att studera det slutgiltiga utförandet och finansieringen vidare.Uppgift enligt Svenska Dagbladets nätupplaga 2010-06-22 Den 12 december 2011 godkände den borgerliga majoriteten i Stockholms stadshus den omarbetade detaljplanen för ombyggnaden av Slussen som vann laga kraft den 27 september 2013.
Bussterminal I den ovannämnda detaljplanen ingår inte den nya bussterminalen. Efter samrådet 2010 delades planområdet i två och en separat process inleddes för Nacka- och Värmdöbussarnas terminal i nya bergrum i Katarinaberget med tillhörande entré- och teknikutrymmen, koppling till tunnelbanan och anpassning av Stadsgårdsleden för in- och utpassage för bussar. Den ursprungliga detaljplanen för terminalen antogs av staden i juni 2012, men upphävdes av Mark- och Miljödomstolen i december 2013 med anledning av flera formaliafel, ett beslut som Mark- och Miljööverdomstolen inte tog upp till prövning. Staden blev därmed tvungen att ta fram en ny detaljplan för terminalen, vilket försenade det planerade färdigställandet av bergterminalen från 2019 till 2023. Den nya detaljplanen vann laga kraft i maj 2018.
Debatt och motförslag En omdaning av Slussen har diskuterats i flera decennier och är förmodligen ett av de mest omdebatterade byggnadsprojekten sedan Norrmalmsregleringen på 1960-talet. Projekt Slussen frambringade ett antal alternativa idéer om platsens framtida utformning.
Ny syn på Slussen I januari 2009 presenterade arkitekt Torsten Westman (stadsbyggnadsdirektör i Stockholm åren 1973-1985) tillsammans med arkitekterna Kjell Forshed, Svante Forsström, Ulla Joneborg samt stadsplaneraren och före detta stadsbyggnadsborgarrådet Monica Andersson ett alternativt förslag för Slussens framtida utformning. Utan formellt uppdrag eller ersättning lade dessa fram ett motförslag, Ny syn på Slussen.
Den bärande idén var att dra tunnelbanan under Söderström, ta bort tunnelbanestationerna Slussen och Gamla Stan och ersätta dem med en ny station under Söderström. De menade ”…att stadens styresmän- och kvinnor skall besinna sig och inte missa chansen att ge den nya Slussen en utformning som i likhet med den uttjänta klöverbladslösningen skall ge heder åt beslutsfattarna för en lång framtid.”Uppgift enligt ”Ny syn på Slussen”
Trots att förslaget inte deltog i den formella arkitekttävlingen utreddes möjligheterna att gräva ner tunnelbanan. Förslaget förkastades eftersom det skulle ha inneburit flera avstängningar av tunnelbanans mest trafikerade delar under byggtiden. Förslaget skulle uppskattningsvis dessutom ha medfört kostnader på 7-12 miljarder kronor utöver själva kostnaden för ombyggnaden av Slussen.
KulturSlussen miniatyr|"Rädda Slussen". miniatyr|"Slussen plan B". Uppropet "Rädda Slussen" startades av Konstakademiens ledamöter den 23 mars 2010 och hade 2014 samlat drygt 7 900 namnunderskrifter. Konstakademiens ledamöter var "bestörta och förtvivlade över att man bestämt sig för att ödelägga det vidunderliga stadslandskapet vid Slussen" och utlyste bland annat "skam och förbannelse över de nidingar som gör detta."
Uppropet tog fram ett eget förslag, KulturSlussen, som skilde sig från Nya Slussen främst genom att lösningen med dubbelbroarna behölls, att bussterminalen förlades på Stadsgårdskajen med kraftigt minskade utrymmen, samt att fler nya byggnader skulle uppföras, däribland framför Stadsmuseet, på Södermalmstorg och ovanpå bussterminalen.
Slussen plan B Arbetsgruppen Slussen plan B (med plan A avsågs Nya Slussen) bildades i december 2012 och gav ett alternativt förslag till ombyggnad och modernisering av Slussenområdet. Slussen plan B var en ideell arbetsgrupp bestående av arkitekter, konstruktörer, trafikplanerare, vattenexperter och ekonomer.
Förslaget skulle enligt arbetsgruppen ha inneburit en mindre ombyggnad som hade bevarat treklöverlösningen enligt 1930-talets detaljplan för området, som vid tillfället för förslagets lansering fortfarande var giltig. Upphovsmännen hävdade med stöd av "samtal med erfarna byggare" att Slussen plan B skulle vara genomförbar på fyra år istället för Nya Slussens åtta år och kosta mindre än hälften: 3,84 miljarder kronor jämfört med stadens projekts dåvarande budget på 9,12 miljarder kronor. I förslaget saknas de nya byggnader som den nya detaljplanen möjliggör och som skymmer delar av utsikten från Ryssgården mot vattnet, och bussterminalens dåvarande placering behålls. Förslaget kritiserades på ett antal punkter i en detaljerad genomgång av nätverket Yimby.Slussen Plan B - en analys yimby.se