Nedsippringsteorin avser antagandet att skattesänkningar eller andra ekonomiska fördelar för företag och höginkomsttagare indirekt bidrar till att förbättra de ekonomiska förhållandena för befolkningen generellt. Begreppet förekommer främst i USA och kommer ursprungligen därifrån.Oxford English Dictionary: "Trickle-down, adj., of or based on the theory that economic benefits to particular groups will inevitably be passed on to those less well off...; orig. and chiefly U.S."

Etymologi Termen har tillskrivits den amerikanske humoristen Will Rogers som under den stora depressionen sade att "pengar beviljades till eliten i förhoppningen om att det skulle sippra ned till de behövande". Dock förekom termen så tidigt som 1896 i ett tal av den demokratiske presidentkandidaten William Jennings Bryan.Bryan’s “Cross of Gold” Speech: Mesmerizing the Masses , historymatters.com

Idag kännetecknar begreppet rent generellt laissez-faire liberalism och ibland även den ekonomiska politiken från 80-talets USA, kallad reaganomics. På engelska kallas teorin för trickle-down economics.

Teori Grundantagandet i nedsippringsteorin förklaras av den nyliberale nationalekonomen George Reisman som att framsteg i samhället endast kan komma alla till nytta om sparande och investeringar ökar, vilket i sin tur förutsätter att större förmögenheter kan ackumuleras. Omfördelning förkastade Reisman som "plundring" av andras förmögenheter. Istället för att, som keynesianismen förespråkar, stimulera efterfrågan i en ekonomi genom att öka köpkraften hos konsumenterna bör man stimulera utbudet genom att öka kapitalet hos de tilltänkta produktionskrafterna.William Greider. The Education of David Stockman. Tankegången grundas i den liberala samhällsekonomi som förespråkades av Adam Smith i Nationernas välstånd.

Kritik miniatyr|lang=sv|I USA gick före 1982 det mesta av den genomsnittliga inkomsttillväxten till de fattigaste 90% (blå), men i stället för att "sippra ner" gynnas de 10% rikaste (röd). Grafen har producerats som ett led i kritiken mot teorin.The IMF Confirms That ‘Trickle-Down’ Economics Is, Indeed, a Joke Idén om att det som gynnar de förmögna i samhället skulle vara till fördel för lägre samhällsklasser har kritiserats främst för att bortse ifrån att stora förmögenheter tenderar att inte spenderas, utan istället läggas undan och sparas som kapital. Kapital som inte investeras i hemlandet innebär dessutom en direkt ekonomisk förlust för hemlandet. I vissa fall flyttas kapitalet i stället till skatteparadis.

David Hope och Julian Limberg har i en vetenskaplig artikel analyserade de ekonomiska effekterna av stora skattesänkningar för de rika under fem decennier i 18 länder. Deras slutsats är att skattesänkningar inte gav någon signifikant effekt på real BNP per capita eller sysselsättning på varken kort eller medellång sikt, men att det ökade ojämlikheten.

Se även Utbudsekonomi Reaganomics

Källor

Kategori:Ekonomisk liberalism Kategori:Ekonomiska teorier Kategori:Politiska termer